Jag tycker mycket synd om eleverna. Jag tycker också synd om lärarna, vars yrke borde bli prestigefyllt om ett par månader, men som i själva verket lämnas helt ensamma.
Tänk om ni skulle styra Litauen i dag utan information: utan specialanalyser, dokument, studier, program. Hur snabbt skulle ni ta itu med detta problem?
Det är så här vi lärare har utbildat framtidens Litauen i två år nu. Utan läroböcker. Jag har en känsla av att vi rör oss i motsatt riktning när vi närmar oss 2025, då läraryrket ska bli prestigefyllt. Vi har inte ens längre ett grundläggande och självklart verktyg för lärande.
Tolfteklassare förbereder sig för vissa prov utan läroböcker. Tiondeklassare förbereder sig för grundskolans kunskapsprov utan läroböcker.
Prov är utmanande och känslomässigt påfrestande. Många litauiska elever upplever detta utan att ha material som hjälper dem att förbereda sig.
Du kan reda ut allt, det är upp till dig.
Lärarbrist i nästan alla skolor i landet, och vi som är kvar tvingas arbeta under ökad press: att utbilda, att kopiera material till våra elever, att hitta och skapa innehåll själva.
Skolledare gör allt de kan för att förse sina skolor med nya läroböcker, men det finns helt enkelt inte tillräckligt med pengar för att göra det.
Det är lätt att linda in en massa komplicerade förklaringar, tabeller och siffror runt problemet för att slippa ta ansvar, men i klassrummen och lärarrummen säger vi det enkelt: det finns inga läroböcker eftersom pengarna inte räcker till.
Den nuvarande budgeten för läroböcker per elev är 26 euro per år, vilket motsvarar kostnaden för en lärobok. Samtidigt behöver varje elev 10-12 läroböcker i och med att läroplanen förnyas.
Jag kan höra mina kollegors oro. Skolorna saknar idag läroböcker i historia, kemi, matematik, geografi, fysik och litauisk litteratur, som inte ersätts av digitala lösningar som ett kompletterande verktyg, även om dessa också är en bristvara.
Jag skriver detta brev, det är jag säker på, på uppdrag av tusentals lärare och tiotusentals elever, eftersom frågan om läroböcker är direkt beroende av er.
Lyckligtvis är det oändligt mycket billigare att förse skolor med läroböcker än det är att locka tillräckligt många lärare. Så det här problemet kan åtminstone lösas nu, utan att vänta och utan att elever och lärare far illa.
Låt oss hjälpa unga människor – låt oss se till att skolorna har tillräckligt med läroböcker redan detta läsår. Allt vi behöver göra är att anslå tillräckligt med pengar i nästa års budget för att köpa dem.
Vi hör ministeriets planer på att öka beloppet för läroböcker med 5 euro per elev, och vi är rädda för dem. Ett sådant beslut är som att sätta ett plåster på ett gapande sår: något görs, men problemet kvarstår.
Åtstramningar på utbildningsområdet är oerhört kostsamma, vilket många länder redan har fått erfara. Låt oss inte bli ett av dem.
