Gintarė Skaistė, som reagerade på kommentarer om budgetens ”socialdemokratiska” karaktär: ändringarna var lagstadgade.
”En stor del av besluten är automatiskt programmerade – (…) både indexeringen av pensioner och indexeringen av sociala förmåner är programmerade enligt lag.
Det finns helt enkelt inga diskretionära beslut här som gör att regeringen inte skulle kunna genomföra lagen”, sade Skaistė till journalister vid presentationen av budgetförslaget i Seimas.
Enligt ministern består utgifterna av rättsliga skyldigheter och politiska överenskommelser om försvarsfinansiering och löneökningar för lärare. När dessa åtaganden väl har genomförts kommer budgetunderskottet att nå Maastrichtkriteriernas tröskel på 3 procent.
”Det finns helt enkelt inga bättre möjligheter att genomföra dessa prioriteringar i dag”, sade Skaistė.
Som svar på kritiken från oppositionen om bristen på finansiering för vissa sektorer, t.ex. vägar, betonade ministern att hon ser på sådana kommentarer med en skepticism som hör valperioden till.
”Oppositionen, när den väl blir majoritet, om den planerar att bli majoritet, kommer att ha full möjlighet att dela samma limpa med hela folkmassan, precis som Jesus.
Låt oss se om de kan göra det. (…) I dag försöker alla visa hur bra de skulle vara om de hade makten”, sade Skaistė.
På torsdagen presenterade finansminister Gintarė Skaistė förslaget till statsbudget för 2025-2027 för Seimas plenarsammanträde.
Regeringens budgetförslag för nästa år förutser intäkter på 17,98 miljarder euro och utgifter på 23,02 miljarder euro. Jämfört med i år väntas budgetintäkterna öka med 1 miljard euro (5,9 %) och utgifterna med över 2,4 miljarder euro (11,7 %).
Statsskulden 2025 kommer att vara 43,2% (42,3% exklusive EU-saldot och den kumulativa effekten), underskottet 3%.
Enligt Maastrichtkriterierna måste EU-länderna, inklusive Litauen, hålla sina budgetunderskott under 3% av bruttonationalprodukten (BNP) och sin statsskuld under 60% av BNP.
