Enligt European Society of Clinical Nutrition and Metabolism drabbar detta tillstånd 37% av patienter över 70 år som vårdas på sjukhus, 35% av onkologipatienter och cirka 30% av patienter med kroniska hjärt-, kärl-, lung- och mag-tarmsjukdomar.
Ett av de effektiva verktygen för behandling av undernäring är enterala näringslösningar, som ersätts i Litauen sedan september i år.
Enligt Erika Šalčiūtė-Šimėne, anestesiolog och ordförande för Lithuanian Society for Parenteral and Enteral Nutrition, är det svårt att uppskatta den exakta förekomsten av undernäring. Eftersom det inte finns någon allmän screening i Litauen kan vissa människor gå odiagnostiserade med denna ”smygande” sjukdom.
”Den kan inte bara drabba personer som är uppenbart underviktiga, utan även dem som inte ser utmärglade ut men som till exempel har en kronisk sjukdom som orsakar snabb viktminskning.
Ofta får patienter med undernäring enteral nutrition, där balanserade näringsämnen tillförs direkt till tarmen genom en särskild slang.
Denna metod är effektiv, men inte billig, så det är en stor framgång att blandningar för enteral nutrition i hemmet sedan september i år äntligen ersätts”, säger E. Šalčiūtė-Šimėnė.
Längre återhämtning och högre risk för död
E. Šalčiūtė-Šimėnė förklarar att näringsbrist orsakas av brist på näringsämnen – proteiner, fetter, kolhydrater – och ofta åtföljs av brist på vitaminer och mikronäringsämnen.
En av orsakerna är ökad energiförbrukning på grund av olika onkologiska, kardiovaskulära, pulmonella, gastrointestinala och inflammatoriska tarmsjukdomar.
Minskat matintag på grund av fattigdom, oförmåga att gå till affären eller laga mat själv, demens, social isolering, avsaknad av tänder eller proteser, oförmåga att tugga, kan också vara en orsak till näringsbrist.
”Undernäring leder till viktnedgång och, framför allt, till förlust av muskelmassa. Den fysiska funktionen och rörligheten försämras, liksom den mentala funktionen.
Vid svåra sjukdomar leder undernäring till sämre resultat: ökad infektionskänslighet, långsammare sårläkning, ökad användning av läkemedel, längre sjukhusvistelser, långsammare återhämtning, sämre livskvalitet eller till och med högre risk för död”, säger hon.
Dr Edita Gavelienė, dietist och styrelseledamot i Lithuanian Dietetic Association, säger att enligt EU:s statistik är 20-50% av alla människor undernärda redan samma dag som de läggs in på sjukhus, oavsett sjukdom. Under sjukhusvistelsen kan detta öka ytterligare och uppgå till 65 procent.
”Det första som bedöms är hur väl personen klarar ett normalt matintag, om han eller hon äter en mängd olika livsmedel, kanske inte äter en viss livsmedelsgrupp, kanske är allergisk och inte vet att han eller hon behöver äta andra livsmedel i samma livsmedelsgrupp.
Om möjligt bör kosten ges på normalt sätt, oralt. Men om detta inte är möjligt, till exempel på grund av sväljsvårigheter eller andra tillstånd, bör näringsämnena tillföras på annat sätt, antingen genom en sond som förs in genom näsborren till magsäcken eller tunntarmen, eller genom en sond som förs in genom bukväggen till magsäcken eller tarmen”, säger hon.
