Nya Herculane: från ”den vackraste semesterorten i Europa” till ”spökstad” och tillbaka igen

På jakt efter forna tiders glamour och semesterfirare har orten Herculanes bad genomgår just nu en omfattande renoveringsprocess. Efter årtionden av försummelse som förvandlade den romerska och sedan den österrikisk-ungerska adelns semesterort till en ”spökstad” börjar saker och ting äntligen röra sig i rätt riktning. Lokala myndigheter, icke-statliga organisationer och frivilliga som vill sätta staden på Europas turistkarta igen är alla inblandade i vändningen.

Tiden har inte visat någon nåd för den här semesterorten som en gång i tiden förtrollade de kronade huvudena i det österrikisk-ungerska imperiet. Med en historia som går tillbaka till kejsar Trajanus har Baile Herculane imponerat på några av Europas mest betydelsefulla adelsmän. 1852 kallade kejsar Franz Joseph semesterorten i Cerna-dalen ”den vackraste på kontinenten”. Detta medan hans fru, Elisabeth (känd som ”Sissi”), besökte orten fem gånger mellan 1884-1896. Băile Herculane upplevde ett andra uppsving under kommunisttiden, då ortens enorma hotell byggdes. Men den postkommunistiska övergången kom som en chock för Europas äldsta kurort.

Nu är spaanläggningarna i stort sett stängda och tillgången till de varma källorna begränsas av föråldrad infrastruktur. Den historiska stadskärnan har fallit i glömska och överskuggas av en staty av Hercules, gjuten 1847 av kanonjärn.

I dag väntar Băile Herculane fortfarande på en sammanhängande rehabiliteringsstrategi från kulturministeriet. Men anläggningens öde beror i själva verket också på flera domstolsbeslut.

Sequestration på modernisering

Det största hindret för att återuppliva semesterorten som är uppkallad efter den modigaste av de grekiska hjältarna är rent rumänskt. Den rättsliga statusen för många kulturarv är omtvistad till följd av kontroversiella privatiseringar och affärer som är typiska för den rumänska övergångsperioden.

”Vi hade velat och kunnat genomföra fler projekt och attrahera mer pengar om vi hade ägt ett antal historiska monumentala byggnader som nu befinner sig i ett långt framskridet förfall, men de är i privat ägo eller i rättstvister med DNA eller DIICOT-sequestration”förklarade han för Panorama Cristian MiclăuBorgmästare i Băile Herculane.

Moderniseringarna fortsätter alltså i en mycket långsammare takt än vad alla inblandade – invånare, besvikna turister, stadshuset och aktivister – skulle önska.

”Där det har funnits en mycket tydlig ägarsituation och saker och ting är juridiskt och juridiskt OK, och ägarna är kända, oavsett om de är statliga eller privata, görs det saker. Till exempel i Paviljong VI, den tidigare Hercules Square Tavernsom tillhör det nationella försvarsministeriet, kommer fem miljoner euro att investeras och kommer att bli medicinskt rehabiliteringscenter”förklarade Oana Chirilăgrundare och VD Locus Förening, en icke-statlig organisation som går i spetsen för medborgarnas engagemang för att återuppliva orten.

14 miljoner euro har samlats in av lokala myndigheter under de senaste fem åren

Och stadshuset lyckades nyligen säkra finansiering för en av de turistattraktioner som man fortfarande ägde. Den Villa Elisabeta, uppkallad efter prinsessan Sissi. Fram till 2010 var byggnaden en del av kulturkretsen, där den fungerade som bibliotek och kulturcentrum.

Villan har en rik historia och byggdes 1875 av Carol Tatartczy, en tidigare guvernör för Herculane Baths under den österrikisk-ungerska perioden. Det var Tatartczy som byggde om flera viktiga byggnader på orten med sina egna pengar. När kejsarinnan kom till semesterorten för en sexveckorsvistelse 1887 donerade Tatartczy villan som ett tecken på respekt för den österrikisk-ungerska kronan. Residenset blev den plats där Sissi skulle tillbringa sina övriga vistelser i Baše Herculane, som varade fram till slutet av 1800-talet.

För närvarande är Villa Elisabeta i ett långt framskridet förfall. Men 2020 valdes restaureringsprojektet för byggnaden ut inom ramen för utlysningen ”Restaurering och revitalisering av historiska monument” inom ramen för programmet RO-Culture. Renoveringen av byggnaden kommer att ta 43 månader och finansieras genom ett EU-bidrag. De totala kostnaderna uppgår till över 2,2 miljoner eurovarav 85 % av medlen inte är återbetalningsbara.

