När november går in i sin andra halva inser vi att vi oundvikligen snart kommer att gå in i 2025. Och vad har vi att vänta oss nästa år i ekonomiska termer?
V.Tauraitė föreslår att man tittar på tre viktiga ekonomiska indikatorer – bruttonationalprodukten (BNP), inflationen och arbetslösheten.
Det är dessa nyckelfakta som säger oss om nästa år kommer att bli bättre än året innan.
BNP-tillväxten kommer att accelerera
”Som vi vet är BNP ett monetärt uttryck för de varor och tjänster som produceras under en viss period. När BNP mäts med hjälp av utgiftsmetoden är en av komponenterna hushållens konsumtionsutgifter.
I takt med att hushållens realinkomster stiger förväntas konsumtionen öka. Detta bör ha en motsvarande inverkan på den inhemska handeln.
Var och en av oss bör köpa lite mer varor och tjänster eller ligga kvar på samma konsumtionsnivå. Finansministeriet förutspår att hushållens konsumtionsutgifter kommer att öka med 0,3% 2025 jämfört med 2024.
På företagsnivå väntas den årliga förändringen i investeringar öka från 5,6 procent (finansministeriet) till 6,6 procent (Litauens centralbank) 2025.
Detta kan utan tvekan påverkas av den ökade tillgången till EU-stödfonder. Bank of Lithuania prognostiserar att den offentliga konsumtionen väntas förbli oförändrad jämfört med 2024.
Dessutom väntas exporten och importen öka nästa år: den årliga förändringen i exporten från 3,1% (Bank of Lithuania) till 3,9% (Finansdepartementet) och i importen från 4,5% (Bank of Lithuania) till 4,7% (Finansdepartementet).
För närvarande är det tjänstesektorn, särskilt informations- och kommunikationsverksamhet, som bidrar mest till den övergripande tillväxten i den litauiska ekonomin, inte industrin”, säger Tauraitė.
Både finansministeriet och Litauens centralbank förutspår att BNP-tillväxten 2025 kommer att ligga mellan 2,9% (finansministeriet) och 3,1% (Litauens centralbank), medan BNP-tillväxten 2024 väntas ligga mellan 2,2% (Litauens centralbank) och 2,3% (finansministeriet).
Priserna kommer att öka
”Som vi vet är inflation en ökning av den allmänna prisnivån i en ekonomi. Enligt finansministeriets och Litauens centralbanks prognoser väntas den årliga genomsnittliga inflationen uppgå till 1% i år.
I strukturella termer väntas priserna på tjänster stiga mest under 2024, jämfört med andra priser som industrivaror, icke-energivaror, livsmedel och energi.
Inflationen väntas stiga till 2,5% nästa år.
Ur ekonomisk synvinkel bör inflationen återgå till mer normala nivåer 2025. Enligt Europeiska centralbankens prognoser kommer dock inflationen i Litauen att vara något högre än den genomsnittliga årliga inflationsprognosen för euroområdet som helhet nästa år, på 2,2%”, säger docenten.
Arbetslösheten kommer att sjunka
”Arbetslösheten är en indikator som uttrycks som förhållandet mellan de arbetslösa och arbetskraften. Den genomsnittliga årliga arbetslösheten i Litauen i år förväntas ligga mellan 7,3% (finansministeriet) och 7,4% (Litauens centralbank).
År 2025 väntas arbetslösheten ha sjunkit till 7,1%. En av orsakerna till detta kan vara en negativ naturlig befolkningsförändring och en mindre gynnsam nettomigration, som alla väntas leda till en minskning av antalet personer i arbetsför ålder i Litauen.
Detta kan göra det svårt att uppnå tillväxt i arbetskraften och den sysselsatta befolkningen.
Å andra sidan väntas euroländerna se stabilitet på arbetsmarknaden: enligt Europeiska centralbanken väntas arbetslösheten vara oförändrad 2025 jämfört med 2024, på 6,5%”, säger VMU-experten.
Löneökningarna 2025 väntas dock inte bli lika snabba som i år.
Bank of Lithuania spår t.ex. en löneökningstakt på 9,8% 2024 och finansministeriet spår 10,1%.
Ser man till löneutvecklingen är siffrorna för 2025 lägre: 7,6% (Finansdepartementet) respektive 8,5% (Bank of Lithuania).
År 2025 väntas vi alltså köpa något fler varor och tjänster, investeringarna öka och handeln på den inhemska och utländska marknaden öka.
Å andra sidan väntas priserna på tjänster, förädlade och oförädlade livsmedel samt energi stiga, medan lönerna troligen inte kommer att öka lika snabbt som i år.
Arbetsmarknaden kan komma att uppleva viss brist på arbetskraft och den nationella arbetslösheten väntas sjunka något.
