Entusiaster för bevarandet av marin kultur har genom olika projekt försökt få pengar till bevarandet av yachten ”Tūro” och deras andra fartyg, som är upptagna i det litauiska registret över kulturarv, men har inte lyckats.
Inte heller i år har det litauiska centret för bevarande av marin kultur, som äger Tūro, fått några medel från Klaipėda kommun.
I början av året lämnades ett projekt för ett lusthus till yachten ”Tūro” in till kommunen för 30 000 euro, med en begäran om delfinansiering på 20 000 euro.
”Det fanns inte tillräckligt med pengar för att finansiera vårt projekt eftersom andra projekt fick fler poäng. Vi hade planerat att skapa ett offentligt utrymme framför ”Tūras”, att bygga en utomhusterrass med ett skärmtak.
Fartyget är i ett sådant skick att det inte går att röra och det enda alternativet är att bygga ett skydd”, förklarade Bartas Markevičius, chef för centret, situationen för Vakarų ekspres.
I november 2021 hade centret för bevarande av marinistisk kultur lämnat in en ansökan till Klaipėda kommun om delfinansiering av skeppen för att skydda dem från atmosfäriska effekter. Inte heller då beviljade kommunen någon finansiering.
Samma projekt lämnades in till Litauens kulturråd, som beviljade det 9 500 euro. Med hjälp av en del av dessa pengar belades ”Turo” med ett speciellt material som hindrar trä från att ruttna.
Hopp – den nya gruppen
Under 2019 hade Lithuanian Centre for the Preservation of Marine Culture lämnat in tre projekt till Klaipėda Fisheries Local Action Group (LAG), som sedan länge leds av Arvydas Žiogas.
Enligt B. Markevičius godkändes inte dessa projekt på grund av gruppledarens agerande. Klagomål lämnades in till den nationella utbetalningsbyrån (NPA).
Alla dessa projekt analyserades av Litauens kommission för administrativa tvister, jordbruksministeriet och NMA fram till maj i år.
Enligt B. Markevičius har NMA överlämnats till kronofogden, förmodligen för första gången i Litauens historia. ”Vi har vänt oss till kronofogden för att vi inte har följt beslutet från kommissionen för administrativa tvister.
De utfärdade en exekutionstitel för att NMA skulle fatta ett beslut. Det blev ett stort ståhej. Sedan bestämde sig NMA för att inte fatta något beslut. Det innebar att våra tre projekt stod utan finansiering”, säger han.
Nu sätter centret för bevarande av den marina kulturen sitt hopp till den lokala aktionsgruppen för fisket i Nya Klaipėda. För närvarande väntar man på en beskrivning av förfarandet för att ansöka om finansiering från NMA.
Detta är inte en hobby
Åtta av de tio gamla skeppen från Centrum för bevarande av marin kultur har transporterats till Švėkšna och en hangar har byggts för dem. Två av centrets fartyg finns kvar i Klaipėda slott: förutom ”Tūras” finns där en bogserbåt i metall, ”Harald”, som byggdes 1923 av Paul Lindenaus skeppsvarv.
”Under nästa års kulturhuvudstadsevenemang i Švėkšno kommer vi att välkomna besökare och introducera dem till Klaipėdas maritima arv.
Besökare undrar alltid varför hamnstadens historiska fartyg ligger i Švėkšnas historiska fartygs hamn. Jag tror att Klaipėda en dag kommer att vända sig till fartyg, till marinism, och att det kommer att finnas en plats för våra fartyg att ställas ut där också”, säger centrumchefen.
För närvarande är framtiden för centrets gamla fartyg oklar. Eftersom de är upptagna i det litauiska registret över kulturarv är det bara certifierade specialister som har rätt att förvalta dem.
Det finns fortfarande inga sådana specialister i Litauen. De bör certifieras av kulturministeriet. Enligt centrets chef skulle det, när certifikaten väl erhållits, vara möjligt att ansöka hos ministeriet om ett minimibelopp för finansiering.
B. Markevičius anser att hamnlagen bör ändras så att en av de avskaffade paragraferna om kulturstöd återinförs. Då skulle kanske mer medel bli tillgängliga för maritima projekt.
”En del tjänstemän och politiker i Klaipėda anser att verksamheten i centret är underhållning, en privat hobby som ägarna själva måste betala för. Men vi är inte i branschen och vi drar ingen nytta av det. Det finns väldigt få människor kvar som känner till tekniken för att bygga gamla fartyg.
Du kan se hur de gamla hantverkarna arbetade genom att besöka våra fartyg. Vi försöker helt enkelt bevara det gamla skeppsbyggarhantverket och göra människor medvetna om det”, säger centrets direktör.
Det finns mycket få människor kvar som känner till de gamla skeppsbyggnadsteknikerna.