När det gäller byggnader som inte ägs av kommunen finns det inte mycket myndigheterna kan göra åt saken annat än att beskatta de försumliga ägarna:

”De flesta kulturhistoriskt värdefulla byggnader är privatägda. För att sätta lite press kan lokala myndigheter har ökat skatterna med 500% för byggnader som inte renoveras eller som det inte arbetas på”, säger han till Panorama Doru Coșei, landstingsledamot i CJ Caras-Severin.

Dessutom har lokala myndigheter börjat att rusta upp flera turistattraktioner samt infrastruktur, vilket framgår av. Under de senaste åren har tio projekt till ett sammanlagt värde av nästan 14 miljoner euro. Merparten av finansieringen av dessa projekt kommer från europeiska fonder, men även från EEA-bidrag, PNDL eller den lokala budgeten.

Några av de viktigaste objekten som renoverats eller är under renovering är Vicolparken och stenbron över Cerna, som härstammar från mitten av 1800-talet. De lokala myndigheterna har också lagt ner betydande summor på renovering och utbyggnad av stadens gymnasieskola ”Hercules”.

Cykelbana längs hela stranden av floden Cerna

Under tiden försöker stadshuset göra staden mer attraktiv inte bara för turister utan också för ortens nästan 5.000 permanenta invånare. Således, den nya planen för urban rörlighet är på väg att färdigställas.

Enligt dokumentet kommer det under de kommande fem åren att anläggas cykelbanor från ena änden av anläggningen till den andra, busslinjer kommer att byggas, elbussar kommer att köpas in, laddningsstationer för bilar och hyrcyklar, en park & ride-parkering vid infarten till anläggningen samt trädalléer och grönområden.

”Där körbanan inte tillåter det kommer vi att anlägga cykelbanor över floden Cerna, och där floden tillåter det, efter det redan påbörjade invallningsprojektet, kommer vi att cykelbanor och promenadområde på stranden av floden Cerna”förklarade Doru Coșei.

Urban Mobility Plan kommer att behandlas av stadens kommunfullmäktige före årets slut. När den väl har godkänts kommer det att framgå hur mycket pengar stadshuset kommer att spendera på dessa projekt. Vad vi vet med säkerhet är att finansiering kommer att sökas genom det regionala operativa programmet – Främjande av hållbar multimodal rörlighet i städer.

När frälsningen kommer genom krossat glas

Ett av de mest ambitiösa projekten för att återuppliva semesterorten är Locus Association, som försöker rädda Neptun-komplexetde kejserliga baden i stadens centrum. Oana Chirilă, föreningens grundare och ordförande, berättade för Panorama hur de bestämde sig för att slå in på den här vägen: ”Efter en session kom vi fram till Donaus ravin. Det var storm, vi hade ingen el och istället för att åka tillbaka till Timișoara bestämde vi oss för att besöka Herculane. När vi kom dit kände vi en samhörighet med platsen, särskilt efter att ha sett den historiska stadskärnan. Jag gick in i Baia Neptun genom ett krossat fönster tillsammans med en kollega.”

Efter den här upplevelsen startade Oana och hennes kollegor en förening för att förändra situationen. Några månader senare blev det allvar, när de samlade ihop ett team av specialister som tillsammans med dem startade projektet Herculane Baths. Men de senaste decenniernas missriktade ”privatiseringar” ställer till det för volontärerna, och Neptunbadet har sin egen speciella juridiska historia.

Byggnaden tillhör stadshuset, men marken under den är privatägd. Och detta absurda byråkratiska virrvarr har gjort det extremt svårt att restaurera byggnaden. Detta beror på att lokala myndigheter endast kan ansöka om EU-finansiering eller annan finansiering med en tydlig ägarsituation.

En kamp mot klockan

”Att lösa den rättsliga situationen är en kritisk punkt för att byggnaden ska kunna gå in i en restaureringsprocess, för att få tillgång till medel, för jag tror inte att den rumänska staten ensam kan tillhandahålla dessa miljontals euro. Men om den rättsliga situationenJag är 100 procent säker på att den här byggnaden är berättigad till EU-medel”, förklarade Oana Chirilă.

