Nuvarande behandlingar för IBD undertrycker immunsystemet för att minska inflammation. Men ny forskning om det mänskliga mikrobiomet kan hjälpa forskarna att bättre förstå och hantera IBD. Några preliminära cell-, djur- och humanstudier har undersökt om probiotika, som ibland kallas ”goda” bakterier, är till nytta för personer med IBD.
Ett hälsosamt mikrobiom: bygg en barriär
Människans tarmmikrobiom är ett stort samhälle med biljoner nyttiga och skadliga bakterier, virus, svampar och andra mikroorganismer som lever i våra tarmar. I idealfallet fungerar tarmslemhinnan som en barriär som hindrar skadliga bakterier och toxiner från att komma in i blodomloppet.
Ett hälsosamt mikrobiom hjälper denna barriär att blockera skadliga bakterier och samtidigt absorbera näringsämnen. Gynnsamma bakterier i mikrobiomet främjar en hälsosam och välkomnande tarmmiljö, vilket begränsar inflammation och hjälper till att driva ut skadliga bakterier.
Nya studier på mänskliga celler och möss visar att ett friskt mikrobiom producerar ämnen som ger näring åt cellerna i tjocktarmen så att de bildar en tät barriär som är svår för skadliga bakterier att tränga igenom, samverkar med tarmens immunceller, minskar inflammation och stimulerar tarmslemhinnan att bilda ett slemmembran som fungerar som ytterligare en barriär mot skadliga bakterier.
I djurstudier har man sett att ett friskt mikrobiom är avgörande för att skapa och upprätthålla en effektiv barriär. Djur som föds upp i laboratorier utan mikrobiom, eller vars mikrobiom har utarmats av antibiotika, har tarmslemhinnor som lätt skadas.
Obalanserad mikrobiom: inflammation och skador
Vad händer om mikrobiomet inte har en bra balans mellan nyttiga och skadliga bakterier? Tarmslemhinnan kan bli alltmer genomtränglig. Detta kan göra det möjligt för potentiellt skadliga bakterier och deras toxiner att passera in i tarmen och sedan in i blodomloppet, vilket orsakar inflammation som kan skada tarmen.
Ett obalanserat mikrobiom kallas dysbios. Och den inflammatoriska kaskad som är förknippad med dysbios är ett kännetecken för IBD.
Probiotika: mer löfte än bevis
Probiotika – levande mikroorganismer i kosttillskott eller fermenterade livsmedel som kombucha, kefir, yoghurt och surkål – har föreslagits som behandling av IBD. Tanken är att vi genom att äta nyttiga bakterier kan återställa och upprätthålla ett balanserat mikrobiom, minska inflammation och förbättra tarmbarriären. Men vad säger bevisen?
Än så länge är probiotisk behandling inte rutinmässigt förskriven vid IBD. Små randomiserade studier har jämfört specifika probiotika med immunosuppressiv standardbehandling av IBD. I studierna mättes IBD-symtom, remissionsfrekvens eller livskvalitet.
Resultaten var blandade:
Ulcerös kolit. Vissa studier tyder på att vissa bakteriestammar, t.ex. Bifidobacteria och Lactobacilli, är något effektiva vid ulcerös kolit, minskar symtomen, främjar remission och förbättrar livskvaliteten. Dessa effekter är dock blygsamma jämfört med standardbehandling och probiotika har inte visat tillräcklig nytta för att accepteras i medicinsk praxis.
Vissa personer med IBD kan behöva genomgå en operation för att avlägsna tjocktarmen. Detta kan orsaka inflammation i den kvarvarande tunntarmen, som bildar en J-formad påse och fäster vid anus.
Men 25-45% av alla personer med en J-formad påse utvecklar senare en inflammation som kallas ”pouchitis”. Flera studier har visat att en kombination av standardläkemedel och en probiotisk blandning kallad VSL#3 är effektiv när det gäller att lindra symtomen på ”pouchitis” och inflammation. VSL#3 innehåller åtta bakteriestammar. Det används för att behandla kronisk ”pouchitis”, vilket är den enda vanliga användningen av probiotika vid IBD.
Crohns sjukdom. Probiotika har inte studerats lika ingående vid Crohns sjukdom som vid ulcerös kolit. De flesta begränsade studier har visat att probiotika inte är bättre än placebo när det gäller att minska symtomen eller främja remission vid Crohns sjukdom.
Kost, fibrer och prebiotika: en roll vid IBD?
Kosten kan förändra sammansättningen av och aktiviteten i våra mikrobiom. Detta gäller även om de livsmedel du konsumerar inte är välkända probiotiska stjärnor som kombucha, yoghurt, kefir och andra fermenterade livsmedel.
Tarmbakterier som bryter ner kostfibrer är hörnstenen i ett hälsosamt mikrobiom. En fiberrik kost kan öka antalet av dessa bakterier, liksom deras välgörande och antiinflammatoriska effekter.
Livsmedelsingredienser som inte absorberas av tarmen, men som används av tarmfloran, kallas prebiotika. Det finns begränsade, om än lovande, bevis som stöder användningen av prebiotika hos personer med IBD. För närvarande rekommenderas inget specifikt prebiotiskt livsmedel eller kosttillskott för allmän användning.
En medelhavsdiet som främjar fiberrika grönsaker, fullkornsprodukter och baljväxter kan dock minska IBD-symtomen och inflammationsmarkörerna något. Även om dessa effekter är små och inkonsekventa förbättrar medelhavsdieten den allmänna hälsan hos personer med eller utan IBD. Detta är till stor del anledningen till att American Gastroenterological Association rekommenderar den för personer med IBD.
Källa: www.health.harvard.edu
