Kardiologer: Litauen ligger fortfarande efter EU när det gäller behandling av hjärt-kärlsjukdomar

Trots att hjärt- och kärlsjukdomar skördar vartannat liv i landet får patienter i Litauen, kanske ensamma i Europa, fortfarande inte ersättning för de innovativa läkemedel som de behöver för att behandla dem.

”Om vi jämför Litauen med andra europeiska länder är vår sjuklighet och dödlighet i aterosklerotiska hjärt-kärlsjukdomar (CVD) fortfarande bland de värsta.

Trots utmärkta förebyggande program och klustercentra för hjärtinfarkt i större städer som erbjuder snabb vård dygnet runt är landets sjuklighet och dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar fortfarande fyra gånger högre än genomsnittet i EU.

Detta visar att patienterna inte bara saknar adekvata förebyggande åtgärder utan också innovativa behandlingsalternativ”, säger Olivia Dobilienė, professor i kardiologi.

Hon tillägger att Europarådet denna vecka vidtog åtgärder inom kardiologi och gjorde hjärthälsa till en prioriterad fråga.

Ett av huvudmålen är att säkerställa lika tillgång till behandling i alla länder. För närvarande är litauiska patienter kanske de enda i EU som inte har tillgång till innovativa behandlingar för dyslipidemi som orsakar hjärt-kärlsjukdom.

Samtidigt visar statistiken att ischemisk hjärtsjukdom diagnostiseras 4,4 gånger oftare i Litauen än genomsnittet i EU och att CKD står för mer än hälften (52,1%) av alla dödsfall i landet. Enligt Litauens hygieninstitut kommer 19,3 tusen människor att dö av hjärt- och kärlsjukdomar 2023.

Hälsosamma levnadsvanor är viktiga men inte tillräckliga

En undersökning bland invånare i Kaunas, initierad av kardiologistudenter vid Lithuanian University of Health Sciences (LSMU), visar att respondenternas kunskaper om hjärtinfarkt varierar kraftigt. Mer än hälften av de tillfrågade (52%) visste inte att 4 av 5 hjärtinfarkter kan förebyggas.

På frågan om vilken faktor som oftast orsakar hjärtinfarkt nämnde de flesta dålig kost, fet mat och rökning.

Endast en liten andel av de svarande angav kolesterol som huvudorsak. ”Detta visar att risken med kolesterol fortfarande inte är välkänd i samhället”, konstaterar kardiologiprofessorn.

På frågan om vilka åtgärder som är mest effektiva för att förebygga hjärtinfarkt svarade 88% att en hälsosam kost, 87% att fysisk aktivitet och 72% att sluta röka är de mest effektiva. Endast 51% höll dock med om att statiner för att sänka det ”onda” kolesterolet är nyckeln till minskad risk.

”Livsstilsförändringar, hälsosam kost, fysisk aktivitet eller rökavvänjning hjälper till att hantera riskfaktorer, men de är ofta inte tillräckliga.

Om en patient har högt blodkolesterol eller genetisk dyslipidemi kan livsstilsförändringar bara sänka det ”onda” kolesterolet med 20%.

Samtidigt måste många av våra patienter minska sitt ”onda” kolesterol med så mycket som 50% för att hålla det under 1,4 mmol/l, vilket bara är möjligt med hjälp av läkemedel”, förklarar prof. Dobilienė.

Enligt henne finns det för närvarande två ersättningsgilla läkemedel för kolesterolsänkning i Litauen – statiner och ezetimib – som visserligen är effektiva men inte tillräckliga för svårare fall.

”För patienter som behöver en mer radikal kolesterolsänkning har vi inget att erbjuda – alla har inte råd med innovativa läkemedel som injiceras två gånger i månaden eller två gånger om året.

En subventionering av innovativa läkemedel, som hittills inte har subventionerats annat än i Litauen och i enskilda europeiska länder, skulle bidra till att förändra situationen i Litauen på ett grundläggande sätt – vi skulle inte bara minska förekomsten av hjärt-kärlsjukdomar i befolkningen, utan vi skulle också ta itu med problemet med hög dödlighet på ett mer effektivt sätt”, säger professorn i kardiologi.

Uppmaning till patienterna att inte lämnas åt sitt öde

Prof. Tomas Lapinskas, ordförande för Lithuanian Society of Cardiology (LKD), konstaterar att EU:s prioritet är att säkerställa lika behandlingsmöjligheter för alla patienter.

”Den här veckan meddelade Europarådet att CKD är en prioriterad fråga för EU-länderna. Rådet uppmanar medlemsstaterna att ägna särskild uppmärksamhet åt förebyggande åtgärder, hälsokunskap och patienternas egenvård för att minska rökning, alkoholkonsumtion och ohälsosam kost.

Det är viktigt att säkerställa patienternas tillgång till personlig hälso- och sjukvård, upprätthålla ett starkt screeningprogram för CKD och fokusera på professionell kompetens.

Slutligen uppmuntrar rådet Europeiska kommissionen och medlemsstaterna att stärka tidig diagnos, evidensbaserad behandling i rätt tid, inklusive innovativ läkemedelsbehandling, som för närvarande ännu inte finns tillgänglig i Litauen, rehabilitering samt forskning och innovation”, säger professorn.

Prof. T. Lapinskas betonar att LKD, som en del av European Society of Cardiology, är redo att arbeta med frågor som rör bevarandet och förbättringen av den litauiska befolkningens hälsa genom att ge råd till beslutsfattare inom hälso- och sjukvård.

”Det räcker inte med att diagnostisera problemet – det krävs komplexa lösningar, inklusive livsstilsförändringar, läkemedelsbehandling och effektiv övervakning av behandlingen.

Vi bör använda läkemedel som redan används i avancerade länder och se till att ingen litauisk medborgare lämnas i sticket på grund av ekonomiska hinder”, avslutar prof. Dobilienė.

Enligt henne är det mycket viktigt att säkerställa sekundärprevention så att patienter som har drabbats av hjärtinfarkt inte drabbas av det igen: ”Tyvärr har vi en sorglig statistik: sannolikheten att dö efter en hjärtinfarkt under det första året kan vara så hög som 15 procent.”

En undersökning som organiserades av kardiologstudenter vid LSMU visade också att 57% av de tillfrågade Kaunasborna kände till sina ”dåliga” kolesterolvärden, men att 16% aldrig hade testat sig.

Ytterligare 67% medgav att de aldrig hade tagit några mediciner eller kosttillskott för att reglera sitt kolesterol.

141 Kaunasbor mellan 25 och 74 år deltog i undersökningen som genomfördes den 5-6 december.