Enligt en första uppskattning uppgår kostnaderna för restaureringen av Neptunbadet till cirka 12 miljoner euroo. Detta kan dock variera beroende på byggpriserna. Under tiden utkämpar dock Locusföreningen en viktig kamp för att göra byggnaden säker. ”Vi talar om en mycket snabb förfallsprocess. Vi är som en en brandman som inte vet var han ska släcka eftersom det brinner överallt och tanken är begränsad. I vinter måste vi gå vidare med att göra byggnaden säker, för vi har mycket kvar att göra”, tillade Oana Chirilă.

Och detta steg kommer att kosta omkring 100 000 euro, pengar som Lotus Association hoppas kunna samla in genom donationer. Hittills har de samlat in 73 000 euro och resultaten börjar visa sig.

Hur turismen kan återupplivas i Baile Herculane

En stor del av staden lever av turismen och det är just denna bransch som har drabbats hårt efter de senaste decenniernas nedgång. Men med bättre samarbete på lokal nivå och en medvetenhet om den här typen av turism går det att få fart på verksamheten igen, menar turistkonsulten Traian Bădulescu. Han berättade för Panorama att det finns en lokal förening för främjande av turism på orten, men att inte alla hotellägare och pensionsägare på orten är medlemmar i den.Tyvärr finns det mycket stora egon eller åtminstone var de det före pandemin. Nu hoppas jag att de kommer över dem. Det fanns hotellägare som inte ville vara med i promotionföreningen, eftersom andra tog initiativ till föreningen. Det är synd, för det är bara den privata sektorn och de lokala myndigheterna som kan göra något tillsammans.”

Bădulescu påpekar att Herculane förlorade kampen mot den andra berömda semesterorten med hög profil i det forna österrikisk-ungerska imperiet. ”Vi har en modell för bästa praxis i detta avseende, nämligen Karlovy Vary, den andra stora kurorten i det österrikisk-ungerska imperiet. Tjeckerna hittade investeringar och visste hur de skulle marknadsföra sig.”

Konsulten anser att semesterorten Baile Herculane bör ingå i en nationell marknadsföringsstrategi och spaturism i allmänhet, särskilt i samband med covidpandemin, där termiska källor kan bidra till återhämtning och behandling. Två lösningar för marknadsföringen skulle vara att marknadsföra anläggningen som Europas äldsta spadestination, men också att framhäva badens anknytning till det forna österrikisk-ungerska kejsardömet, vilket skulle göra anläggningen mer attraktiv för turister från de länder som utgjorde det forna kejsardömet.

Dessutom påpekar Bădulescu att denna form av turism skulle kunna sätta Rumänien på kartan över europeiska destinationer: ”Spa och spaturism är den första formen av massturism som vi kan gå ut med. Vi har stor konkurrens på kusten och i bergsorterna, men vi klarar oss bra inom spa, Rumänien har en tredjedel av Europas termiska vatten.”

Tyvärr har dock Covid-19-pandemin medfört ännu större svårigheter för hotell- och restaurangbranschen, vilket ytterligare har minskat intresset för våra semesterorter:

”Staten borde också göra något, men sedan pandemin började har vi tyvärr inte marknadsfört oss alls för turism. Okej, vi var pandemins svarta får, vi och bulgarerna, men även Italien eller Storbritannien var i denna situation. Eller de två länderna klarar sig bra nu när det gäller turism eftersom de har marknadsfört sig själva hela tiden. Vi marknadsförde inte oss själva i första hand”, fortsätter Mr Bădulescu.

Semesterorten Băile Herculane har haft sina perioder av glans och nedgång, kanske ingen brantare än nu. Men nu verkar det som om administrationen har tinat upp och tillsammans med andra intressenter försöker återställa orten till sin forna glans.

”I Herculane har alla intrycket av att ingenting händer i Herculane och att allt är en enda röra. OK, jag säger inte att saker och ting är perfekta. Inte alls. Det finns fortfarande mycket arbete kvar att göra innan Herculane är det Herculane dit adeln brukade åka och där man tjänade mycket pengar. Men samtidigt händer det saker, både inom frivilligorganisationerna och på det administrativa området, och det vore bra om det fortsatte att hända”, är Oana Chirilăs slutsats.

Myndigheterna och aktivisterna har, som de själva säger, händerna bakbundna – innan rättsläget klarlagts genom ett slutligt beslut kan de inte ingripa på något sätt för att åtminstone stoppa den försämring som blir värre år för år. Precis som turisterna har de inget annat att göra än att från sidlinjen se på när vind, regn och vårdslöshet eroderar ett legendariskt hörn av Rumänien.