Även om det kan tyckas att dessa två sjukdomar inte har något gemensamt är de enligt Vilma Dženkevičiūtė, kardiolog vid Vilnius universitetssjukhus Santaros Clinics, nära sammankopplade – depression kan leda till hjärtsjukdom, som i sin tur kan leda till depression.
Hur påverkar ett negativt känslomässigt tillstånd hjärthälsan och, omvänt, hur kan hjärtsjukdomar leda till utveckling av depression?
Vilka är några sätt att hjälpa dig själv och dina nära och kära att leva ett liv med hög livskvalitet?
Sambandet mellan depression och hjärtsjukdom
Enligt kardiologen lider cirka 25% av hjärtsjukdomspatienterna också av depression, och personer med båda tillstånden har en högre mortalitetsrisk än de som enbart lider av hjärt-kärlsjukdom.
”Depression orsakar dysfunktion i nervsystemet, ökar nivåerna av kortisol (ett stresshormon), vilket höjer blodtrycket, orsakar kronisk inflammation och främjar utvecklingen av ateroskleros.
Deprimerade personer är också benägna att ändra sitt beteende, t.ex. genom att äta ohälsosamt, ha låg fysisk aktivitet, röka och dricka alkohol, vilket alla är riskfaktorer för hjärtsjukdomar.
Depression minskar människors förmåga att följa en plan för en hälsosam livsstil, medicinsk rådgivning och behandling.
Å andra sidan kan diagnos och behandling av hjärtsjukdomar orsaka en person stor känslomässig stress, vilket kan leda till depression.
Hjärtsjukdom kan begränsa fysisk aktivitet och dagliga rutiner, vilket kan leda till känslor av hjälplöshet och hopplöshet som, om de blir långvariga, kan leda till depression. Det är som en ond cirkel, där en sjukdom ger bränsle åt en annan”, säger hon.
Enligt dr Dženkevičiūtė kan obehandlad depression och allmänt dåliga känslomässiga tillstånd, t.ex. kronisk stress och ångest, ha en allvarlig inverkan på hjärt-kärlhälsan och bidra till hjärtinfarkt eller stroke.
Råd till dig som har drabbats av hjärtinfarkt eller stroke
Forskning och praxis visar att personer som har drabbats av hjärtinfarkt eller stroke ofta upplever ett negativt känslomässigt tillstånd.
Enligt läkaren är tillfälliga humörsvängningar dock en normal del av livet, så länge de inte är alltför frekventa eller dramatiska.
”Att känna sig lite deprimerad efter en livshotande händelse är inte nödvändigtvis något dåligt, eftersom det kan få en person att ta ett steg tillbaka från arbetet och vardagens bekymmer och koppla av.
Om patienten inte har haft några allvarliga problem med sitt känslomässiga tillstånd tidigare är det dessutom troligt att detta är en normal reaktion på sjukdomen, som kommer att gå över inom några veckor.
Våra känslor, oavsett vilka de är, hjälper oss att reglera vårt beteende, vara uppmärksamma på vår hälsa och göra nödvändiga förändringar.
Kronisk känslomässig stress kan dock göra det svårare att genomföra de livsstilsförändringar som krävs för att förbättra prognosen efter en hjärtinfarkt, t.ex. att sluta röka, vara fysiskt aktiv, äta hälsosamt, minska stressen och ta ordinerade mediciner”, tillägger hon.
Enligt Dr Djenkeviciute börjar vissa patienter som har drabbats av en hjärtinfarkt att undvika träning eller andra favoritaktiviteter eftersom de är rädda för att utlösa en ny hjärthändelse.
För att återhämta sig snabbare rekommenderas dock att man försöker röra på sig mer, eftersom det bidrar till att minska stress och förbättra det känslomässiga välbefinnandet.
”Efter en hjärtinfarkt rekommenderar jag att du fortsätter att ägna dig åt aktiviteter som får dig att må bra, och om du känner dig blyg, prata med en specialist som kan ge dig råd om bästa tillvägagångssättet.
De flesta aktiviteter som patienter anser vara riskfyllda är oftast inte så farliga som de kan verka”, säger kardiologen.
