Rumäner och ”Turister, åk hem”-kampanjer i Europa: följer vi trenden eller har vi en möjlighet att ta vara på?

Massturismen har blivit en börda för lokalbefolkningen i många europeiska städer. Medan ”Turisterna åker hem”-kampanjer har svept genom Barcelona, Venedig och andra europeiska städer, verkar Rumänien fortfarande vara långt ifrån sin potential att locka utländska turister. Kan vi dra nytta av det faktum att vissa inte längre vill ha besökare? Har vi fortfarande platser med för många turister? HotNews försöker besvara dessa frågor med hjälp av experter.

Medan europeiska städer som Barcelona, Florens, Venedig och Sevilla försöker minska antalet turister på grund av överbeläggning, har andra städer redan byggt strategier för att locka gäster som jagats bort från andra platser. Oslo, till exempel, har haft årets semester som snabbt blev viral, till stor glädje för myndigheterna i den norska huvudstaden.

Vad gör Rumänien i denna globala trend?

Rumänien bör inte satsa på massturism: ”Det finns andra som är mycket bättre förberedda än vi”

Turismkonsulten Răzvan Pascu säger att Rumänien enligt hans uppfattning inte kan satsa på massturism eftersom ”det finns andra som är mycket bättre kvalificerade och förberedda att göra det”. Han säger att under dessa omständigheter bör vårt land fokusera på att locka turister som letar efter kvalitet och speciella upplevelser.

Răzvan Pascu ger flera exempel på kampanjer i Rumänien som enligt hans mening har varit framgångsrika i detta avseende. Det handlar bland annat om län som Covasna, Mureș, Sibiu och Bihor, som har bildat föreningar för att främja lokal turism och anordna informationsresor med resebyråer från Rumänien och utlandet samt evenemang.

Harghita vann till och med ett nationellt pris i våras som det rumänska län med bäst turistfrämjande.

”Även Constanța flyttar något på sommaren, men tyvärr är det fortfarande samma substanslösa stil”, tillägger Razvan Pascu.

Från Turisterna åker hem till Turisterna åker till Rumänien

Resekonsulten Traian Bădulescu talar också om turism på motsatt pol från massturism. Han menar att ”Rumänien skulle kunna positionera sig som ett attraktivt och mindre trångt alternativ för turister som söker autentiska upplevelser, utan de folkmassor som är typiska för stora europeiska resmål. Överbefolkning verkar vara en utopi för oss just nu”, säger experten.

Bădulescu nämner flera initiativ, både privata och offentliga, som syftar till att locka turister till Rumänien som inte längre är välkomna någon annanstans. Han talar till exempel om initiativet 2023 av Electric Castle, som har skapat konceptet ”Tourists Go Romania” som ett komplement till Barcelonas ”Tourists Go Home”.

Allt Barcelonaborna behövde göra var att lägga till ett ”www” och ”.ro” i sina inlägg, och dessa blev webbdomäner där turisterna kunde köpa biljetter till Electric Castles festival och resor till Transsylvanien.

Kampanjen hedrades av

Andra kampanjer som Bădulescu nämner är de i Storbritannien genom filmerna av TV-regissören Charlie Ottley, i Italien (), Polen, Spanien, Tyskland (Tyskland – låt dig överraskas av Rumänien! – den senaste kampanjen genomfördes i samband med UEFA:s Europamästerskap i fotboll 2024) etc.

Andrea Zodie, grundare av en resebyrå, anser att Rumänien skulle kunna dra nytta av ”Turister, åk hem”-kampanjerna genom att marknadsföra mindre kända resmål och internationella samarbeten som skulle kunna presentera vårt land som ett alternativ till överfulla resmål.

Förutom kampanjen ”TouristsGo.ro”, som initierats av Electric Castle, ger Andrea Zodie också exempel på andra initiativ som hon tycker är inspirerande i detta sammanhang:

• Explore Romania – kampanj för att främja inhemsk och internationell turism genom sociala nätverk;
• Experience Romania – projekt initierat av Travel Focus Association, i samarbete med resebloggar och influencers, för att marknadsföra Rumänien genom guidade turer och specialevenemang;
• Kampanjen ”Romania – The Carpathian Garden” – ett marknadsföringsprojekt för turism som lyfter fram Rumäniens imponerande naturlandskap och biologiska mångfald.
• ”My Secret Romania” – ett initiativ som lanserats av icke-statliga organisationer och resebloggare för att upptäcka och marknadsföra Rumäniens mindre kända platser.

När det gäller platser i Rumänien som konkret skulle kunna dra nytta av anti-turistkampanjer nämner entreprenören Timișoara, ”en stad med en rik historia, imponerande arkitektur och en aktiv kulturscen”, Donaudeltat – ett av de bäst bevarade deltan i Europa, eller Bucovina – känd för sina målade kloster, bergslandskap och traditionella kultur”.

