Även om undersökningarna är baserade på opinionsundersökningar svarar de inte på frågan: i vilken utsträckning anser litauerna att de är effektiva i politiken?
Med andra ord, uppfattar litauerna att de kan påverka det litauiska politiska systemet och att det politiska systemet i sig tillåter dem att bli påverkade?
European Social Survey, som också genomförs i Litauen, är en möjlighet att utforska detta. European Social Survey genomfördes med deltagande av 1.365 personer i Litauen.
I undersökningen tillfrågades deltagarna om sin upplevda interna och externa politiska (själv)effektivitet:
Inre politisk (själv)effektivitet avser en individs upplevda förmåga att utöva ett betydande inflytande på politiska grupper och det politiska systemet som helhet; yttre effektivitet avser en individs upplevda effektivitet hos det politiska systemet i sig när det gäller att låta individer uttrycka sina åsikter om och påverka systemet.
Kommentar. Politisk (själv)effektivitet bedöms på en skala från 1 till 5, där högre poäng indikerar större upplevd politisk (själv)effektivitet.
Dataanalysen visade att den litauiska befolkningens upplevda externa effektivitet är högre än den interna politiska (själv)effektiviteten.
Med andra ord är litauerna mer benägna att tro att det politiska systemet gör det möjligt för dem att delta i politiken, uttrycka sin åsikt om regeringen och påverka det politiska systemet än att lita på sin egen förmåga att påverka det politiska systemet.
Det kan antas att även om det litauiska politiska systemet i sig uppfattas som möjligt att påverka, så uppmuntrar människors misstro mot att deras personliga bidrag till statens styrning är viktigt dem att tvivla på sin egen politiska (själv)effektivitet.
Även den ofta förekommande besvikelsen över valresultatet, när andra kandidater eller partier än de man röstat på blir valda, kan uppmuntra människor att tvivla på att deras röst är viktig eller meningsfull.
Unga människor är politiskt aktiva, men inte i val
Data från den litauiska befolkningen visade att den upplevda politiska (själv)effektiviteten tenderar att minska med åldern.
Även om skillnaderna mellan olika åldersgrupper inte är särskilt stora finns de. Både European Social Survey och offentliga undersökningar visar att den äldsta åldersgruppen är betydligt mer benägen att rösta i val, men det mest slående är den låga upplevda politiska (själv)effektiviteten hos den äldsta åldersgruppen.
Man kan anta att äldre människor inte tror att de kan påverka politiken på grund av sina politiska erfarenheter i Sovjetunionen, men att de känner en inre plikt att uttrycka sin röst.
Å andra sidan är det förutsägbart att den äldre generationen fortfarande förväntar sig betydande förändringar och tror att det politiska systemet kan påverkas, och därför kan denna generation ses som mer optimistisk när det gäller politiken.
Men även om yngre människor i högre grad tror att de har kapacitet att påverka det politiska systemet på ett meningsfullt sätt och att systemet tillåter människor att delta i det, är det mindre troligt att denna tro leder till deltagande i val.
Det är dock mer sannolikt att unga människor uttrycker sig politiskt på andra sätt än genom att rösta, t.ex. genom att bära ett kampanjmärke, skriva under en namninsamling, delta i demonstrationer, dela politisk information på sociala kanaler eller arbeta som volontär.
Man skulle kunna spekulera i att unga människor tycker att andra former av politisk aktivitet än att rösta i val är mer attraktiva, eller finns det en uppfattning om att politik bara är en fråga för äldre människor?
Kanske kan e-röstning, som diskuteras i det offentliga rummet, vara ett alternativ till ett större engagemang av ungdomar i ett mer aktivt politiskt liv.
Även om det generellt sett är viktigt att unga människor tror att de kan vara aktiva deltagare i det politiska systemet och tror att de kan förändra det, finns det ett behov av att hitta ett mer lämpligt sätt för denna grupp människor att delta i politiken.
Som i Litauen, så i Europa
Faktum är att människors tro på att de har kapacitet att delta i politiken och att det politiska systemet går att påverka är en viktig förutsättning för människors valdeltagande, både i Litauen och i Europa.
Samma studie visade att de som deltog i de senaste nationella valen hade högre intern och extern politisk (själv)effektivitet jämfört med dem som inte deltog i valen.
Att öka den politiska effektiviteten hos befolkningen kan därför vara en förutsättning för ett högre valdeltagande.
En jämförelse mellan Litauen och 12 andra länder visar att den totala interna och externa politiska (själv)effektiviteten i resten av Europa är högre än i Litauen.
Det finns dock också betydande skillnader mellan de europeiska länderna. Kroatien har t.ex. en av de lägsta nivåerna av politisk (själv)effektivitet.
Samtidigt har Schweiz en av de högsta nivåerna av politisk intern och extern (själv)effektivitet i Europa.
Så även om Litauen ser sämre ut på en övergripande europeisk nivå, ser vi ännu bättre ut jämfört med enskilda länder.
Resultaten borde inte vara särskilt oroande, eftersom indikatorerna på litauernas interna och externa politiska (själv)effektivitet i stort sett är genomsnittliga bland andra europeiska länder.
Tadas Vadvilavičius, Junior Research Fellow, V. Kavolis Research Institute, Vytautas Magnus University
