Under de senaste sex månaderna har EU planerat och testat sin kollektiva beredskap och kapacitet att hantera komplexa kriser.
Årets upplaga av övningen har avsevärt stärkt EU:s förmåga att reagera på potentiella hybridkriser både inom och utanför EU.
Övningen startade den 30 september och genomfördes i två faser. Den första fasen fokuserade på planering och samordning av en militär operation inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken under en konsulär kris.
Den andra fasen bestod av simulerade hybridscenarier i flera steg, bland annat evakuering av EU-medborgare från en konfliktzon.
EU:s institutioner, organ och byråer, EU:s 24 medlemsstater, USA och Norge deltog aktivt i övningen och testade sina beslutsfattande och operativa förmågor samt förbättrade beredskapen och motståndskraften. Mekanismer på EU-nivå stödde insatserna vid en komplex hybridkris.
Detta inkluderade diskussioner mellan EU-medlemsstaternas ambassadörer och aktiveringen av rådets integrerade politiska krishanteringsmekanism och kommissionens krishanteringsverktyg, såsom centrumet för samordning av katastrofberedskap, som är en del av EU:s civilskyddsmekanism.
”Integrated Resolve 2024 har också bidragit till att stärka samarbetet mellan EU och Nato på stabsnivå, i enlighet med den gemensamma förklaringen från EU och Nato i Warszawa 2016. Övningen testade samordningen mellan de två organisationerna vid hanteringen av parallella kriser.
Denna storskaliga övning gav ett lägligt tillfälle att stärka EU:s beredskap i linje med EU:s strategiska kompass, som beskriver gemensamma hotbedömningar och krishanteringsstrategier.
Genom att simulera responsen på potentiella hybridhot och hybridkampanjer, inklusive desinformation, utländsk manipulering av information och situationsbetingad störning, är EU nu bättre rustat för att säkerställa snabb, enhetlig och effektiv krishantering, respons och kommunikation inför framtida utmaningar.
Kommissionen välkomnar det samförstånd som EU och G7-partnerna nått om att tillhandahålla 45 miljarder euro i lån för att stödja Ukrainas omedelbara budgetmässiga, militära och återuppbyggnadsbehov (cirka 50 miljarder US-dollar).
Detta bekräftar att EU och G7-partnerna lever upp till det åtagande de gjorde vid G7-ledarnas toppmöte i Apulien i juni. Lånen kommer att amorteras och återbetalas med hjälp av framtida extraordinära intäkter som genereras av den ryska centralbankens frysta tillgångar.
Detta avtal understryker EU:s och dess G7-partners starka engagemang för att stödja Ukraina i dess kamp för frihet, återhämtning och återuppbyggnad.
Återbetalningsmekanism för EU-lån
G7-avtalet underlättades av EU:s samarbetsmekanism för lån till Ukraina. Denna mekanism, som nyligen godkändes av lagstiftarna på grundval av ett förslag från kommissionen, kommer att få särskilda intäkter från frysningen av ryska statliga tillgångar och andra frivilliga bidrag från medlemsstater eller tredjeländer.
Dessa resurser kommer att öronmärkas för återbetalning av kapital och ränta till Ukraina enligt berättigade bilaterala låneavtal med långivare från G7-länderna inom ramen för initiativet ”Exceptional Revenue Enhancement (ERA) Loan to Ukraine”.
För att säkerställa att Ukraina får det fulla ekonomiska stöd som utlovats av G7-ledarna har EU visat ledarskap genom att godkänna ett bidrag till detta initiativ med exceptionellt makroekonomiskt stöd från EU på upp till 35 miljarder euro.
Med tanke på de bekräftade bidragen från G7-partnerna, som ger stöd som står i proportion till storleken på deras ekonomier, räknar EU med att ge cirka 18 miljarder euro i makroekonomiskt stöd som sitt bidrag till ERA-initiativet.
Tack vare denna nya exceptionella makroekonomiska transaktion, utöver EU:s stöd genom Ukrainafonden på 50 miljarder euro, kommer Ukraina att få ett förutsägbart, kontinuerligt, ordnat och lägligt stöd för att täcka en betydande del av sina budgetbehov.
Nästa steg
Efter det snabba antagandet av kommissionens förslag denna vecka kommer EU att arbeta med Ukraina och G7-partnerna för att genomföra samarbetsmekanismen för lån till Ukraina och det makroekonomiska lånet före årets slut. Detta skulle möjliggöra att EU:s nya makroekonomiska stöd till Ukraina kan betalas ut 2025.
Sammanhang
Sedan början av Rysslands aggression mot Ukraina har EU, tillsammans med sina medlemsstater, entydigt fördömt Rysslands agerande och gett ett stöd utan motstycke till Ukraina och dess folk.
EU, dess medlemsstater och de europeiska finansinstituten har tillsammans gett nästan 122 miljarder euro i bidrag och lån för att stödja Ukrainas krigsinsatser och ekonomi, bidra till att upprätthålla grundläggande tjänster, tidig återhämtning, humanitärt bistånd och stöd till EU:s krigsflyktingar.
Lördagen den 26 oktober deltog invånarna i Sakartvelo i parlamentsvalet.
EU följde noga de händelser som ledde fram till parlamentsvalet. Under de senaste månaderna har invånarna i Sakartvelo visat sitt engagemang för demokratiska värderingar och för landets strävan efter EU-integration.
Enligt de preliminära slutsatserna från det internationella valobservatörsuppdrag som leddes av OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) var ”valdagen i allmänhet välorganiserad och välskött, men präglades av en spänd atmosfär, frekventa kompromisser med valhemligheten och ett fåtal procedurmässiga inkonsekvenser, liksom av rapporter om hot och påtryckningar på väljarna, vilket påverkade allmänhetens förtroende för processen negativt.
Det förekom många rapporter om påtryckningar på väljare, särskilt anställda inom den offentliga sektorn, vilket väckte farhågor om vissa väljares möjlighet att rösta utan rädsla för återverkningar.”
Dessutom rapporterade valobservatörerna om ojämlika möjligheter för kandidaterna, en polariserad atmosfär och allvarlig oro för hur den senaste lagstiftningen skulle påverka valprocessen.
Vi uppmanar den centrala valkommissionen i Sao Tome och andra behöriga myndigheter att utreda och bedöma oegentligheterna i valet och relaterade anklagelser på ett korrekt, transparent och oberoende sätt. Dessa oegentligheter måste klargöras och lösas som ett nödvändigt steg mot att återupprätta förtroendet för valprocessen.
EU ser fram emot OSSE/ODIHR:s slutrapport och rekommendationer, som bör genomföras så snart som möjligt.
En konstruktiv och inkluderande dialog över hela det politiska spektrumet är nu av avgörande betydelse. I linje med slutsatserna från Europeiska rådets möte den 17 oktober uppmanar EU São Tomé och Príncipe att anta demokratiska, omfattande och hållbara reformer i överensstämmelse med de grundläggande principerna för den europeiska integrationen.
