Det som verkade omöjligt har blivit verklighet i händerna på litauer, och ett av de företag som presenteras i presentationerna har nyligen blivit vinnare av en av NATO:s innovationstävlingar för första gången i Litauens historia.
Från armén till allas hem
E. Kerza inleder sin presentation med att visa konferensdeltagarna en bild på den första mikrovågsugn som han utvecklade.
Det visar sig att denna apparat, som nu används i stor utsträckning inom livsmedelsindustrin, kom till nästan av en slump:
Den andra innovationen, utan vilken vi inte kan föreställa oss vårt dagliga liv idag, är GPS-tjänster: ”Detta är den andra militära innovationen, som uppfanns inom försvaret, både för flygplanens säkerhet och för exakt positionering, och som sedan blev en del av den civila världen”, säger Kerza.
Och innovation nr 1 är ingen mindre än Internet, som också uppfanns av den amerikanska militären.
Många av de saker som vi använder idag, till och med tillbehör som pilotglasögon, T-shirts och konserver, uppfanns av militären.
Gör att du kan markera ditt mål från ett säkrare avstånd
”Under det senaste året har jag haft möjlighet att komma i kontakt med många talanger i Litauen och lära känna närmare 200 team, se deras talang och idéer, som på ett eller annat sätt är relaterade till försvar och säkerhet.
Vårt team har skapat och utvecklat totalt 54 team på mindre än ett år, och idag kommer jag att presentera 6 av dem”, säger Kerza på Security Day’24, och börjar med laserteknik.
Enligt talaren är det klassiska försvarskonceptet att man måste ha ett övertag över sin motståndare för att få en bra effekt, och sedan kommer man att förgöra honom.
”Det här konceptet fungerar bra i Afghanistan, det fungerar bra med länder som inte har ett tekniskt övertag, och det fungerar inte ett dugg i Ukraina, eftersom de inte har det antal dyra F16-plan som de behöver, de har inte det antal utbildade J-Tac-soldater som kan ta risker mycket nära frontlinjen, och de har inte heller det antal styrda bomber som de behöver. Människan är då alltid i riskzonen, eftersom hon befinner sig mycket nära målet.
Hur kan morgondagen se ut?
Så att vi distraherar människan och placerar roboten eller det autonoma systemet någonstans närmare målet så att den kan göra en säker markering, och våra förmågor, som befinner sig på ett säkert avstånd, kan samma flygplan avfyra styrd ammunition och därmed förstöra målet.
Allt detta verkar mycket enkelt, allt som krävs är en liten laser som kan monteras på ett drönarsystem, på ett flygplan som är lika litet som en fågel, som inte kan upptäckas av samma radar, och som kan markera mål.
För två år sedan kom ett stort konsortium som har utvecklat nattlasrar som hänger på dessa dyra flygplan till Litauen och sa ”det är omöjligt” eftersom det är hälften så stort som ett bord.
Det som verkade omöjligt för de flesta företag visade sig vara möjligt i Litauen, för genom att uppnå dessa mål skyddar vi inte bara mannen J-Tac och våra flygsystem, utan vi kan faktiskt göra samma effekt relativt billigt, på billiga plattformar.
Det innebär att om ryssarna har obegränsat med ammunition och de låter sina artilleripjäser regna ner, så har vi en begränsad mängd, så vi behöver bara träffa rätt.
Var får du tag på den där lilla lasern?
Fråga litauerna, säger Kerza och presenterar ett litauiskt team på bara 20 personer som på mindre än tre år har utvecklat en 83 millimeters laser som passar i en kamera, så att ett mål kan markeras från ett tillräckligt säkert avstånd.
Med hjälp av artificiell intelligens
Nästa del av presentationen ägnas åt den elektroniska krigföring som är så utbredd i dagens värld – när motståndaren har kraftfulla radioblockerare fungerar helt enkelt inte de klassiska frekvenserna längre.
Det behövs andra sätt att nå målet och artificiell intelligens (AI) håller på att bli ett av dem.
I sin rapport påminner Kerza också om fallet med det mystiska bortförandet av en flicka i Kaunas i Litauen, som rapporterades förra året.
Han säger att sökandet efter och upptäckten av flickan underlättades av IoT-tekniken, som analyserar och känner igen bilder, och av den snabba tillgången till videofilmer från Kaunas, samtidigt som artificiell intelligens hjälpte till att identifiera vissa fragment.
Därefter introducerar Kerza ett annat litauiskt företag, Granta Autonomy.
Detta är, enligt talaren, ett av de företag som har flugit i Ukraina sedan början av den breda konflikten i Ukraina, spanat, markerat mål, och som just har lanserat sin senaste Kamikaze-drönare, som omedelbart fick namnet ”X” och kan nå ett mål 50 km bort och spåra det.
”Dessa fåglar har flugit på de hetaste platserna i mer än 2 år, och det är ingen annan än litauiska flygplansutvecklare som har hjälpt både specialstyrkor och militär underrättelsetjänst att genomföra de mest kända operationerna som vi ser i rubrikerna på olika portaler.
