De akronymer som förknippas med dem kan ibland till och med vara förvirrande för den oinvigde. PHEV, MHEV, HEV, EV – dessa akronymer står för olika elektrifierade kraftsystem, men de avslöjar inte omedelbart för människor som inte är särskilt intresserade av bilar vilka funktioner som är dolda bakom dessa bokstäver.
Traditionella bensin- och dieselmotorer är ännu inte borta från scenen, men alternativa drivlinor kommer gradvis att ta en allt större andel av marknaden.
Så hur håller man sig uppdaterad och förstår vad som gäller? Och ännu viktigare för konsumenterna: när och vilket drivsystem är det bästa valet?
Elbilar blir mer och mer tillgängliga
Det är värt att börja med elbilar, eftersom de stadigt ökar på gatorna i Litauen. Deras engelska akronym, EV, står för electric vehicle.
Förkortningen BEV (Battery electric vehicle) används ofta för att betyda i stort sett samma sak, men den betonar att bilen drivs enbart av den el som lagras i batteriet och inte har några andra kraftkällor.
Egidijus Babelis, bilrecensent och medlem i valberedningen för ”Årets bil i Litauen”, säger att utbudet av elbilar idag är ganska stort.
De finns i en mängd olika karossutföranden, med elmotorer med olika effekt och batterier med olika kapacitet, vilket vanligtvis gör att de kan köras mellan 200 och 500 kilometer under verkliga förhållanden.
De som oroar sig för räckvidden kan lugnas ytterligare av prestandan hos de senaste modellerna som nyligen lanserats.
Till exempel kommer de nyligen lanserade nästa generationens SUV:ar, Audi Q6 e-tron och Opel Grandland, med sina 100 kWh batteripaket, att kunna köra upp till 625 km respektive 700 km på en enda laddning (enligt Worldwide Harmonised Light Vehicles Test Procedure (WLTP)).
”Med andra ord finns det redan elbilar som har en räckvidd per laddning som är mycket lik den för bensinbilar.
Om du har bekväma laddningsförhållanden (hemma eller på jobbet, där din elbil står stilla) kan det vara ett lönsamt alternativ ur många aspekter, inklusive ekonomiska”, kommenterade journalisten.
Vissa tillverkare erbjuder sina produkter med nästan alla typer av drivsystem: hybrid, ren bensin- eller dieseldrift eller eldrift.
På så sätt kan föraren prova en modell och välja den bästa utrustningen.
Ett sådant exempel är Opel Astra, en populär modell i kompaktbilssegmentet.
Den elektriska drivlinan på 156 hk i kombination med ett batteri på 54 kWh ger en räckvidd på upp till 412 kilometer på en enda laddning.
Det finns också möjlighet att välja mellan partiell hybrid, plug-in-hybridsystem eller helt enkelt bensin- eller dieselmotorer.
Universellt alternativ
Hybriddrivlinor, som kombinerar förbränningsmotorer i olika former med eldrift, är förmodligen de som snabbast introduceras på marknaden.
Tre typer av hybridfordon dominerar marknaden: milda eller partiella hybrider (Mild Hybrid Electric Vehicle, MHEV), konventionella hybrider (Hybrid Electric Vehicle, HEV) och plug-in-hybrider (PHEV).
De senare är vanligtvis utrustade med batterier med en kapacitet på flera kilowattimmar, vilket möjliggör en räckvidd på minst 30 till 60 kilometer i enbart eldrift, utan betydande besparingar.
Astra kombi eller kombi som nämns ovan kan utrustas med antingen en 225 hk eller 180 hk plug-in hybriddrivlina.
Batteriet på 12,4 kWh ger dig en räckvidd på upp till 65 km på enbart el, vilket räcker för de flesta dagliga stadsresor.
När elen är förbrukad kan du utan bekymmer fortsätta resan med bensinmotorn, med upp till 42 liter bensin i bakluckan.
Med en väggladdare på 7,4 kW är batteriet fulladdat på 2 timmar.
E. Babel påpekar att alla typer av hybriddrift är mest användbara vid stadskörning.
Och den laddningsbara drivningen ger extra kraft i staden, med elmotorer som är kraftfullare än i andra hybrider, vilket ger mer extra vridmoment.
”När elen tar slut stiger visserligen bränsleförbrukningen märkbart på grund av den högre vikten, men de som kör de flesta av sina kilometer i staden kan köra nästan oavbrutet i elläget.
Detta beror delvis på att de små batterierna i dessa hybrider kan laddas snabbt”, förklarar experten.
Bränsleeffektiva hybrider
Del- eller mildhybridsystem består vanligtvis av en förbränningsmotor som är kopplad via en rem till ett 48 V elsystem: en startgenerator eller en liten elmotor och ett litet batteri.
Enligt olika tillverkare sparar detta system upp till cirka 0,8 liter bränsle per 100 kilometer, men är verkligen användbart när man rör sig.
Den 136 hk starka partiella hybridtekniken som används i Opel Astra, som kombinerar en 1,2-liters bensinmotor med ett elektriskt system integrerat i en 6-växlad automatisk växellåda med dubbelkoppling, gör det möjligt för bilen att uppnå en genomsnittlig förbrukning på 4,9 liter bensin.
Med enbart 1,2-liters bensinmotorn på 130 hk har bilen en bränsleförbrukning på 5,5 liter.
”I ett sådant system driver förbränningsmotorn ensam hjulen, men den får lite elektrisk hjälp när högre belastning uppnås – när man rör sig från stillastående, vid omkörning och i liknande situationer”, förklarar experten.
Konventionella hybrid- eller HEV-modeller kännetecknas i allmänhet av sin bränsleeffektivitet och sina måttliga CO2-utsläpp.
De är vanligtvis utrustade med små batterier med en kapacitet på upp till 2 kWh, som lagrar energi som återvinns vid inbromsning.
Det ger en större effektökning och märkbart mer hjälp till förbränningsmotorn vid start och acceleration.
”Toyotas hybridmodeller, som Corolla och Yaris, med bensinmotorer på 1,5 eller 1,8 liter, klarar sig med mellan 3,9 och 4,9 liter per 100 km.
Hybridsystem kan dock inte bara monteras i små modeller utan även i större SUV:ar.
I crossovern Ford Kuga används t.ex. ett hybridsystem med en 2,5-liters bensinmotor.
”Det här är en helt ekonomiinriktad typ av drivning, vars främsta fördelar återigen är i staden eller där det är mycket acceleration, inbromsning etc.
För den som vill köra ekonomiskt men inte har möjlighet att rationellt ladda en elbil eller en laddhybrid kan konventionella hybrider vara ett bra val, eftersom deras batterier laddas bara genom körning”, säger Babel.
