Mer än hälften av litauerna har ont i ryggen: en neurolog förklarar varför det är viktigt att inte låta smärtan dröja sig kvar

Även om ryggsmärta kan utlösas av många olika orsaker finns det enligt neurologen Saulijus Andruškevičius, som är neurolog vid Vilnius universitetssjukhus Santaros Clinics, ett universellt och enkelt sätt att övervinna den.

Att vänta på att ryggsmärtan ska försvinna av sig själv är dock ett stort misstag som människor gör alltför ofta, enligt specialisten.

Smärta framkallas av livsstil

Enligt en studie som genomfördes i Litauen har 51,7% av de tillfrågade upplevt ryggsmärta.

Enligt neurologen S. Andruskevičius uppskattar man, baserat på internationell statistik och epidemiologiska studier, att upp till 84% av alla vuxna har upplevt ryggproblem minst en gång under sin livstid, så situationen i Litauen är inte unik, säger han.

”Den höga förekomsten av ryggsmärtor beror till stor del på den moderna livsstilen. Stillasittande arbetsmönster, oregelbunden hållning, övervikt och låg fysisk aktivitet leder till försvagning och obalans i rygg- och magmusklerna och minskad rörlighet i ländryggen.

Dessa förändringar leder till ojämn belastning på olika strukturer i ryggraden, vilket ökar risken för skador, degenerativa förändringar i ryggraden och den smärta som de orsakar”, säger han.

Ryggsmärta kan också vara förknippad med olika problem i ryggraden och omgivande vävnader, liksom skador eller deformitet i ryggkotorna.

”Ett av de vanligaste problemen är akut skada på ryggmusklerna, även känt som en stukning. Det kan uppstå i många olika situationer i livet, t.ex. efter intensiv sport, under fysiskt arbete eller ibland bara när man böjer sig ner eller lyfter något tungt.

I extremt sällsynta fall är smärta i nedre delen av ryggen en manifestation av en infektion eller onkologisk sjukdom”, säger Andruskevičius.

Men för det mesta, enligt neurologen, fastställs inte den exakta orsaken till smärtan vid kortvarig akut ländryggssmärta, eftersom det inte har någon betydande inverkan på valet av behandling.

”Behandling av akut ryggsmärta baseras vanligtvis på användning av smärtstillande medel. I vissa fall kan muskelavslappnande medel också ordineras. Förutom antiinflammatoriska läkemedel används ofta icke-farmakologiska behandlingsmetoder, t.ex. uppvärmning av det smärtande området, massage och fysioterapi”, säger S. Andruškevičius.

Behandlingen blir mer komplex när smärtan kvarstår

En undersökning av den litauiska befolkningen visar att 70% av de tillfrågade föredrar att lida av smärtan framför att ta smärtstillande medel. Vid akut ryggsmärta och konventionella behandlingsmetoder visar, enligt S. Andruskevičius, cirka 70-90% av patienterna en fullständig förbättring inom 2-3 månader, med aktiv smärta som varar upp till en månad. Om rätt behandlingsregim inte följs kan smärtan dock bli kronisk.

”Om smärtan kvarstår kan den akuta inflammationen bli kronisk. Risken för denna omvandling ökar om man undviker tränings- eller rehabiliteringsåtgärder, smärtstillande läkemedel och dålig allmänhälsa med samsjuklighet”, säger neurologen.

På lång sikt kan ryggsmärta, liksom kronisk smärta i andra områden, begränsa rörligheten och orsaka svårigheter i dagliga aktiviteter, vilket påverkar arbetsförmågan, det psykologiska välbefinnandet och livskvaliteten negativt. När kroppen försöker kompensera för den nedsatta funktionen i ländryggen kan smärta i höfter, knän eller nacke utvecklas.

S. Andruskevičius betonar att när smärtan kvarstår blir behandlingen också mer komplex, dvs. det finns ett behov av att inkludera medicinering och rehabilitering, livsstilsförändringar och psykologiskt stöd.

”I vissa fall används kirurgisk eller interventionell behandling av smärta genom ”blockader” – injektion av läkemedel i problemområdena. Vid kronisk smärta förskrivs antidepressiva eller antiepileptiska läkemedel utöver de vanliga smärtstillande läkemedlen.

Behandling av kronisk ryggsmärta kräver ofta livsstilsförändringar, t.ex. viktkontroll, ökad fysisk aktivitet och anpassning av arbetsmiljön. Så om du känner av ryggsmärta är det bättre att inte vänta på att det ska bli värre”, säger han.

Det är viktigt att välja rätt medicinering

Enligt Dr Andruskevičius är ett ansvarsfullt val av läkemedel viktigt vid kronisk ryggsmärta, eftersom långvarig användning, särskilt i höga doser, kan leda till oönskade biverkningar som magsår, gastrointestinal blödning, njurskador och hjärt-kärlproblem.

”Vid valet av smärtstillande medel bör man ta hänsyn till allmän hälsa, kroniska sjukdomar och andra läkemedel som tas. Personer med magsår och allvarlig hjärt-kärlsjukdom löper störst risk, så läkemedlets säkerhet bör vara det viktigaste kriteriet vid val av smärtstillande medel för dem”, varnar han.

Andruskevičius framhåller naproxen och ibuprofen som några av de säkraste NSAID-preparaten.

”Inom ramen för den rekommenderade dagliga dosen är naproxen och ibuprofen förknippade med den lägsta risken hos patienter med gastrointestinal eller kardiovaskulär sjukdom. Naturligtvis är det viktigt med regelbunden övervakning av en husläkare eller annan specialist för att säkerställa att behandlingen är effektiv och för att undvika biverkningar som orsakas av läkemedlen”, förklarar läkaren.

”Undersökningen genomfördes online i maj 2024 av Norstat LT på uppdrag av Havas Group. Undersökningen representerar åsikterna hos den litauiska befolkningen i åldern 18-74 år. 1000 respondenter deltog i undersökningen.