I år är det inte bara 135 år sedan Jonas Polovinskas-Budrys föddes och 60 år sedan han dog.
Exakt ett år har gått sedan askan efter J. Polovinskas-Budris, guvernör i Klaipėda-regionen, underrättelseofficer, och hans fru Regina Kašubaitė-Budrienė, organisatörerna av Klaipėda-regionens återförening med Litauen, flögs till Litauen från Chicago (USA) och begravdes i stadens skulpturpark.
Döds- och begravningsdagarna högtidlighölls i fredags kväll av Klaipėda 302:s skyttekompani i 3:e skyttedivisionen i Litauiska skytteförbundet i väst (havet).
I maj i år tilldelades kompaniet namnet J. Polovinskas-Budris.
Skyttesoldaterna samlades i skulpturparken vid J. Polovinskas-Budris och R. Kašubaitė-Budrienes eviga viloplats, vid monumentet ”För de fallna för friheten” över deltagarna i 1923 års uppror, lade ner blommor, tände ljus och dekorerade korset med trikoloren.
Algirdas Grublys, en av de mest aktiva deltagarna i kuströrelsen, berättade för skyttarna om omständigheterna kring begravningen av J. Polovinskas-Budris i Klaipėda.
J. Polovinskas-Budrys drömde om att begravas i det fria Litauen, i landet Klaipėda. Hamnstaden blev platsen för hans viktigaste kamp och största seger.
”Vakarų ekspres” skrev att idén att efter begravningsceremonin ge namnet J. Polovinskas-Budrys till Klaipėda 302:s skyttekompani i Västra (havs-) skyttekompaniet i Litauiska skytteunionen kom till dess befälhavare Saulius Valiulis.
De ättlingar till J. Polovinskas-Budrys som bor i USA stödde denna idé. Timothy Budrys, sonson till den militära befälhavaren för Klaipėda-upproret, deltog i namngivningsceremonin tillsammans med sin fru Mary.
”Jonas Polovinskas-Budrys gärningar, en stor man, är en ständig inspiration för oss i allt vårt arbete, i glädje och sorg, när vi står tillsammans med vårt hemland”, sade Valiulis.
Enligt uppgift har man redan kommit överens om att ett monument ska uppföras vid Budrius gravplats.
Förhoppningen är att monumentet över organisatören av upproret 1923 ska kunna resas före årsdagen av upproret den 15 januari nästa år.
