Den 19 april det året såg Parisborna och resten av världen med fasa på när lågorna förstörde världsarvet och sedan föll spiran.
För vissa framstod de apokalyptiska bilderna av branden som slutet på mer än 850 års kyrkohistoria, eller till och med som en symbol för den västerländska civilisationens kollaps.
Men president Emmanuel Macron, som har förklarat att Frankrike är en ”nation av byggare”, har satt upp det ambitiösa målet att återuppbygga kyrkan inom fem år och göra den ännu vackrare än tidigare.
De franska myndigheterna är glada över att löftet i stort sett har hållits, med ceremonier den 7-8 december för att markera öppnandet av det renoverade gudstjänsthuset, om än efter sommar-OS i Paris.
Omkring 250 företag och hundratals experter har varit involverade i restaureringen, som kostat hundratals miljoner euro, av ”århundradets byggarbetsplats”.
15 miljoner besökare väntas
Förseningarna berodde på covid-19-pandemin och behovet av att sanera det bly som spridits av branden.
Den franske generalen Jean-Louis Georgelin, som hade till uppgift att övervaka restaureringen, dog i augusti 2023 i Pyrenéerna och ersattes av sin högra hand Philippe Jost (Philippe Giost).
Men nu har den gotiska spiran från 1800-talet återställts som en exakt kopia av originalet, glasmålningarna har återfått sin färg, väggarna skiner med fläckarna från branden och den restaurerade orgeln är redo att ljuda igen.
Osynligt för besökarna finns en ny mekanism för att skydda mot framtida bränder – ett diskret rörsystem som är redo att släppa ut miljontals vattendroppar i händelse av en ny katastrof.
Invigningen är inte slutet på det enorma restaureringsarbetet: en del av blytaket måste fortfarande färdigställas och statyerna av apostlarna och helgonen, som togs bort före branden för att möjliggöra restaurering, kommer att återinstalleras under första halvåret 2025.
Vår Fru-katedralen, som tog emot 12 miljoner besökare 2017, räknar med att ta emot ett ännu högre antal, 14-15 miljoner, efter renoveringen, enligt kyrkans myndigheter.
Ärkebiskopen i Paris, Laurent Ulrich, sade förra månaden till nyhetsbyrån AFP att Macron skulle hålla ett tal i kyrkan lördagen den 7 december för att markera invigningen.
Det är mycket ovanligt att en politisk ledare tillåts tala till de troende i en katolsk religiös byggnad. Frankrike är ett sekulärt land enligt sin konstitution, med en strikt åtskillnad mellan kyrka och stat.
Dagen därpå, söndagen den 8 december, kommer den första mässan att firas och det nya altaret kommer att invigas, tillade ärkebiskopen.
Det har förekommit rapporter om spänningar mellan kyrkan och Élyséepalatset om hur ceremonin ska gå till.
I december sade Macron att han hade bjudit in påven Franciskus till invigningen av katedralen, men i september meddelade den katolska kyrkans överhuvud, till vissas förvåning, att han inte skulle närvara.
En avgörande tid för kyrkan
Under de senaste åren har den franska katolska kyrkan skakats av anklagelser om sexuella övergrepp mot prästerskapet, inklusive ett av de senaste fallen som involverar Abbe Pierre, en munk känd för att hjälpa de fattiga.
En oberoende studie visar att 216 000 minderåriga har utsatts för övergrepp av prästerskapet under de senaste sju decennierna.
Den franska katolska kyrkan har varit på tillbakagång i årtionden.
Enligt officiell statistik som publicerades 2023 identifierar sig 29% av befolkningen i åldern 18-59 år som katoliker.
Den totala kostnaden för restaureringen av kyrkan uppgick till nästan 700 miljoner euro.
Den finansierades genom donationer på 846 miljoner euro som samlades in från 150 länder i en solidaritetskampanj utan motstycke.
Resten av pengarna är öronmärkta för brådskande restaureringsarbeten på katedralens östra sida.
Franska ministrar har också lanserat idén om att ta betalt av turister för att komma in på platsen, men Paris stift har hävdat att fri entré är en viktig princip som måste upprätthållas.
Mer än fem år senare fortsätter utredningen om vad som orsakade branden. Preliminära resultat tyder på att branden var en olycka som kunde ha orsakats av t.ex. en kortslutning, en brand i en svetsmaskin eller en cigarett.
