Vattenkremering blir alltmer populärt utomlands: kan vi förvänta oss denna tjänst i Litauen?
Litauiska medborgare väljer i allt högre grad traditionell kremering, men släktingar till avlidna utomlands prövar också andra metoder. Vattenkremering är en av dem och erbjuds i vissa europeiska länder, Australien och USA.
Vattenkremering är något helt annat än eldkremering
Vid traditionell kremering lämnas kroppen i en kremeringskammare där den utsätts för höga temperaturer, vanligtvis mellan 760 och 980 °C, och förvandlas till aska.
Askan efter den avlidne kan placeras i särskilt förberedda urnor, begravas i marken, i ett kolumbarium eller, i enlighet med Republiken Litauens lagar, spridas.
Karolina Jancevičiūtė, administrativ chef för begravningsbyrån ”Rekviem” i Kaunas, konstaterar att kremering är mer populärt bland yngre människor, som ofta är mer moderna, men att äldre människor inte heller drar sig för kremering eftersom de i allt högre grad uttrycker sina önskemål före sin död.
Som K. Jancevičiūtė påpekar råder det dessutom brist på begravningsplatser i Litauens större städer, och kremering är därför ofta en praktisk lösning på detta problem.
”Kremering kan användas för att begrava nära och kära i befintliga familjegravar där det inte finns tillräckligt med utrymme för en kista.
Kremering öppnar också upp fler möjligheter för den avlidnes anhöriga att ta farväl i en okonventionell miljö, till exempel på landsbygden.
Kremerade kvarlevor kan inte bara begravas i marken utan också i ett kolumbarium eller spridas i havet eller floden”, säger hon.
”Gražvydas Vaicieka, chef för administrationen av Lietuvos krematorier, påpekar att även om traditionell kremering snabbt blir allt populärare så är den fortfarande förknippad med olika myter.
Det hävdas t.ex. att kremering inte är ekologisk och att den förorenar miljön.
”Moderna krematorier använder modern teknik som minskar utsläppen. Dessutom ses kremering ofta som ett grönare val än traditionell begravning i kista, som kräver utrymme och långsiktig skötsel av graven”, förklarar Vaicieka.
Enligt en annan vanlig myt blir det väldigt lite aska kvar efter kremering. Specialisten säger att den normala mängden aska som blir kvar efter kremering är cirka 2,5-3 liter, så den är inte så liten som många föreställer sig.
Att kremera kvarlevor med vatten är en helt annan process. Här används en blandning av kaliumhydroxid och vatten.
När kroppen bryts ned återstår bara vätskan, som kan kasseras på ett säkert sätt, och den avlidnes ben, som mals till ett pulver och återlämnas i en urna till familjen.
Denna metod anses ofta vara ett grönare alternativ än traditionell kremering, eftersom processen använder mindre energi och släpper ut färre föroreningar.
Enligt Vaicieka är vattenkremering tekniskt sett mer komplicerat än traditionell kremering: ”Processen för vattenkremering är annorlunda, utrustningen som används är specialiserad, vilket innebär att den kräver en högre initial investering än traditionella krematorier.
Processen kräver trycksatta apparater som tål höga tryck och kan hantera alkaliska processer på ett säkert sätt.
Dessutom kan processkontrollen i sig vara mer komplex och sträng på grund av att det är en ny process som inte är helt reglerad.”
Experten menar att allt fler länder överväger denna metod på grund av dess potentiella ekologiska fördelar. ”För närvarande är det inte känt om denna kremeringsmetod kommer att erbjudas i Litauen inom en snar framtid, men trender runt om i världen tyder på att saker och ting kan komma att förändras i framtiden”, säger han och tillägger att vattenkremering av stoft kan vara en dyrare tjänst än traditionell kremering, särskilt i de inledande stadierna av implementeringen av denna teknik.
Det finns ett antal olika sätt att ta hand om kvarlevor, varav ett av de mest ovanliga är kryonisering, där den avlidnes kropp eller bara hjärna fryses ned i hopp om att framtida tekniska framsteg ska göra det möjligt att ”återuppliva” den avlidne.
Denna metod är endast laglig i ett fåtal länder: USA, Ryssland och Kanada. Enligt Vaicieka är kryonisering för närvarande mer av ett teoretiskt koncept än en realistisk vetenskapligt baserad teknik. ”Kryonisering väcker fortfarande många vetenskapliga, etiska och ekonomiska frågor, och dess realism är fortfarande tveksam, åtminstone i teknikens nuvarande skede”, förklarar han.
Ännu en begravningstrend
Experter säger att de märker att ”gröna” begravningar blir alltmer populära i Litauen och andra länder.
”Allt fler människor väljer miljövänliga, naturliga tyger för att klä den avlidne. Det är också vanligt att man väljer att svepa in kroppen i linne”, säger Vaicieka.
K. Jancevičiūtė säger att hållbarhetstankar i allt högre grad beaktas i avskedsceremonier, men att det inte är en utbredd trend.
Enligt Rekviem LT är hållbarhet ofta förknippat med valet att använda miljövänliga material, t.ex. obehandlade träkistor, naturliga urnor eller mindre blomsterarrangemang. Mer anspråkslösa avskedsceremonier blir också alltmer populära, men det är inte alltid direkt kopplat till hållbarhet.
”Ofta beror blygsamheten på en önskan att skapa en mer intim och personlig atmosfär, där fokus ligger på den avlidnes personlighet och nära och käras upplevelser, snarare än på yttre detaljer”, avslutar hon.
