För att ta reda på vad Tomas Valiūnas tänker nu, hör vi att han för närvarande vilar i väntan på examensresultaten.
Den statsvetarintresserade killen sa att han inte har bråttom och kommer att skicka in sina ansökningshandlingar efter tentamensresultaten.
Trots att han är duktig på språk, med intresse för engelska, tyska, franska och polska, har han valt att studera internationella relationer vid VU Institute of International Relations and Political Science.
Tomas är förresten lite blygsam när det gäller hans språkkunskaper och säger att det bara är en erfarenhet som han har fått i samband med tävlingar och förberedelser inför dem.
Han har dock ägnat mycket tid och uppmärksamhet åt varje nytt språk: ”Att lära sig ett nytt språk är mycket intressant för mig – man måste arbeta med det och om man inte hör det hela tiden i sin omgivning så försvinner det”, säger han.
Detektivhjältar är som nära släktingar
Tomas, som precis har gett ut en ny, reviderad utgåva av sin roman Betting on the Coffin, säger på frågan om han har känt av ett ökat intresse att allt är på gång just nu: under hösten planeras möten med läsare på biblioteken och i februari nästa år är det dags för Vilnius Book Fair.
Och nu när sommaren är i full gång, låt oss njuta av lite sommarlovsglädje.
Den första upplagan av deckaren ”Betting at the Coffin” publicerades på initiativ av och med hjälp av medel från T. Valiūnas. Boken har nu utökats väsentligt och reviderats och ges ut av Alma Littera.
Det andra manuskriptet till romanen, skrivet av pojken, har ännu inte publicerats någonstans och väntar på sin tur. Titeln på den nya romanen har ännu inte avslöjats, men den unge författaren gör oss nyfikna genom att säga att historien utspelar sig i Krakow, mot bakgrund av upproret 1863.
Manuskriptet har ännu inte skickats till något förlag, så det får vänta på dagens ljus, men för Tom är det viktigaste nu att hans första deckare, Betting at the Coffin, fortsätter sin resa mot läsarens hjärta.
Kretinga förtjänar en historisk deckare
Den unge mannen medger att han är mycket intresserad av geografi och historia och älskar att resa.
En av hans mest minnesvärda resor gick till Indonesien, men efter två veckor där, ler han, blev han sugen på lite enkel litauisk potatis.
Tomas har inget drömland som han gärna skulle vilja besöka, men han drömmer om att besöka Sydamerika, och ett av dem skulle vara Colombia. De brittiska provinsernas bakvatten ligger också Tom varmt om hjärtat.
Han skulle vilja se de platser där karaktärerna i hans första bok bodde på riktigt.
Han har läst mycket klassisk brittisk litteratur, verk av storheter som Charles Dickens, Jane Austen, Agatha Christie och Arthur Conan Doyle, som skrev om de tider och miljöer som han älskade, Internetsökningar, arkiv, Google maps, där man inte bara kan se hur en plats ser ut idag utan också hur den såg ut då, hjälpte den unge detektiven att känna av atmosfären i tiden och på platsen när han skrev sin deckare.
”Jag är mycket motiverad och fascinerad av historiska saker, som är som ett incitament för mig att skapa och skriva något”, säger Tomas och tillägger att i Kretinga, som en plats för en historisk roman, skulle han upptäcka många platser, som kloster, Tiškevičiai herrgård, som han skulle inkludera i en bok som han hoppas kunna skriva någon gång i framtiden, med stort ansvar.
Det spelar ingen roll för honom var han skriver, han försäkrar sig själv om att han skriver där han är för tillfället.
När han skrev sitt första manus under sommarlovet sa Tom att han hade en plan som han försöker hålla sig till – de timmar han tillbringar med att skriva, det system han har satt upp, de storylines han har planerat, allt detta gör att han kan arbeta på det sätt han har planerat.
”Jag sätter mig bara ner och skriver, visst finns det svåra dagar, men om jag varje dag skulle vänta på en nedåtgående musa skulle jag kanske aldrig få den.
När jag har en plan kan jag balansera allt – mitt skrivande, mina studier och andra saker.”
Roligast – en plan som du själv hittar på
”Jag är inget stort fan av aktiv fritid”, säger han. – Jag är mer av en stadsmänniska än en naturmänniska, som gillar att läsa böcker, se på film och TV-serier.
Om jag reser försöker jag ta en paus från tekniken och besöka så många städer och platser som möjligt på icke-turistvägar.
Det roligaste är när jag själv planerar resan, rutten, för när man reser med en stor grupp tycker jag att själva resan förlorar en del av sin mening, man blir som en turistväska som någon bär med sig och slänger någonstans”, ler han.
Även om han ännu inte har planerat vad han ska göra efter examen säger Tomas att han känner en stark koppling till Litauen och att han, om han fick möjlighet att arbeta utanför landet, skulle välja ett jobb på en EU-institution och om möjligt ett jobb med anknytning till hans hemland.
På frågan om vad han skulle önska sina jämnåriga betonade Tomas att det viktigaste är att hitta det man tycker om och försöka förstå vad det innebär, både när det gäller framtidsplaner och dagliga aktiviteter.
Då blir det mer intressant, både när det gäller vetenskap och andra saker. Var inte rädd för att göra det som är intressant, var inte rädd för att prova nya saker och gå efter vad ditt hjärta önskar
