I mer än 12 år har jag arbetat inom olika affärsområden, ledning, leveranser, försäljningsrepresentant, kommersiell direktör etc., och samtidigt har jag tjänstgjort i 9 år i Litauens försvarsmakts frivilliga försvarsstyrkor.
Efter det lämnade jag och tjänstgjorde 7 år i marinstyrkorna, och från och med september 2019 avslutade jag mitt militärtjänstkontrakt och frigjordes från yrkesmilitärtjänst i reserven.
Mitt liv efter armén förändrades radikalt – jag tog på mig en vit skjorta istället för en soldatuniform, och armén tillhör det förflutna, men i mitt hjärta förblir jag en soldat och en kämpe för vårt lands frihet.
Jag hyser inget agg mot någon, men det är märkligt att ingen har frågat mig hur jag lever som pensionär.
Jag är glad över att min situation är bra och att jag rör mig mot mina livsmål. Armén behöver dig så länge du är där, och när du lämnar den glöms du bort. Det finns många sådana bortglömda soldater, men hur och var de bor, hur de lyckas ta sig in på arbetsmarknaden och så vidare är en annan sak.
Jag var föräldraledig när jag var i armén.
Vet dina barn om att det finns länder i världen där det flyger kulor över barnens huvuden, där de inte kan välja ett annat liv.
Det är vårt ansvar och vår plikt som föräldrar att främja patriotism och nationalism. Barn föds inte till patrioter, de måste utbildas till patrioter så att de växer upp och blir hedervärda människor.
Barnen är vår framtid och om inte vi, vem annars ska förklara för dem om patriotism till moderlandet. Livet har ordnat det på ett sådant sätt att jag var tvungen att gå på föräldraledighet.
Jag var föräldraledig i ett år med min första dotter, sedan började jag arbeta i armén igen i ett år och sedan var jag föräldraledig igen i två år med min andra dotter.
Situationen i vår familj är den att min fru arbetar hårt i företaget, så det var mer gynnsamt för mig att gå på föräldraledighet än för henne. Det var ett familjebeslut.
Jag har fått alla typer av utvärderingar, feedback och kommentarer, både positiva och negativa. Och jag måste fråga mig själv – vem skulle inte vilja uppfostra sina egna barn? Det finns alla möjliga skeptiker som ser på livet och familjen som om en kvinna måste vara en ”slav” i hemmet: se till att hennes man äter, tvätta hans strumpor och uppfostra barnen. Jag vet inte varifrån dessa stereotyper kommer, vem som kom på dem och var det står skrivet? Jag är tacksam mot min fru för mina vackra döttrar och för hennes starka stöd när jag byggde upp mitt eget företag efter att ha lämnat armén.
Efter min militärtjänstgöring
Efter min militärtjänst ville jag inte gå tillbaka till ett lönearbete. Jag ville verkligen skapa mitt eget företag, vilket jag är mycket nöjd med i dag, eftersom jag nu tryggt kan kalla mig skaparen av ett nytt tidsfördriv i Litauen – golfbanor.
Idén att börja tillverka golfklubbor var inte spontan. Jag arbetade både inom näringslivet och militärtjänsten och tänkte hela tiden på att det saknades en aktivitet i vardagen som skulle lysa upp sinnet, hjälpa till att koncentrera sig och förbättra relationen mellan kollegor, anställda och deras chefer.
Efter en hel del funderingar, tester och marknadsundersökningar föddes idén om modulära golfbanor, som idag blir alltmer populära i näringslivet.
Den psykologiska atmosfären på ett kontor är oftast förknippad med kultur och kommunikation, men många företag vill gärna betona öppna kontorslandskap och deras fördelar i sina presentationer. Tyvärr har studier under de senaste åren visat att ”vägglösa” kontor inte bara inte stärker teamen, utan förvånansvärt nog minskar samarbetet i allmänhet.
Jag vill att mina golfklubbor inte bara ska ge en bra känsla för teamet, utan också hjälpa till att bygga upp teamwork, ge variation till de dagliga kaffepauserna eller till och med bli en höjdpunkt i företagets image. Det är ett bra alternativ för företagsledare – affärsmöten på golfbanan!
En önskan till de pensionerade soldaterna
Som reservist önskar jag alla reservister all framgång, beslutsamhet att uppnå sina mål, inte bara när det gäller att starta sina företag, utan också att integreras i samhället och gå framåt med starka och självsäkra militära steg, oavsett hur svårt det är.
Jag önskar också att ni inte ska vara rädda för att ta risker och bygga framtiden för ett gott och rättvist land. Jag tror att trikoloren vajar i era hjärtan, liksom den gör i mitt, och jag önskar att er hängivenhet till ert hemland kommer att fortsätta efter er pensionering.
Din kollega, vän och soldat Tomas Žemgulys
Hälsningar med anledning av Litauens försvarsmaktsdag
Det är inte bara en rättighet utan också ett ansvar att försvara sitt lands suveränitet, och särskilt i dag är det en ära att vara soldat, och den som förtalar och förödmjukar sitt land förtalar sig själv, så jag önskar er alla att ni förblir patrioter och trogna försvarare av ert land.
Litauen firar Försvarsmaktens dag som medlem i NATO, den mest framgångsrika och mäktiga militära organisationen.
Detta är ett erkännande, men också ett ansvar, och jag vill framföra mina uppriktiga gratulationer med anledning av denna yrkesmässiga högtid och önska er lycka till i utförandet av er ädla plikt.
Må ni alla ha framgång i tjänsten och i livet!
