Vissa människor tillbringar åratal med att försöka förbättra sina nära och kära eller andra halvor och glömmer att alla har rätt till sin egen väg. Detta gäller särskilt för följande stjärntecken.
JUNGFAR (24 augusti-23 september)
Jungfrun ser alla relationer som ett slags förbättringsprojekt. Hon ser omedelbart förbättringspotentialen hos alla, från klädsel till karriärambitioner.
Hon tror verkligen på att göra människor en tjänst genom att påpeka deras brister och föreslå sätt att bli bättre. Jungfrun tror att det alltid finns ett annat sätt att se ännu bättre ut.
Med åren förvandlas denna vana till en besatthet. Jungfrun märker inte hur hennes råd och kommentarer stöter bort människor.
Hon fortsätter att komma med oönskade rekommendationer och undrar varför andra inte uppskattar hennes önskan att hjälpa dem att bli perfekta.
CAPRICORN (22 december-20 januari)
Stenbocken tar på sig rollen som lärare i alla relationer. Han är övertygad om att han vet hur andra kan leva, arbeta och bygga kärleksfulla relationer på ett bättre sätt.
Varje råd han ger är ett försök att omskapa en person enligt hans egna normer för framgång och rättvisa.
Han har en klar bild i sitt huvud av hur en partner, vän eller kollega ska vara. Och istället för att leta efter människor som passar in i den bilden försöker Stenbocken få dem som redan finns i hans liv att passa in i den. Han förstår inte att hans ”hjälp” uppfattas som påtryckningar och kritik.
VÅGEN (21 mars-20 april)
Väduren gör varje relation till ett uppdrag av frälsning och omvandling. När han märker någon mänsklig svaghet eller ofullkomlighet skyndar han sig omedelbart att rätta till den.
Hans energi och press för att göra gott överskrider bokstavligen alla gränser.
I sin önskan att göra alla omkring sig bättre, starkare och mer framgångsrika glömmer Väduren att fråga om människor vill ha dessa förändringar.
Han blir genuint förbryllad när hans goda avsikter motarbetas, och ändå blir han sårad av otacksamheten hos dem han försöker förändra.
När vi försöker förändra andra förlorar vi möjligheten att acceptera och älska dem som de är. Den enda person som vi verkligen kan förändra är oss själva.
Och det paradoxala är att när vi slutar försöka förändra andra, så börjar de förändras till det bättre – bara för att de känner sig accepterade och får stöd av oss.
