Enligt miljökonsekvensbeskrivningen för bolagets planerade verksamhet, som lämnats in till miljömyndigheterna, skulle terminalen kunna få en årlig lastkapacitet på 1,975 miljoner ton, en ökning från nuvarande 1,425 miljoner ton.
Julius Kiršis, terminalens chef, säger till Vakarų Ekspress att ökningen av volymerna är baserad på både företagets senaste resultat och dess framtidsplaner.
”Vi reagerar på de nuvarande lastvolymerna och vi blickar också framåt”, säger Julius Kiršis.
Vi reagerar på nuvarande lastvolymer och blickar framåt.
Vi planerar att upphöra med torvfrakt, men öka de årliga fraktvolymerna av pappersved, träflis, cement, andra byggmaterial och jordbruksprodukter, och utöka utbudet av bulklaster genom att lasta upp till 150 000 ton exporterade biobränslepellets av trä och upp till 50 000 ton gödningsmedel som importeras till Litauen.
Ett 2.500 kvadratmeter stort lager skulle byggas för att lagra gödningsmedel, och lagringsområdet för grus, sand och krossat berg skulle utökas.
Informationsleverantörerna påpekar att de planerade förändringarna inte förväntas ha någon negativ inverkan på befolkningens hälsa eller miljön och att de är föremål för samråd med miljöaktivister och allmänheten.
Skandinaverna har börjat köpa trä igen
Gulf of Malka Bay-terminalen meddelade att den hanterade rekordhöga 1,33 miljoner ton gods förra året och hanterade det högsta antalet fartyg någonsin – 236.
Samtidigt uppgick rundvirkesfrakterna under första halvåret i år till 250.000 ton, eller 46% mer än under samma period förra året.
I juli berättade Kiršis för journalister att mer trä lastas på grund av den växande efterfrågan i de skandinaviska länderna – den litauiska produktionen i Sverige och Finland kompenseras delvis av råmaterial från Ryssland, som skandinaverna har slutat köpa på grund av kriget i Ukraina.
”Sedan kriget i Ukraina bröt ut har skandinaverna slutat köpa trä – pappersved och ved – från Ryssland, dit de tidigare importerade totalt cirka 10 miljoner kubikmeter per år, vilket motsvarar 25 procent av deras efterfrågan.
Vi märkte inte av detta först eftersom det sammanföll med en nedgång i världens efterfrågan på massa, men idag har denna efterfrågan börjat öka, världens största producenter, svenskarna och finnarna, har öppnat ytterligare ett par fabriker och behöver mer råvara, och volymerna av exporterad massaved ökar igen”, säger Kiršis.
Enligt honom kommer terminalen under första halvåret 2024 att lasta den största volymen pappersved i bolagets historia, och exporten av ved från Litauen uppmuntras av det attraktiva pris som erbjuds av skandinaverna.
”Skandinaverna är nu villiga att betala mer, priset är inte högt, men det är tillräckligt bra för säljaren, för när det är lågt sjunker försäljningen – man måste förstå att det är ganska svårt att föra ved från Litauens yttersta hörn till Klaipėda, priset måste vara tillräckligt högt för att det ska löna sig”, förklarade Kiršis.
Företaget har för avsikt att öka sin årliga hantering av pappersved från 350.000 till 450.000 ton.
Det är också intressant att företaget ökar sin maximala flislast från 20 000 till 50 000 ton per år, trots att exporten av denna produkt från Litauen nyligen har upphört.
År 2022, när Litauen vägrade ta emot billigare biobränsle från Vitryssland, försökte lokala producenter fylla den inhemska marknaden och sälja trä som lämpade sig för bränsle där, men inom ett par år har situationen förändrats och den litauiska produktionen skeppas återigen utomlands.
”Förändringarna på den här platsen är tillräckligt stora och tillräckligt konstiga. Det märkligaste är att vi inte har någon import av biobränsle från Vitryssland, men däremot export från Litauen”, säger Kiršis.
Förvånad över lägre spannmålskvalitet
I år förväntas hamnen i Klaipėda hantera cirka 4 miljoner ton litauisk spannmål, varav cirka en femtedel kan hanteras i MIP.
Kiršis säger att skörden är som förväntat, men att kvaliteten på spannmålen är lägre än väntat.
”Det finns ingen kvalitet – skörden är riktigt bra, vi förväntade oss utmärkt kvalitet, men tyvärr är den bara genomsnittlig.
Litauen har alltid varit känt som ett land som levererar spannmål av högre kvalitet, som är lättare att sälja till odlaren, medan det som kommer från fälten nu kommer att få större konkurrens, priset kommer att sjunka och odlarna kommer att drabbas.
För oss är det ingen större skillnad, det bör inte påverka lastvolymerna, men det är alltid roligare när våra bönder tjänar mer”, säger Kiršis.
Terminalen förväntas nå sin maximala kapacitet i år och hantera cirka 750-800 tusen korn.
Under första halvåret i år hanterade MĮT, som kontrolleras av Klaipėda Terminal Group, 141 fartyg och 700 000 ton olika laster, vilket är 33% mer än under samma period förra året.
