Här är de tre huvudkomponenterna i diskussionen.
1. Bedömning av skada
När en konflikt är över tar sig paren ofta inte tid att diskutera hur konflikten egentligen fick dem att känna. Känslor som smärta, rädsla eller känslor av att vara missförstådd gömmer sig under ytan. Under samtalet måste var och en av er vara öppen med hur tvisten har påverkat er känslomässigt. Detta gör att din partner kan se ditt perspektiv tydligare och skapar empati.
Så här kan du starta en konversation efter en upphettad kamp:
Börja med att tydligt uttrycka dina känslor, t.ex. ”Jag kände mig sårad efter vårt gräl”. Bjud sedan in din partner att dela med sig av sina känslor genom att fråga: ”Kan du hjälpa mig att förstå hur du kände dig i det ögonblicket? Detta öppnar upp för en tvåvägskonversation som fokuserar på känslomässig kontakt snarare än skuldbeläggning.
Reflektera över vad din partner delar med sig av för att förstå. Du kan till exempel säga: ”Du verkar känna dig frustrerad över X. Är det sant?
Detta bygger upp empati och skapar utrymme för läkning.
Intressant nog visar forskning som publicerats av International Society for the Study of Emotion att även om processen med att etikettera affekter kan verka avsiktlig, så hjälper den till att omedvetet reglera känslor, vilket gör den till en effektiv form av känsloreglering utan att kräva full medvetenhet.
2. Identifiera grundläggande behov
Ofta handlar tvister inte bara om en specifik fråga, utan också om djupare, otillfredsställda behov. Kanske kände sig en partner övergiven eller oviktig under meningsskiljaktigheten, eller kanske fanns det ett olöst behov av kärlek eller uppmärksamhet.
Forskning som publicerades i tidskriften Clinical Psychology and Psychotherapy 2020 visar att barndomsupplevelser av känslomässig försummelse och övergrepp ofta leder till känslor av oälskad anknytning, vilket kan leda till osäkerhet och misstro i vuxna relationer.
Dessa faktorer bidrar till missförstånd, känslomässigt avstånd och ihållande konflikter, vilket gör det svårt för partner att utveckla intimitet och kommunicera effektivt. Att identifiera dessa grundläggande behov bör därför vara en prioritet i samtalen, eftersom de ofta lämnas outtalade i stridens hetta.
Så här kan du gå djupare in i kärnan av ett återkommande problem under en konversation:
Ställ frågan till dig själv: ”Vad behövde jag verkligen i det ögonblicket? Berätta sedan lugnt och ärligt för din partner.
Du kan till exempel säga ”Under det där grälet behövde jag försäkran om att vi var på samma sida”.
Uppmuntra din partner att göra detsamma och arbeta tillsammans för att förstå varandras känslomässiga behov, vilket skapar mer ömsesidigt stöd i förhållandet.
3. Utveckla lösningar för framtiden
En viktig del av alla samtal är att planera hur man ska hantera de framtida konflikter som är oundvikliga i alla relationer. I stället för att bara gå vidare bör paren ta tillfället i akt att lägga upp strategier och stärka sin förmåga att övervinna utmaningar tillsammans.
Forskning om hur konflikt och medling påverkar hjärnaktiviteten hos romantiska partners visade att de som deltog i medlade diskussioner hade större aktivering av nucleus accumbens – det område i hjärnan som är förknippat med belöningssystemet – särskilt hos dem som kände sig nöjda med lösningen.
Detta resultat belyser de positiva effekterna av konfliktlösning på både känslomässigt välbefinnande och neurala reaktioner i relationer. Att engagera sig i denna process bygger inte bara förtroende utan säkerställer också att båda parter känner sig hörda och får stöd vid framtida meningsskiljaktigheter.
Så här kan du få fram lösningar från samtalet:
Avsluta samtalet med att fråga: ”Vad kan vi båda göra annorlunda nästa gång?” eller ”Hur kan vi bättre stötta varandra i de här situationerna?”
På så sätt flyttas fokus från själva konflikten till konstruktiva, proaktiva lösningar. Strategier för effektiva samtal
Trots att samtal är viktiga undviks de ofta av rädsla för att det ska bli värre om man diskuterar tidigare konflikter. Många par tycker att det är onödigt eller frustrerande att återkomma till dessa ämnen och saknar kommunikationsverktyg för att hantera dem på ett effektivt sätt.
Men att hoppa över dessa konversationer eliminerar inte känslorna. Olösta känslor kan ”jäsa” och leda till avståndstagande, bitterhet och återkommande konflikter.
För att samtalen ska bli effektiva måste båda parter känna sig trygga, öppna och icke-argumentativa. Här är några strategier för att skapa det trygga utrymmet:
Tid för att andas. Undvik att dyka in i en konversation omedelbart efter ett argument. Vänta tills ni båda är lugna och redo att diskutera saker och ting utan kvardröjande ilska eller frustration.
Sätt upp tydliga avsikter. Förklara att syftet med samtalet är känslomässig läkning och förståelse, inte att lägga skulden på någon. Detta håller fokus på tillväxt och empati.
Öva på aktivt lyssnande. Turas om att tala utan att bli avbruten. Reflektera över vad den andra personen säger för att förstå innan du svarar. Du kan till exempel säga något liknande: ”Jag hör att du säger att du känner dig ouppskattad. Är det sant?”
Håll dig känslomässigt jordad. Om känslorna börjar svalla igen, ta ett steg tillbaka och påminn dig själv om målet – att återknyta kontakten och läka, inte att öppna gamla sår.
Ha tålamod. Samtalen kanske inte löser allt på en gång. Var beredd på att återkomma till dessa diskussioner över tid när fler känslor dyker upp.
Källa: www.psychologytoday.com
