Ministeriet kommer att utöka nätverket av psykologiska tjänster genom att erbjuda ett bredare utbud av specialisttjänster
”Vi håller på att införa mentalvårdstjänster i lokalsamhället i Litauen, och vi har också behandlingsteam som kommer att kunna komma till människor. (…) Vi utökar också dagsjukhusen, vilket innebär att det kommer att finnas färre vanliga vårdplatser, men fler vårdplatser där människor kan komma och få hjälp under dagen”, sade Diržius till journalister vid en konferens om mental hälsa på onsdagen.
”Vi planerar att skapa kvällsöppenvård för människor som arbetar, vilket kommer att omfatta psykologiskt och socialt stöd och, vid behov, psykiatriska konsultationer. Vi rör oss bort från en modell som bara fokuserar på psykiatrikern och utökar utbudet av rådgivare”, sade ministerns rådgivare och noterade att de flesta av förändringarna fortfarande var på pilotbasis och skulle nå de flesta regioner under de kommande åren.
Fler öppenvårdstjänster för psykisk hälsa kommer också snart att finnas tillgängliga i kommunerna, sade han. Dessutom förbättras det psykologiska stödet till barn och ungdomar på utbildningsinstitutioner.
”Vi är säkra på att diagnostiken av psykisk ohälsa bara kommer att öka under de kommande åren, i takt med att tillgången till dessa tjänster ökar och människor vänder sig till specialister med större mod och öppenhet”, säger Diržius.
Enligt hälsoministeriet kommer ytterligare tjänster som syftar till att stärka och förebygga psykisk hälsa att tillhandahållas i Litauen från och med 2020. Detta sker inom ramen för ministeriets program ”Hälsa” inom ramen för Europeiska ekonomiska samarbetsområdets (EES) finansiella mekanism för 2014-2021.
Baserat på dessa metoder har grunden lagts för familjebesök, rådgivare för emotionellt välbefinnande, program för renovering av hälsorum i utbildningsinstitutioner och ungdomsvänliga hälsotjänster, enligt ministeriet.
Chefen för WHO:s kontor i Litauen: Livstillfredsställelsen bland ungdomar och unga vuxna minskar
Enligt Ingrida Zurlytė, chef för Världshälsoorganisationens (WHO) kontor i Litauen, visar internationella studier som involverar Litauen att barn och ungdomars livstillfredsställelse och optimism om framtiden har minskat avsevärt efter pandemin.
”Undersökningen av skolbarns livsstil 2021-2022, som Litauen deltar i, visar att ungdomars välbefinnande har minskat under de senaste fyra åren. Till exempel minskade livstillfredsställelsen jämfört med 2018, och färre tonåringar bedömde sin psykiska hälsa som god. Dessa trender är särskilt uttalade bland flickor”, sade Zurlytė till journalister.
”Flickor och kvinnor är bland de mest sårbara när det gäller psykisk hälsa (…) (Detta är ofta fallet – ELTA) på grund av kvinnors roller och ansvar i livet och de ojämlikheter som fortfarande finns i vårt samhälle när det gäller sysselsättning och inkomst. Detta leder till att kvinnor inte är helt jämställda med män. Allt detta påverkar i slutändan den psykiska hälsan”, säger Zurlytė.
Enligt experten skedde en särskilt betydande negativ förändring i ungdomars bedömning av den psykiska hälsan efter covid-19-pandemin.
”Pandemin har tyvärr försämrat den psykiska hälsan hos unga människor särskilt mycket. En snabb genomgång av data av WHO-kollegor visade att 64% av ungdomarna i Europeiska unionen rapporterar låga nivåer av psykiskt välbefinnande. Mindre än hälften av ungdomarna är optimistiska inför framtiden. Självmord och självskadebeteende ökar i vissa länder, särskilt bland ungdomar”, sade Zurlytė.
”Unga människors psykiska hälsa är starkt kopplad till om de har ett jobb, en bostad och en trygg miljö. Det har visat sig att unga män och kvinnor med låg inkomst eller fattigare bakgrund löper två gånger större risk att drabbas av psykiska problem”, säger WHO:s representant.
Hon påpekar också att ungdomar i skolåldern också blir allt mindre nöjda med livet.
”När det gäller Schoolchildren’s Mental Health Survey, som omfattar 44 länder, inklusive Litauen. (…) Barn i åldrarna 11, 13 och 15 år undersöks och tyvärr minskar antalet ungdomar som har en positiv syn på sin hälsa, liksom tillfredsställelsen med livet, självkänslan och uppfattningen att de kan klara av vissa utmaningar i livet”, säger Zurlytė.
Som svar på utmaningarna för den psykiska hälsan har 53 länder inom WHO:s regionkontor för Europa därför antagit ett handlingsprogram för psykisk hälsa fram till 2025, säger Zurlytė.
”Prioriterade områden är bl.a. omvandling av mentalvårdstjänster, integrering i hanteringen av krisberedskap samt främjande och skydd av mental hälsa under hela livet”, säger experten.
