En tredjedel av litauerna rättfärdigar att de slår sin partner eller fru under vissa omständigheter
Enligt uppgifterna har 32% av de tillfrågade denna åsikt. Ytterligare 8% anser att det är acceptabelt och 55% anser att det är oacceptabelt.
Den genomsnittliga andelen av dem som inte håller med är 92% i Europeiska unionen (EU).
”Detta visar att attityden mot en kvinna att hon kan utbildas genom fysiskt våld verkar ha resonans och acceptans i det litauiska samhället”, säger Jūratė Juškaitė, chef för Lithuanian Centre for Human Rights, till BNS.
Laurynas Šedvydis, ordförande för Seimas kommitté för mänskliga rättigheter, menade att frågan kan ha påverkat resultatet.
”I Eurobarometers rapport anges att resultaten av undersökningen av den litauiska befolkningen i denna fråga kan vara felaktiga på grund av översättning. Detta beror på att när frågan om våld mot kvinnor ställdes översattes det engelska ordet ”slapping” till litauiska som ”örfil”, inte ”slag” eller ”slag med handen”.
Enligt dokumentet skulle detta ord översatt till litauiska kunna uppfattas som mindre hårt.
”Det (termen slap – BNS) är vagt, det har ingen negativ konnotation, medan att slå eller träffa har en tydlig negativ konnotation”, sade Šedvydis.
Förstår att sexuella trakasserier är oacceptabelt
Enligt undersökningen anser en större andel av den litauiska befolkningen att det är oacceptabelt för män att vissla på, tafsa på eller trakassera kvinnor.
Undersökningen visar också att majoriteten av de tillfrågade har en negativ syn på mäns anspelningar eller oförskämda kommentarer om en kollegas utseende på jobbet.
”Det litauiska samhället har en klart negativ inställning till förnedring av kvinnor i offentliga situationer, när det gäller deltagande på arbetsmarknaden och i det offentliga rummet”, säger ordföranden i Seimas kommitté för mänskliga rättigheter.
Enligt Juškaitė visar resultaten att en tillräckligt hög andel av den litauiska befolkningen förstår att sexuella trakasserier inte är acceptabelt.
Majoriteten av de tillfrågade anser att det är ett oacceptabelt beteende när en man kontrollerar sin frus eller partners aktiviteter, relationer och ekonomi.
Enligt L. Šedvydis innebär detta att det finns vissa områden där det litauiska samhället värdesätter kvinnors självbestämmande.
”Den mörkare sidan är när vi rör oss in i det privata rummet”, säger han.
Enligt undersökningen tenderar nästan en tredjedel av de tillfrågade att hålla med om att om en kvinna utsätts för ett sexuellt övergrepp när hon är påverkad av alkohol eller droger, så är hon åtminstone delvis ansvarig. Samtidigt håller 14% av litauerna helt med om detta.
Samma andel håller inte med om påståendet, medan en femtedel tenderar att inte hålla med.
”Det här är bisarrt och leder enligt min uppfattning till många katastrofer och tragedier där vi lägger skulden på offret självt, oavsett om det är offret för våldet eller offret för övergreppen”, säger Šedvydis.
Problemet med att erkänna cybervåld
Undersökningen visar att en större andel av de svarande tenderar att ta avstånd från eller ta starkt avstånd från påståendet att kvinnor ofta fabricerar eller överdriver anklagelser om misshandel eller våldtäkt.
Samtidigt tenderar en femtedel av litauerna att hålla med om detta påstående.
En högre andel (70%) av de svarande instämmer helt eller tenderar att instämma i att om en kvinna delar intima bilder av sig själv med någon, är hon åtminstone delvis ansvarig om bilden delas på internet utan hennes samtycke.
En femtedel av den litauiska befolkningen instämmer inte alls eller tenderar att inte instämma i detta påstående.
EU-genomsnittet för dem som instämmer är 43%.
Enligt Juškaitė visar detta att erkännandet av cybervåld i Litauen är betydligt lägre än i EU.
”Frågan om cybervåld diskuteras väldigt lite och det behövs naturligtvis förändringar i lagstiftningen. Först och främst behöver vi en stor diskussion så att folk förstår vad vi pratar om och vad som är olämpligt och oacceptabelt, särskilt med tanke på att en så stor del av våra liv flyttar ut på nätet”, säger chefen för Litauens centrum för mänskliga rättigheter.
”Enligt min uppfattning bör staten här återigen utbilda allmänheten om det faktum att integritet är integritet och att delning av intima foton eller bilder utan samtycke på sätt och vis är ett brott mot den personen”, sade Šedvydis.
Enligt undersökningen anser hälften av de tillfrågade att om en kvinna delar med sig av sin åsikt på sociala medier måste hon acceptera att få sexistiska, förnedrande eller förolämpande svar.
42% av de tillfrågade håller inte med om detta påstående.
Istanbulkonventionen skulle förändra resultaten
Šedvydis sammanfattade resultaten av undersökningen och sade att ”Litauen inte ser särskilt bra ut i samband med denna undersökning”.
”I nästan alla kategorier är Litauen bland de länder som antingen rättfärdigar våld mot kvinnor eller underskattar några av de negativa erfarenheter som kvinnor kan ha i vårt samhälle”, sade han.
Enligt Juškaitė skulle resultatet av undersökningen ha sett annorlunda ut om Istanbulkonventionen hade ratificerats i Litauen.
”Om vi räknar var tionde minut, varje dag, varje timme på året, ringer det allmänna nödnumret 112 för våld i hemmet”, säger chefen för Litauens centrum för mänskliga rättigheter.
”Istanbulkonventionen anger tydligt att staten inte bara måste göra lagändringar, kriminalisera något, ändra lagen, utan den anger också mycket tydligt statens skyldigheter inom utbildningsområdet”, säger hon.
Litauen undertecknade Istanbulkonventionen 2013, som ålägger länder att bekämpa våld mot kvinnor och barn, men har ännu inte ratificerat den.
Europarådets experter säger att Litauen skulle kunna dra nytta av råd om hur man kan stävja våld i hemmet. Den katolska kyrkan och vissa politiker hävdar att konventionen kan komma att kräva att Litauen ändrar sin syn på kön och inför oacceptabla attityder till homosexualitet.
I mitten av mars förklarade författningsdomstolen att Istanbulkonventionen inte strider mot författningen.
Exempel från Estland
Enligt Juškaitė visar en undersökning att 93% av estländarna tycker att det är oacceptabelt att ”fistbumpa en kvinna”.
Detta är den procentandel av estländarna som anser att det är oacceptabelt att slå sin partner eller fru ibland.
Istanbulkonventionen ratificerades 2017 och trädde i kraft ett år senare.
Šedvydis anser att institutioner, inte konventioner, är viktigare i kampen mot våld i hemmet. Han tillade dock att han skulle rösta för en ratificering av dokumentet.
”Istanbulkonventionen minskar inte våldet direkt, eller åtminstone förändrar den bara förhållandet till våld i mycket begränsad utsträckning”, sade ordföranden för Seimas kommitté för mänskliga rättigheter.
”I detta Seimas är ett sekundärt dokument av större praktisk betydelse genomförandet av direktivet mot våld mot kvinnor, vilket uppenbarligen kommer att vara ett av huvudämnena när det gäller frågor om mänskliga rättigheter”, sade han.
”Eurobarometerundersökningen genomfördes mellan den 21 och 28 februari och omfattade 1007 vuxna i landet. Den maximala felmarginalen är 3,1 procent.