Tidigare har USA varnat för att man har upptäckt ökad rysk militär aktivitet kring viktiga undervattenskablar.
Två amerikanska tjänstemän berättade för CNN i september att USA tror att Ryssland nu är mer benägna att genomföra potentiella sabotageoperationer på dessa kritiska infrastrukturtillgångar.
Skadliga hybridåtgärder
På måndagen utfärdade Finlands och Tysklands utrikesministerier ett gemensamt uttalande om skadorna på kabeln mellan Helsingfors och Rostock i Tyskland.
”Det faktum att en sådan incident omedelbart väcker misstankar om avsiktlig skada säger en hel del om instabiliteten i vår tid”, heter det i uttalandet. – Vår europeiska säkerhet hotas inte bara av Rysslands militära aggression i Ukraina, utan också av illasinnade aktörers militära hybridaktioner.”
Det första felet på en 218 km lång fiberoptisk undervattenskabel mellan Litauen och Gotland inträffade på söndagen vid 10-tiden lokal tid.
Fysiskt skadad
Andrius Šemeškevičius, talesman för det litauiska telekombolaget Telia, sade till journalister på måndagen att experter hade undersökt kabeln omedelbart efter att uppkopplingen hade brutits och konstaterat att den var skadad.
Enligt Šemeškevičius stöds internetanslutningen till Telias kunder i Litauen av tre kablar, och även om en av dem var skadad förlorade användarna inte sin internetanslutning.
”Vi kan bekräfta att avbrottet i internettrafiken inte berodde på fel på utrustningen utan på en fysisk skada på den fiberoptiska kabeln.”
”Det här är mycket viktigt: att ta reda på varför två kablar i Östersjön inte fungerar nu”, säger civilförsvarsminister Karl-Oskar Bolin enligt Reuters.
Finlands statsägda telekom- och cybersäkerhetsföretag Cinia meddelade att en nästan 1 200 km lång kabel hade gått sönder nära Ölands sydspets, en bra bit söder om kabeln mellan Litauen och Gotland.
Enligt Ari-Jussi Knaapilä, Cinias verkställande direktör, kan det ta mellan fem och 15 dagar att reparera kabeln.
NKVC:s chef: det är för tidigt att se det som sabotage
Det är för tidigt att betrakta skadorna på två fiberoptiska undervattenskablar i Östersjön som sabotage, säger chefen för Nationella krishanteringscentret (NKVC).
”Låt oss göra en distinktion: det finns bedömning och det finns information. Vi talar fortfarande om en bedömning, vi har inte tillräckligt med information för att säga exakt vad som hände”, sade Vilmantas Vitkauskas till journalister på tisdagen.
Tidigare sa Audrius Stasiulaitis, talesman för Telia Lietuva, till BNS att kabeln hade skadats på en liknande plats som den enda sjökabeln C-Lion1, som går från Finland till Centraleuropa. Vitkauskas hävdar dock nu att kablarna ligger långt ifrån varandra.
”Huvudversionen nu är att de inte ligger bredvid varandra, avståndet är ganska stort, men återigen, avståndet måste fortfarande bedömas. Och tiden mellan en incident och en annan incident beräknas i termer av flera timmar, så följaktligen tror vi att dessa överträdelser inte kommer att vara på samma geografiska plats”, sade chefen för NCCC.
T.Janeliūnas: i själva verket är detta en krigshandling
”Politikerna är försiktiga i sina tal om oro. De säger att ”det inte skulle vara något nytt” eller något konstigt.
Men i själva verket är detta en krigshandling – en riktad förstörelse av föremål som tillhör andra stater och som är av stor betydelse för att staten ska fungera”, skrev Tomas Janeliūnas, professor vid Vilnius universitets institut för internationella relationer och statsvetenskap (IIRPS), på Facebook.
Ska vi verkligen bara reagera passivt och retoriskt medan ryssarna förstör våra tillgångar? Vi kan få se sabotage av gasledningar, fiberoptiska kablar och oundvikligen, i framtiden, sabotage av vindkraftsparker i Östersjön.
”Naturligtvis finns det alltid den olyckliga frågan om ”attribution” – tills du har tagits på bar gärning kan du inte juridiskt tillskriva dig ansvaret för skadan.
Men ska vi verkligen bara reagera passivt och retoriskt medan ryssarna förstör vår egendom? Gasledningar, fiberoptiska kablar, och i framtiden kanske vi oundvikligen får se sabotage mot vindkraftsparker i Östersjön. Vi börjar redan våga säga att om ryssarna attackerar de baltiska länderna så kommer vi inte att vara rädda för att slå tillbaka. Men hur är det med responsen nu?
Är det t.ex. inte dags att komma överens med NB6-länderna om att det är hög tid att reparera el- och vattennäten i närheten av de ryska ambassaderna?
En liten sak, naturligtvis, men man måste ju börja någonstans”, skriver han.
Litauiska politiker misstänker Ryssland
President Gitanas Nausėda säger att det är för tidigt att dra slutsatser om orsakerna till skadorna på kablarna i Östersjön på söndagen. Han säger att tidigare intrång i kritisk infrastruktur i Östersjön har kopplats till både illvillig aktivitet och oavsiktlig försumlighet.
”Det är förmodligen för tidigt att dra några definitiva slutsatser om detta, men båda alternativen är naturligtvis möjliga”, sade statschefen till reportrar vid Seimas på tisdagen.
Säkerhetsansvariga politiker i Litauens nya styrande majoritet misstänker att incidenterna är kopplade till ryskt sabotage. ”Vi har säkerhetstjänster som säkert kommer att tillhandahålla den informationen när tiden är inne.
