Det är därför inte förvånande att de används flitigt, särskilt i skolområden och till och med i klassrum, för att förhindra t.ex. användning och distribution av droger. Frågan är: är det lagligt?
Så sent som i somras utredde den statliga dataskyddsinspektionen ett klagomål från föräldrar om videoövervakning under skoltid.
Utbildningsinstitutionen hävdade för inspektionen att kamerorna i klassrummen var lagligt installerade eftersom eleverna tog läroböcker eller dyra vetenskapliga räknemaskiner som de fått av skolan, eleverna ofta tog varandras tillhörigheter och skolan fick klagomål från företrädare för minderåriga om saknade eller övergivna föremål i klassrummet under lektionerna.
Vissa minderåriga vandaliserade också egendom efter att skolpersonalen hade lämnat klassrummet i några minuter.
Det fanns ett fall där en minderårig godtyckligt öppnade fönstret till ett klassrum på andra våningen och klättrade upp på taket. Minderåriga har också setts röka och mycket ofta underlåta att lämna tillbaka sina nycklar efter toalettbesök.
Den statliga dataskyddsinspektionens ställningstagande var tydligt och kategoriskt: videofilmningen var olaglig.
Enbart det faktum att inga föremål hittas eller att en minderårig är ansvarig för att egendom försvunnit eller skadats motiverar inte att den extrema åtgärden videoövervakning används under lektioner i klassrummet.
Enligt Mantas Baigis, advokat på AVOCAD och expert på lagstiftning om skydd av personuppgifter, fick utbildningsinstitutet beslutet och de åtföljande böterna på 2 000 euro eftersom det inte hade lyckats bevisa att dess intresse vägde tyngre än rätten till privatliv för minderåriga, som klassificeras som en sårbar grupp av personer.
”Skolan har inte ens analyserat de negativa effekterna och konsekvenserna för minderåriga av videoövervakning dygnet runt under skoltid”, konstaterar Mantas Baigys.
Enligt advokaten borde denna ståndpunkt från inspektionen inte vara förvånande, eftersom videoövervakning i klassrum också tillämpas strikt i andra EU-länder.
Den franska tillsynsmyndigheten för dataskydd anser t.ex. att det är tillåtet att filma in- och utgångar till byggnader under skoltid av säkerhetsskäl, t.ex. för att förhindra obehörigt tillträde, men att systematisk och kontinuerlig övervakning av elever och personal i skollokaler, inklusive klassrum, är överdriven och inte tillåten.
Den estniska datatillsynsmannen anser att övervakningskameror är en lämplig lösning av säkerhetsskäl för att skydda skolområdet, men här är synen mycket strikt att videoövervakning är förbjuden även för att skydda enskilda personer i klassrummet.
I Italien är kameraövervakning i skolor också endast möjlig för att skydda byggnaden och skolans egendom från vandalism, men endast på platsen för potentiella incidenter.
Enligt myndigheterna i landet får kamerorna endast sättas på utanför arbetstid och det är inte tillåtet att använda dem under lektioner eller andra aktiviteter som involverar elever.
Enligt AVOCAD-advokaten Mantas Baigis måste videoövervakning först och främst uppfylla de allmänna bestämmelserna i GDPR.
Detta innebär att personuppgifter endast får behandlas i enlighet med de principer för behandling av personuppgifter som anges i artikel 5 i GDPR och om behandlingen kan baseras på minst ett berättigat villkor för behandling av personuppgifter enligt artikel 6 i GDPR.
Den juridiska experten på skydd av personuppgifter betonar att inte bara utbildningsinstitutioner utan alla organisationer måste vara uppmärksamma på den videoövervakning som utförs, eftersom varje överträdelse kan leda till tusentals böter, och det rekommenderas därför starkt att det finns en stark motivering för användningen av kameror redan innan kamerorna installeras, och att organisationer som redan använder kameror i sin verksamhet bör bedöma om de uppfyller kraven i GDPR.
