Nästan 5.000 ukrainare har börjat lära sig litauiska på två år: deras kunskaper kommer att testas av CPI i mars

Enligt UT:s uppgifter började 2821 ukrainare lära sig litauiska 2023, medan antalet i år är 1982. De flesta av dem (82%) är kvinnor och medelåldern för eleverna är under 40 år.

Den största andelen av de ukrainare som lär sig litauiska är unga och medelålders kvinnor

Liknande trender registreras av Internationella organisationen för migration (IOM Litauen). Enligt Eglė Staškūnaitė, chef för enheten för stöd till migranter och krishantering, har 451 ukrainare slutfört organisationens kurser under de senaste två åren, och majoriteten av eleverna var kvinnor.

”Eftersom majoriteten av dem som kommer till Litauen är kvinnor med barn eller äldre personer, är det de som kommer till kurserna. Vi har många ensamstående mödrar som lär sig litauiska för att hjälpa sina barn och även för att kunna göra karriär”, säger specialisten till Elta.

I februari i år meddelade regeringen att man skulle skjuta upp kravet på att utlänningar som bor i Litauen ska lära sig det statliga språket med ytterligare ett år, till mars 2025. Enligt Staškūnaitė är detta villkor dock inte den enda motivationen för ukrainare som bor här att lära sig språket.

”Vi får många förfrågningar som visar att ukrainarna aktivt letar efter möjligheter att lära sig litauiska, är villiga att gå på lektioner och försöker lära sig så mycket som möjligt. Att kunna språket ökar deras chanser att hitta bättre betalda jobb och att kommunicera på olika institutioner och kliniker”, säger experten.

”Ukrainare har bott i Litauen i tre år nu, så det är förståeligt att krigsflyktingar från Ukraina måste ägna mer uppmärksamhet åt språket för att kunna slå sig ner och få ett bättre betalt jobb”, tillade hon.

Att inte kunna litauiska är ett hinder för social integration

UT konstaterar att språkkunskaper är avgörande för ukrainare, inte bara för att hitta ett jobb utan också för att integreras socialt i samhället.

”För utlänningar är kunskaper i det litauiska språket viktiga i jobb där tjänster tillhandahålls till lokalbefolkningen, t.ex. taxichaufförer, försäljare eller personer som arbetar inom andra serviceområden. Det är också en av de viktigaste förutsättningarna för att övervinna språkliga, kulturella och sociala hinder för integration i samhället och på arbetsmarknaden”, säger UT:s talesperson Milda Jankauskienė till Elta.

Enligt henne beror nivån på språkundervisningen i litauiska också på vilket yrkesområde man väljer. Till exempel kan personer som arbetar inom skönhetsvård och catering lära sig språket på den lägsta nivån, A1-A2, medan ukrainare som arbetar inom hälso- och sjukvården eller som precis ska börja arbeta inom hälso- och sjukvårdssektorn väljer kurser på A2-B1-nivå.

70 % av alla kommer in på arbetsmarknaden efter språkkurser i litauiska

UT-data visar att 69,4% av personerna var kvar på arbetsmarknaden sex månader efter att ha avslutat en litauisk språkkurs under de tre första kvartalen i år, men det betonas att i vissa fall kanske kunskaperna som erhållits under kursen inte är tillräckliga.

”De nationella språkprogrammen som finansieras av Arbetsförmedlingen är varierade och fokuserar på att förvärva de språkkunskaper som behövs för yrkesverksamhet. Men på arbetsmarknaden kan du behöva bättre språkkunskaper, särskilt om du måste utföra mer komplexa uppgifter, delta i professionella diskussioner eller utföra ett arbete som kräver en högre språknivå”, säger Jankauskienė.

Enligt IOM:s expert i Litauen förväntade sig ukrainarna att de snart skulle återvända hem så snart kriget startade, så de lärde sig litauiska och tänkte bara på behovet av grundläggande kommunikation. Men eftersom kriget har pågått i nästan tre år nu kopplar fler och fler flyktingar från Ukraina sin framtid till Litauen och lär sig mer aktivt det nationella språket.

ELTA påminner om att CPI i mars förra året vände sig till Seimas-kommittén och flera ministerier och förklarade att man från och med mars 2024 planerar att börja kontrollera litauiska språkkunskaper hos krigsflyktingar från Ukraina som arbetar i landet.

Sådana uttalanden kritiserades snart av politiker, men chefen för CCI, Audrius Valotka, hävdade att kunskaper i det statliga språket är nödvändigt för att ukrainare ska kunna integreras fullt ut i samhället.

Tidigare i år beslutades det dock att skjuta upp tidsfristen till mars 2025.