Men möjligheten till sabotage eller sabotage är verkligen inte utesluten, eftersom det har varnats för tidigare. Det skulle inte vara första gången, det skulle verkligen inte vara några nya nyheter”, sade socialdemokraternas premiärministerkandidat Gintautas Paluckas till reportrar vid Seimas på tisdagen.
”Vi är måltavla för vissa angripare. Det hotet behöver inte nödvändigtvis komma från kinetisk rymd, det behöver inte vara en soldat som kommer för att inta marken, för att avfyra missiler på vårt land. Det finns andra sätt att orsaka panik och förvirring.
Dessa saker finns där och kommer att fortsätta. Det här är inget nytt”, sade Gedrimas Jeglinskas, medlem av Demokratiska unionen ”I Litauens namn”, som har utsetts till nästa ordförande för Seimas nationella säkerhetskommitté, till journalister. Samtidigt betonade socialdemokraten Dovilė Šakalienė, som kandiderar till posten som försvarsminister, att det finns skäl att tro att Kreml är inblandat i händelsen.
”När det gäller kabelskadan förstår jag att det inte finns något definitivt svar ännu, men med tanke på att sådana här incidenter upprepas och att de är geografiskt spridda tycker jag i alla fall inte att det vore särskilt konstigt att anta att ett av antagandena är relaterat till den ryska aktivismrörelsen”, sade Šakalienė till reportrar vid Seimas.
Den litauiska marinen sade på tisdagen att den hade intensifierat övervakningen av sina vatten efter överträdelserna. En bedömning görs för närvarande tillsammans med allierade, sade en litauisk militär talesman till Reuters.
Uppmanar Litauen att engagera sig i utredningarna
Enligt Jeglinskas bör litauiska myndigheter också samarbeta med Sverige i utredningen av Telios kabelbrott.
”De som nu sitter i dessa positioner, både statssäkerhetsavdelningen och andra institutioner som hanterar dessa frågor, måste reagera och prata med Sverige och andra länder om hur man kan stärka säkerheten i Östersjön”, sade Jeglinskas.
”Både NSGC och ministeriet och andra institutioner måste inleda detta samarbete med svenskarna och andra länder”, tillade demokraten. Enligt Jeglinskas har Nato särskilda utredningsgrupper för att analysera liknande hot om undervattensincidenter.
”Vi måste ta upp sådana frågor både på NATO-nivå, på bilateral nivå och (…) inom ramen för Joint Expeditionary Force.
Både i de baltiska säkerhetsformaten. Vi måste ta upp alla dessa frågor och hitta lösningar på vad vi ska göra”, sade han.
Litauen vidtar åtgärder
Enligt Šakalienė har Litauen vidtagit ett antal ytterligare åtgärder under det senaste året för att stärka skyddet av kritisk infrastruktur, även om mer kan göras.
”Vi behöver verkligen stärka vårt skydd. En av sakerna är att insikten om att vi är den region som utgör Natos norra och östra flank, vilket inte bara är en fråga för nationalstaterna utan för alliansen som helhet, verkligen måste tas upp”, sade Šakalienė. Enligt Jeglinskas måste Nato och de litauiska institutionerna reagera starkt på incidenten och hitta riktade åtgärder för att förhindra liknande incidenter.
”Vi måste se vår infrastruktur, det finns tekniska medel för att spåra den”, sade politikern. Šakalienė sade för sin del att hon hoppas att Litauen fortsätter diskussionerna med Sverige om gemensamma åtgärder för att stärka Litauens undervattensinfrastruktur.
”Jag har inte en lista över förvärv med mig just nu, men det här är faktiskt ganska viktiga saker som måste kopplas till sensorer, inte bara till övervakning av havsbotten, inte bara till var du än kan se hotet, men jag tycker också att det borde finnas några beslut om svaret.”
B.Pistorius: detta kan vara sabotage
Förstörelsen av två fiberoptiska undervattenskablar i Östersjön måste betraktas som sabotage, även om det fortfarande är oklart vem som bär ansvaret, sade den tyske försvarsministern Boris Pistorius på tisdagen.
Ingen tror att skadorna på kablarna var oavsiktliga. Jag är också ovillig att tro på teorierna om att det var ankare som oavsiktligt skadade dessa kablar. Han citeras av nyhetsbyrån Reuters.
”Ingen tror att dessa kablar skadades av misstag. Jag vill inte heller tro på teorier om att det var ankare som av misstag skadade dessa kablar”, sade Pistorius inför ett möte med EU:s försvarsministrar i Bryssel.
”Därför måste vi dra slutsatsen, utan att veta specifikt vem som gjorde det, att detta är en hybridhandling. Och vi måste också anta, utan att veta det ännu, att detta är sabotage”, sade han.
Liknande incidenter
8 oktober 2023 I Finska viken skadades samtidigt gasledningen Balticconnector och en kommunikationskabel mellan Estland och Finland.
Myndigheterna i de båda länderna drog senare slutsatsen att rörledningen och kabeln hade skadats av ett ankare som släpats längs botten av ett kinesiskt containerfartyg, men kunde inte avgöra om det rörde sig om en olycka eller sabotage.
Sprängningen av de tre rören i Nord Stream-ledningen från Ryssland till Tyskland i södra Östersjön i september 2022 var definitivt en avledningsmanöver. Den utreds av Tyskland, Sverige, Danmark och Norge, och världspressen har tagit upp teorier om att Ukraina, Ryssland och andra länder skulle vara inblandade, men förövarna har ännu inte officiellt utpekats.