Detta visar att Europeiska centralbankens (ECB) åtstramning av penningpolitiken redan har gjort sitt jobb, och som ett resultat av detta kommer inflationen att krypa upp i en mycket långsammare takt än tidigare.
Detta bekräftas av de preliminära prisökningssiffrorna för juli, som visar att även om deflation noterades för månaden så ökade den årliga inflationstakten något.
Penningmängdsindikatorn M1, som inkluderar kassa och löpande räkningar, var 0,8% högre än under första kvartalet.
Den årliga förändringen i denna indikator är fortfarande negativ och uppgick till -3,5% i juni (10,3 biljoner euro). Denna indikator är direkt kopplad till den dagliga konsumtionen, så ökningen i M1 indikerar att befolkningen kan spendera mer pengar på konsumtionsvaror och tjänster.
Den bredare penningmängdsindikatorn M3, som utöver komponenterna i M1 även omfattar tidsbunden inlåning och kortfristiga räntebärande värdepapper, ökade samtidigt med 1,2% i euroområdet under kvartalet (till 16,4 biljoner euro).
På årsbasis var förändringen 2,4 procent högre än i juni förra året. Även om M3-indikatorn inkluderar ”substitut” för pengar, som normalt inte används direkt för att köpa konsumtionsvaror, ger den en bredare bild av penningmängden i ekonomin.
I Litauen ökade båda dessa penningmängdsindikatorer något snabbare än genomsnittet i euroområdet under kvartalet. Kvartalstillväxten i M1 var 1,8 procent (till 43,3 miljarder euro), en minskning med 0,4 procent i juni i år jämfört med samma månad 2023.
M3-indikatorn växte samtidigt med 2 procent (till 53,3 miljarder euro) mellan april och juni. Under det senaste året har den bredare penningmängdsindikatorn ökat med 5,5%.
Eftersom penningmängden inte längre minskar blir det allt svårare för ECB att närma sig det tröskelvärde på 2% som man föredrar. Den årliga inflationen ökade från 2,5 procent till 2,6 procent i euroområdet i juli, enligt den preliminära beräkningen av det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP).
I Litauen, där den totala konsumentprisnivån var i stort sett oförändrad den senaste månaden, ökade även den årliga förändringen i förhandsberäkningen med 0,1 procentenheter (till 1,1 procent). Dessa trender bekräftar centralbankens tidigare prognoser.
ECB kommer att uppdatera sina prognoser för pristillväxten vid sitt septembermöte, men det bör inte bli några drastiska förändringar.
Enligt bedömningen i juni väntas den årliga inflationen uppgå till 2,5 procent 2024 (en ökning med 0,2 procentenheter från prognosen i mars). Samtidigt väntas pristillväxten 2025 fortfarande ligga över centralbankens mål på 2,2 procent.
Även om juni var den första månaden då ECB sänkte styrräntan för första gången sedan den historiska höjningen 2022 tyder inflationstrenderna på att ytterligare sänkningar inte kommer att ske snabbt.
Baserat på marknadsaktörernas förväntningar väntas dock ytterligare minst två sänkningar med 0,25 procentenheter i år.
I så fall skulle basräntorna sluta året i intervallet 3,25-3,65 procent (hittills har gapet mellan basräntornas nedre och övre gränser varit 0,75 procentenheter, men enligt ECB:s operativa riktlinjer som uppdaterades i mars kommer gapet att minska från och med september i år).
En sänkning av utlåningsräntorna skulle stimulera kreditaktiviteten och leda till en snabbare penningmängdstillväxt.
Dessutom skulle en räntenedgång minska människors incitament att hålla tidsbunden inlåning, vilket ytterligare skulle öka tillväxten i M1-penningmängdsindikatorn.
I så fall skulle prisökningarna bli ännu mer utdragna än önskvärt och ECB:s inflationsmål på 2 procent per år skulle närmas sig långsammare.