Hon tillägger att stresshanteringstekniker som meditation, mindfulness eller andningsmeditation också hjälper till att lugna ner sig och se på situationen mer objektivt. Om dessa åtgärder inte är effektiva och ditt psykologiska välbefinnande försämras bör du dock söka professionell hjälp.
”Psykoterapi, särskilt kognitiv beteendeterapi, kan hjälpa patienter att lösa problem relaterade till depression och stress och förbättra deras känslomässiga hantering.
Antidepressiva medel som skrivs ut av en psykiater kan bidra till att minska depressiva symtom och förbättra patientens livskvalitet. Det är viktigt att komma ihåg att socialt stöd, inklusive stöd från vänner och familj, också är viktigt.
Patienter och deras anhöriga måste förstå att depression efter en hjärtinfarkt är ett allvarligt tillstånd som kräver uppmärksamhet och behandling. Hjälp i rätt tid kan avsevärt förbättra återhämtningsprocessen och livskvaliteten”, understryker Assoc. Prof. V. Dženkevičiūtė.
Depressionens inverkan på återhämtningen från hjärtsjukdom
Enligt en kardiolog har deprimerade patienter som har drabbats av hjärtinfarkt eller andra hjärthändelser en 1,8-faldigt ökad risk för dödlighet.
Depression minskar sannolikheten för återhämtning från hjärthändelser, ett tillstånd som gör återhämtningen från sjukdomen svårare genom att minska motivationen att följa hälsosamma livsstilsvanor som behövs för en god och effektiv hälsa, vilket ytterligare kan försämra hjärthälsan och öka risken för associerade komplikationer.
”Depression leder till fysiologiska förändringar: obalanser i nervsystemet och hormoner kan leda till problem med hjärtrytmen.
Dessutom ökar depression risken för blodproppar, vilket kan leda till en andra hjärtinfarkt.
Deprimerade människor undviker också ofta att umgås med andra människor, och social isolering bidrar till att försämra deras känslomässiga tillstånd.
Det är viktigt att deprimerade personer som har drabbats av en hjärtinfarkt eller annan händelse får lämpligt psykologiskt och medicinskt stöd”, säger V. Dženkevičiūtė.
Minskad risk för hjärtsjukdom är lika med bättre välbefinnande
Kardiologer säger att personer med hjärt-kärlsjukdom, eller personer med hög eller mycket hög risk för hjärt-kärlsjukdom, ordineras kolesterolsänkande läkemedel – statiner – som enligt studier kan minska risken för hjärtinfarkt (hjärtattack) och stroke med cirka 30-50 procent, beroende på individuella riskfaktorer och det specifika läkemedel som används.
”Personer med högt kolesterolvärde, diabetes, högt blodtryck eller rökning löper hög eller mycket hög risk.
Statiner förhindrar att ateroskleros utvecklas och att aterosklerotiska plack spricker (vilket orsakar hjärtinfarkt och stroke) och är mycket effektiva när det gäller att sänka LDL-kolesterolet (lipoprotein med låg densitet), även kallat det onda kolesterolet, vilket har ett direkt samband med en lägre risk för hjärtinfarkt och stroke.
Och det är patienter med dessa tillstånd, liksom med hjärtsvikt, som löper högre risk att utveckla depression.
Att ta statiner bidrar alltså till att förebygga allvarliga hjärtsjukdomar och till att förbättra livskvaliteten, vilket i sin tur leder till bättre humör”, säger dr V. Dženkevičiūtė.
En minskad risk för hjärtsjukdom kan förbättra den allmänna hälsan och livskvaliteten, säger hon.
”Studier visar att statiner också kan ha en positiv effekt på patientens psykologiska välbefinnande. Det har visat sig att dessa läkemedel kan förbättra den känslomässiga uppfattningen och minska symtomen på depression samt skydda mot utvecklingen av denna sjukdom, särskilt hos patienter som har tagit dessa läkemedel under lång tid.
Patienter som tar statiner mår ofta bättre och är mer motiverade att följa hälsosamma livsstilsvanor. I vilket fall som helst är det viktigt att konsultera en läkare om den lämpligaste behandlingsplanen.
Kontrollerad hjärtsjukdom innebär inte bara bättre fysiskt välbefinnande utan också bättre känslomässigt välbefinnande, så jag uppmuntrar alla att ta hand om sig själva och att söka hjälp när det behövs”, säger läkaren.
