Den viktigaste av de tre basräntorna, räntan på inlåningsfaciliteten, sänktes med 0,25 procentenheter till 3,25%.
Samtidigt sänks refinansieringsräntan med samma belopp, från 3,65% till 3,4%, och räntan på den begränsade upplåningsfaciliteten från 3,9% till 3,65%.
Ändringarna träder i kraft den 23 oktober.
ECB sade i ett uttalande att beslutet baserades på uppdaterade bedömningar av inflationsutsikterna, dynamiken i den underliggande inflationen och styrkan i den penningpolitiska transmissionen.
De senaste uppgifterna tyder på att disinflationsprocessen är på god väg, samtidigt som indikatorerna för den ekonomiska aktiviteten är otillfredsställande.
Tillsynsmyndigheten tror nu att inflationen kommer att accelerera under de kommande månaderna och sakta ned till målintervallet nästa år.
ECB kommer att hålla räntorna rimligt restriktiva så länge som det krävs för att uppnå målet på 2 procent i tid för att inflationen ska återgå till 2 procent.
Fastställandet av lämplig nivå och varaktighet för ackommoderingen kommer även fortsättningsvis att baseras på en datadriven strategi, möte för möte, och kommer även fortsättningsvis att vara fri från alla förhandsåtaganden om en specifik räntebana, enligt meddelandet från centralbanken i euroområdet.
I en aldrig tidigare skådad serie av räntehöjningar i euroområdet, som inleddes i mitten av 2022 för att dämpa de kraftigt stigande priserna, särskilt på energi och livsmedel, höjdes räntorna till den högsta nivån sedan 2001.
Den första sänkningen med en kvarts procent skedde i början av juni och den andra i mitten av september.
Enligt Eurostat sjönk den årliga inflationen i euroområdet från 2,2 procent i augusti till 1,7 procent i september, medan den årliga kärninflationen exklusive prisförändringar på livsmedel, alkohol, tobak och energi, som är ECB:s riktmärke för att fastställa basräntorna, steg från 2,8 procent till 2,7 procent. Den senare inflationstakten ligger därmed fortfarande över ECB:s mål på 2 procent.
Å andra sidan har den statistik som publicerats sedan den förra räntesänkningen inte bara visat på en ihållande nedgång i inflationen, utan också på det faktum att situationen i det gemensamma valutablockets ekonomi inte förbättras och att åtgärder för att förbättra den är oundvikliga.
Marknaderna förväntar sig nu ytterligare tre omgångar av penningpolitiska lättnader i euroområdet före mars nästa år, inklusive en i december, med en sänkning av basräntorna med en kvarts procent varje gång.
