Vi pratar med experterna om hur valnötter gynnar människokroppen, vilken tid på året som är bäst att äta dem och hur man skiljer mellan färska och friska nötter.
Valnötter har alltid varit vanligast runt Kaspiska havet, där de var kända som persiska valnötter.
Nötträdet fördes till Europa av romarna på 400-talet och har odlats här sedan dess.
Muskotnötsträd växer nu i många delar av Europa, Amerika, Australien och finns i Litauen.
Färskast i december
Valnötter är frukten av valnötsträdet.
Att odla dessa nötter kräver engagemang och tålamod – när du väl har planterat dem måste du vänta fem till sju år på att trädet ska växa och ge en skörd.
Valnötsskörden börjar i slutet av augusti, när den gröna torkande perikarp börjar spricka och nötterna inuti lätt kan tas ut.
Den färska skörden når hyllorna i slutet av november och början av december.
Färska valnötter har en obitter, karakteristisk smak och färgen på den brutna kärnan är vit, inte gulaktig.
Förbättrar tankeförmågan och stärker kroppen
År 2012 publicerades en studie i British journal of nutrition, där 64 studenter studerades under 8 veckor.
Hälften av dem fick extra valnötter och den andra hälften placebo.
De studenter som fick de extra valnötterna visade sig ha bättre förmåga att tänka kritiskt och att göra välgrundade slutsatser.
Valnötter har ett av de högsta proteininnehållen av alla nötter.
Protein är det grundläggande byggmaterialet i vävnader och organ. Protein är också byggstenen i olika hormoner, enzymer, koagulationsfaktorer och immunförsvarselement.
Kort sagt, kroppen är helt beroende av protein, och förlust av eller otillräcklig tillförsel av protein innebär att kroppsfunktionerna utsätts för stora risker.
Enligt läkare har dessa nötter också en hög halt av fleromättade fettsyror.
En portion på 30 g av ett nötsnacks innehåller så mycket som 10 g fleromättade fettsyror och så mycket som 500 mg omega-3-fettsyror, som är viktiga för kroppen.
Fleromättade fettsyror, även kända som essentiella fettsyror, produceras inte av kroppen utan måste fås från maten. De viktigaste av dessa är omega-3- och omega-6-fettsyror.
Ett otillräckligt intag av dessa fettsyror har kopplats till ökad kardiovaskulär risk, metabolt syndrom, diabetes, inflammatoriska och till och med cancerframkallande processer i kroppen.
Det finns också belägg för att ett otillräckligt intag av fleromättade fettsyror påverkar hyperaktivitet, distraktionsförmåga, känslomässig och intellektuell utveckling, mognad och tillväxt hos barn.
Upp till 30 g nötter per dag
Valnötter kan ersätta mindre hälsosamma livsmedel som konsumeras ofta, t.ex. godis, bakverk eller andra snacks med lågt näringsvärde.
Det är viktigt att notera att 30 g nötter innehåller ca 200 kalorier, vilket räcker till ett mellanmål per dag.
Man bör också veta att dessa nötter inte får vara saltade, karamelliserade eller överdragna med andra tillsatser.
Det bör noteras att valnötens skal, som även om det är bittert har många hälsofördelar, innehåller mest antioxidanter och inte bör avlägsnas innan nöten äts.