Răzvan Pascu talar i sin tur också om Transsylvanien eller städer som Iași, București, Timișoara, Oradea, Sibiu, Constanța.

”Men på kusten behövs det uppenbarligen justeringar när det gäller infrastruktur (på vissa ställen större, på andra mindre), tjänster, valuta för pengarna etc.”, tillägger turistkonsulten.

I detta sammanhang, där allt fler stora turiststäder börjar bekämpa turismen med olika restriktiva åtgärder och skatter, talade Hotnews.ro med flera representanter för den rumänska turistindustrin för att ta reda på om det finns sätt på vilka Rumänien drar nytta av eller skulle kunna dra nytta av alla dessa ”turister åker hem”-kampanjer.

Är det så att platser och städer i Rumänien lider av för många turister?

När det gäller platser i Rumänien som kan klaga på för många turister nämner Răzvan Pascu fallet Brasov. Han tror dock inte att det handlar om kvävning som i europeiska storstäder, utan snarare om brist på adekvat infrastruktur.

”Bukarest är också väldigt trångt, men turister är inte vårt problem just nu.”

Ett specialfall verkar vara Deltat, som han hävdar är kvävt på sommaren. ”Men det är de som stiftar lagarna i området som bär skulden för att de ”öppnar upp” deltat för billiga och oseriösa resenärer, när Donaudeltat borde behandlas som en nationell och europeisk skatt, unik i Europa”, säger turismexperten.

Han nämner också situationen i byn Viscri under sommaren:

”Lycka till med det (bra) beslutet att inte låta bilar parkera i centrum av byn, för det var förfärligt för lokalbefolkningen och även för besökarna”.

När det gäller rumänska städer som skulle kunna klaga på turister tar Traian Bădulescu upp Brasov som exempel.

”Det kan kallas en ”semesterort” och är förmodligen den mest turistifierade staden i Rumänien (med undantag för Bukarest, där vi också talar om en utvecklad affärs- och evenemangsturism). Även om den inte är på samma nivå som stora västeuropeiska städer kan dess växande popularitet, både som semestermål och som bas för att utforska det omgivande bergsområdet, leda till överbefolkning och tryck på den lokala infrastrukturen.

Jag tror att Brasov en dag kommer att bli den första stora turiststaden i landet som känner av överbefolkningen (i området finns också slottet Bran, landsbygdsturismområdet Bran-Moieciu, bergsorterna Poiana Brasov, Predeal och Pârâul Rece samt den berömda byn Viscri)”, säger Traian Bădulescu.

Andreea Zodie talar om trångboddheten i Brasovs historiska centrum ”som sätter press på infrastrukturen, stigande priser på fastigheter och turisttjänster samt potentiella miljöproblem”.

Entreprenören nämner också Cluj, där stora evenemang som Untold och Electric Castle för med sig ett stort antal turister på kort tid, vilket skapar problem med trafiken, med att hitta boende och med påfrestningar på städernas infrastruktur.”

Hon nämner också Vama Veche, en semesterort som på grund av extrem trängsel under sommarsäsongen har fått miljö-, buller- och kvävningsproblem.

”Dessa städer och områden måste noggrant hantera flödet av turister för att förhindra stora problem relaterade till överbeläggning, samtidigt som kvaliteten på turistupplevelsen bevaras och lokalbefolkningens och miljöns intressen skyddas. Möjliga åtgärder är att utveckla infrastrukturen, främja hållbar turism och fördela turisterna jämnare till andra mindre kända destinationer i landet”, säger Andreea Zodie.

Hur lokalbefolkningen i Brasov ser på saker och ting. En del flyttar ut på landsbygden, men behåller sina turistföretag

Staden under Tâmpa ges som exempel när det gäller rumänska städer som skulle kunna vara attraktiva för turister som inte längre är välkomna någon annanstans. Men som de ovan citerade experterna sa har lokalbefolkningen börjat känna en viss kvävning av turisterna.

Deras antal ökade i och med invigningen av flygplatsen. Även om de är tacksamma för de pengar som turisterna lämnar här, skyller många Brasov-bor på massturismen. Ägaren till ett gammalt hus, där halva huset har byggts om till semesterboende, berättade för mig att han under sommaren inte känner sig ”hemma” i Brasov. Även om han medger att han drar nytta av det stora antalet turister.

På samma sätt berättade A.T., ägare till ett kafé, att även om han tjänar pengar på turisterna är han missnöjd med att hela Brasovs centrum är så turistpräglat och att varje byggnad är en övernattningsplats. Han säger att hans vänner redan har flyttat ut ur staden och att han kommer att följa efter dem, och att han kommer att driva HORECA-verksamheten på avstånd.

Han klagar bland annat på att man på helgerna praktiskt taget måste köa för att få en plats på en terrass, dit bara lokalbefolkningen brukade komma.

Han berättade också för mig att den kaotiska fastighetsutvecklingen i Brasov också orsakas av turism, eftersom många av dessa lägenheter också köps för att hamna på airbnb eller booking.