Konstitutionsdomstolens (CC) ordförande Gintaras Goda avlägger ämbetseden under en högtidlig ceremoni. En ledamot av Seimas som svär trohet till Republiken Litauen förvärvar alla rättigheter som en företrädare för nationen.
När eden har avlagts ska ledamoten av Seimas underteckna ett nominellt edsformulär. Enligt tradition ska alla medlemmar av Seimas stå upp när de avlägger eden.
De första som uppmanas att svära eden är de parlamentsledamöter vars efternamn börjar med bokstaven ”A”.
Det är de olympiska mästarna Virgilijus Alekna (Liberala rörelsen) och Laura Asadauskaitė-Zadneprovskienė (Litauens socialdemokratiska parti).
Bland de första parlamentarikerna att svära eden finns Vaida Aleknavičienė (Litauens socialdemokratiska parti), Arvydas Anušauskas, Dalia Asanavičiūtė, Audronius Ažubalis (Litauens hemlandsunion – Litauens kristdemokrater), Valius Ąžuolas (Litauens folkliga bondeunion).
Remigijus Žemaitaitis, ledare för Nemunas Dawn, som bröt mot konstitutionen med antisemitiska uttalanden, kommer att vara den siste att avlägga eden.
Följande text av eden kommer att uttalas av parlamentsledamöterna:
”Jag, (namn),
svär trohet till Republiken Litauen;
Jag svär att respektera och upprätthålla dess konstitution och lagar, och att skydda integriteten i dess länder;
Jag svär att stärka Litauens oberoende med alla medel, att tjäna fosterlandet, demokratin och det litauiska folkets välbefinnande i god tro.
Må Gud hjälpa mig!”
Förresten är det tillåtet att avlägga eden utan den sista meningen. Texten i eden ändras inte eller ändras inte; endast den sista meningen i eden kan tas bort.
Under den senaste mandatperioden har det förekommit att nya ledamöter av upphetsning snubblat över texten och tvingats upprepa meningen. Parlamentsledamöter som inte kan närvara vid edsavläggelsen kommer att kunna avlägga eden vid ett senare tillfälle.
I Seimas stadga föreskrivs att en ledamot av Seimas som av särskilt viktiga skäl inte kan närvara vid det nyvalda Seimas första sammanträde ska sväras in vid Seimas nästkommande sammanträde så snart det särskilt viktiga skälet inte längre föreligger.
