Tyskar, svenskar, skottar, fransmän, judar, ryssar, vitryssar, ukrainare… Under olika historiska epoker har olika nationers öden varit sammanflätade i Klaipėda.
Stadens öppenhet beror också på hamnen, och fartyg från hela världen har besökt och besöker oss. Till och med under den djupa sovjettiden var det bara i Klaipėda som man kunde träffa en ”utländsk sjöman” som besökte vår hamn, även om det bara var för en kort tid.
På senare tid har invandring åter blivit ett hett ämne runt om i världen. Den debatteras flitigt av den politiska eliten i USA och Europa.
Tyvärr är den globala invandringen i många fall ett resultat av geopolitiska konflikter och mycket olika utvecklingsnivåer i olika regioner i världen.
Människor tvingas fly från sina hem för att undkomma krig, förföljelse, hunger och fattigdom. Det är olyckligt att dagens berättelse om invandring domineras av ekonomiska flyktingar. Invandring används till och med som ett instrument för hybridkrigföring.
Kaotisk och okontrollerad illegal invandring i Europa uppfattas alltmer som ett hot mot den europeiska ordningen, ett hot mot västerländska värderingar.
Förespråkare för invandringsförbud plockar politiska poäng och får allt större stöd från allmänheten. I ett sådant sammanhang ses invandringsprocessen vanligtvis i ett uteslutande negativt ljus, och stereotypa fördomar mot invandrare bildas.
Detta är en farlig trend som leder till politiska ytterligheter och upprörda känslor. För objektivitetens skull bör även fördelarna med invandring nämnas; på sätt och vis är invandring ett sätt att fördela mänskligheten jämnare utifrån de tillgängliga resurserna.
Invandring spelar också en ”avelektrifierande” roll, vilket gör att religiösa, nationella och sociokulturella spänningar kan avdramatiseras och blodiga konflikter och krig kan undvikas. Invandring bidrar till att försvara människans naturliga rättigheter och friheter.
Att dela med sig av framgångshistorier om invandrare är avgörande för att bryta ner stereotyper om dem.
Vi måste inse att invandrare berikar homogena samhällen och bidrar till befintliga samhällen.
Ett stort antal litauer har också smakat eller smakar på invandrarnas bröd i de utvecklade västländerna. En del har redan integrerats fullt ut i samhällena där och förknippar inte längre sitt framtida liv med Litauen.
Denna erfarenhet av att vara invandrare i vårt land bör hjälpa oss att bättre förstå hur invandrare känner sig när de kommer till oss från andra länder.
Dessutom borde en stad som lever på en hälsosam atmosfär, som är öppen för världen, som experimenterar och aldrig stannar upp, välkomna utlänningar att bo här.
De för med sig nya idéer, nya erfarenheter, olika kulturer och seder. Genom att dela med sig blir hela stadsgemenskapen mer mångsidig, rikare och starkare. Bakom varje fall av invandring ligger en viss persons unika erfarenhet, öde och liv.
Hur känner sig och lever människor från andra länder i Klaipėda, vilka bekymmer har de eller vilka glada upptäckter har de gjort? Hur har de integrerats i Klaipėda, hur har staden välkomnat dem? Och slutligen, hur har de lyckats skapa sin egen framgångssaga?
Detta är vad vi pratar om med Olivier Criou, en fransman som har kopplat sitt liv till Klaipėda i åratal, inofficiell ambassadör för fransk mat och vin i Klaipėda, grundare av Miam Miam-butiken.
Vad fick dig att vilja komma till Klaipėda (Litauen)?
Jag har alltid varit engagerad i den maritima världen – jag har arbetat med fartygsutrustning och jag är seglare. Jag gör reportage om segling.
Klaipėda, hamnstaden, verkade vara en bra plats att börja en ny fas i mitt liv, där jag skulle kunna förverkliga mina yrkesmässiga mål.
Vilka problem stötte du på när du skulle etablera ditt företag i Litauen?
Den första utmaningen jag ställdes inför var det litauiska språket. Jag insåg att för att lyckas och kommunicera med lokala kunder och partners måste man inte bara kunna tala litauiska, utan också ha en god förståelse för landets kultur och affärsetik. Detta var en viktig utmaning att övervinna.
Vad var det svåraste att vänja sig vid/anpassa sig till i Litauen (om något) som inte finns i Frankrike (i samband med skapande och utveckling av företag)?
En av de viktigaste sakerna att vänja sig vid var matkulturen. Denna skillnad fick mig dock att uppskatta den lokala kulturen ännu mer och anpassa mitt erbjudande för att tillgodose behoven hos både lokala och utländska kunder.
Vad tycker du mest om med Klaipėda? Vad tycker du inte om?
Klaipėda fascinerar mig med sitt unika förhållande till naturen och havet. Det är en stad där havet och hamnen lever i takt med stadens rytm – det är inspirerande och fridfullt. Jag saknar Klaipėdas effektiva och bekväma tågnät.
Vad tror du är hemligheten bakom din affärsframgång?
Hemligheten bakom min affärsframgång är min fru. Hon har alltid varit mitt största stöd, inte bara på det personliga planet utan också i yrkeslivet.
I näringslivet, liksom i livet, är det resultatet av lagarbete, och jag är mycket glad över att vi har ett så starkt och sammanhållet band som gör att vi kan uppnå mål och övervinna utmaningar tillsammans.
Vilken är den mest populära produkten i din butik bland invånarna i Klaipėda?
De mest populära produkterna i vår butik är havssalt, ostar och naturviner. Klaipėda har många människor som uppskattar hälsosamma och naturliga produkter.
Vår butik är full av hälsosamma och naturliga produkter av hög kvalitet som återspeglar Frankrikes gourmettraditioner och som jag personligen har många varma minnen från.
Har du en kort önskan till invånarna i Klaipėda?
Palanga har blivit vän med den franska staden Saint-Gilles-Croix-de-Vie.
Jag skulle också vilja se Klaipėda som vänort till en fransk stad, eftersom detta skulle kunna öppna upp för ännu fler möjligheter på både det kulturella området och affärsområdet.
Jag tror att ett samarbete med Frankrike ytterligare skulle stärka Klaipėdas plats på världskartan och dra till sig mer uppmärksamhet från både utländska och lokala invånare.
Vi tackar för intervjun och önskar dig lycka till i dina affärer och i ditt privatliv.