Vi har verkligen mycket att vara stolta över, och nu kommer de första quadcoptrarna att levereras till frontlinjen i stort antal, som också har klarat alla tester.
Detta innebär att den tekniska omvandlingen, eller kringgåendet av elektronisk krigföring, är helt inom räckhåll för våra företag.
Verkliga operationer från Damba till Krim till Kursk är en daglig rutin för dessa flygplan och dessa företag”, säger Kerza.
Vi delar gärna med oss av våra egna biometriska data
Talaren återvänder till den dag då internet uppfanns.
Principen för denna innovation var att överföra data, och när det lyckades i Amerika slogs det samman med Norge och andra länder och universitet.
Förr tog det lång tid att skriva pappersbrev, och internet har förkortat dessa och andra processer, men det har också fört med sig en mängd utmaningar – virus, skadliga bedrägerier och incidenter som inte bara ökar för varje år, utan också blir mer komplexa.
Analytiker har därför en enorm mängd arbete att utföra och även här skulle artificiell intelligens underlätta deras dagliga rutin avsevärt, inte bara genom att ge IT-specialister snabbt stöd utan också genom att befria dem från bördan att skriva olika rapporter.
”Genom att använda smart teknik kommer du först och främst att utbilda dig själv, å andra sidan kommer du att minska risken för att missa något och du kommer att ha mer intressanta saker att göra än att hantera tomma incidenter, du kommer att kunna göra mycket mer arbete och du kommer att kunna minska det gap som skiljer en organisation från början av ett hack och efterdyningarna av en incident.
E. Kerza gör också dem besvikna som tror att om man tar bort något från nätet så försvinner informationen faktiskt.
Detta är naivt, säger han: ”Analys av stora datamängder, återigen med hjälp av IoT, hjälper till att samla in allt om oss från de mörkaste hörnen, och oavsett om vi drack oss fulla på tandkräm som student eller uttryckte en stark åsikt i en omröstning någonstans, kan allt sammanställas i en rapport och tas med till din arbetsgivare och du kommer helt enkelt inte att få den där jobbpositionen eftersom arbetsgivaren kommer att se något du inte förväntade dig skulle finnas där.
De funktioner, de biometriska data som vi idag inte har några problem med att ge bort till appar som Faceapp för att vi till exempel vill ta en bild av oss själva och sedan lägga ut data på nätet om hur vi kommer att se ut om 10 år, det betyder att vi laddar upp hela paketet med våra biometriska data någonstans.
Och sedan kommer alla dessa data ut med några mycket intressanta slutsatser”, varnar han. En omfattande rapport om en person med en stor mängd data kostar idag bara några få dollar, enligt Kerza.
Unik litauisk teknik uppmärksammas av Nato
I slutet av sin presentation reserverade E. Kerza diskussionen för Broswarm, det första litauiska företaget som vunnit en av NATO:s innovationstävlingar.
”Den här killen och hans team, som för lite mindre än ett år sedan ringde mig från sitt tält under en resa eftersom han hade läst att vår organisation hade startat, och han sa: ”Jag, min bror och min bästa vän fårhunden förstår ingenting om krigföring eller försvar, men vi tycker att alltför många människor dör av minor.
Min bror är fysiker, och vi har några idéer. Vi skulle vilja utveckla en innovation, en teknik som skulle påskynda minröjningsprocessen, vilket inte bara är relevant för Ukraina.
Det finns så många minor över hela världen, varje dag dödas bönder och barn som leker på minerade fält eftersom de är djupt inbäddade och inte röjs, eftersom det är en mycket långsam och tidskrävande process.”
Bara 11 månader efter denna uppmaning har NATO:s officiella webbplats redan skrivit en artikel om litauerna som har utvecklat en unik teknik som, genom att sväva på en drönare och flyga över ett minfält en meter under marken, inte bara kan upptäcka utan också måla vad som finns under marken. Detta förväntas avsevärt snabba upp mindetekterings- och röjningsprocesserna, eftersom det skulle ta Ukraina 757 år att röja landet med de röjningshastigheter som hittills har funnits.
”Genom att visa alla dessa tekniska lösningar förmedlar jag ett budskap: var och en av dem kan påverkas av en cyberincident och användas mot dem som använder den tekniken. Det är mycket bra att vi utvecklar robotsystem och att de är autonoma och gör människors arbete, men de styrs alla av kommunikation och om en motståndare skulle bryta sig in i ett flygplan, vars hjärna är ingen annan än en dator, kan de använda samma flygplan, lasrar och lasrar mot sina egna trupper.
Det är verkligen värt att börja titta inte bara på civil teknik, dess säkerhet, säkerhet för kritisk infrastruktur, utan också på militär försvarsteknik, eftersom de alla är datorer.
Oavsett om det handlar om ett minröjningssystem, ett drönarsystem eller samma laser som finns i en kamera, som också har en algoritm och en dator, är de alla på ett eller annat sätt sammankopplade i ett gemensamt nätverk”, avslutar Kerza och påminner oss om att innovation förändrar världen, men att den också måste skyddas.
Se Kerzas presentation i sin helhet här:
