Resultaten visar att den kaspiska kusten var kulturellt kopplad till en större region genom spelet än vad man tidigare trott.
Arkeologer har upptäckt klippmålningar av ett forntida spel som dateras till omkring 2000 f.Kr. på olika platser i nuvarande Azerbajdzjan, vilket tyder på att spelet spreds tidigt bland regionens pastoralister, rapporterar The Independent.
Denna period sammanfaller med det tidigaste exemplet på spelet, som tidigare hittades i graven till en forntida egyptisk regeringstjänsteman som dog någon gång mellan 2064 och 1952 f.Kr.
”Under vissa forntida perioder var vissa spel populära i olika regioner, vilket tyder på att de bidrog till att förena kulturer som regelbundet interagerade med varandra”, förklarade forskarna.
”Femtioåttahålsspelet tjänade förmodligen detta syfte under det andra årtusendet f.Kr. i Egypten och sydvästra Asien, eftersom det var det enda spel som spelades i hela regionen”, säger de.
Spelet för två spelare, även känt som fifty-eight holes, använder pjäser i form av en schakal eller ett hundhuvud och spelas på ett bräde med hål för pinnar.
I mitten av brädet finns två parallella linjer med tio hål och en båge med trettioåtta hål runt dem, vilket ger totalt femtioåtta hål.
Några av hålen är särskilt markerade eller förbundna med en linje.
Spelarna flyttar sina pjäser längs banan för att se vem som når slutet först, vilket är mycket likt Snakes and Ladders eller Ludo.
Det har uppskattats att olika varianter av detta spel har varit populärt i mer än 1000 år, från den mellersta bronsåldern till järnåldern.
Hittills har 70 bräden hittats i en stor region som täcker Egypten, Levanten, Mesopotamien, Iran och Anatolien, och bevis tyder på att spelet var ”allmänt spelat från början”.
Forskare har hittat ytterligare sex brädkonstruktioner på arkeologiska platser i Azerbajdzjan – tre vid Aghdashdüzü och en vardera vid Chapmaly, Yeni Turkan och Dubendi.
Dessa utgrävningar har nu fått en ungefärlig datering.
Arkeologerna menar att Aghdaşdüzü-bräderna troligen härrör från andra årtusendet f.Kr. medan de övriga tre kan ha tillverkats mellan andra hälften av tredje årtusendet f.Kr. och första hälften av andra årtusendet f.Kr.
Nya upptäckter som publicerats i European Journal of Archaeology tyder på att spelet inte först dök upp i Egypten utan i Sydvästasien.
Forskarna föreslår att kusten vid Kaspiska havet var kulturellt kopplad till en större region när spelet spelades än vad man tidigare trott.
De menar att denna upptäckt visar på den asiatiska regionens koppling till samhällen i söder och spelets popularitet ”bland ett brett spektrum av kulturer och socioekonomiska grupper”.
”Oavsett ursprunget till femtioåttahålsspelet blev det snabbt anammat och spelat av ett brett spektrum av människor, från egyptiska adelsmän i Mittens rike till kaukasiska herdar, från forntida assyriska handelsmän i Anatolien till arbetarna som byggde pyramiderna i Mittens rike”, skriver forskarna.
”Den snabba spridningen av spelet tyder på att spel kan fungera som sociala smörjmedel och underlätta interaktioner över sociala gränser”, säger de.
Källa: unian.net
