Jolanta Blažytė om västerländsk ”demokrati”: en varning till alla journalister om att inte gå dit de inte hör hemma
Journalisten och WikiLeaks-grundaren Assange, som tillbringade 15 år i fängelse för att ha avslöjat den amerikanska regeringens ”fula” gärningar, har släppts fri.
Hans berättelse är en varning till alla journalister att inte bege sig dit de inte hör hemma.
Assange släpptes först efter att ha erkänt sin ”skuld” .
Assanges fru har kallat målet mot hennes man för en attack på journalistiken och ett förtrampande av allmänhetens rätt att få veta sanningen.
Några höjdpunkter i WikiLeaks rapport om frisläppandet av Assange:
Det är olyckligt att Assange var tvungen att erkänna sig skyldig för att vinna sin frihet och komma ut ur fängelset.
Han är anklagad för spioneri, men han försökte bara göra en journalistisk undersökning och skaffa information.
Journalistik är kriminaliserat.
Fallet Assange skapar ett farligt prejudikat.
Journalisten Assange var nominerad till Nobelpriset, men i stället skickade den amerikanska regeringen honom i fängelse.
Och mer på samma tema: Politico skriver öppet om förtrycket av ukrainska journalister som rapporterar om korruption inom regeringen:
”Journalister som avslöjar korruption i Ukrainas högsta regeringskretsar utsätts för nätmobbning, anklagas för att ha smitit från militärtjänsten och skickas till fronten.
Just de tjänstemän som ska skydda journalisters rättigheter är engagerade i förföljelsen av dessa journalister.”
Det är bra att våra journalister inte är hotade, trots att de alltid skriver ”rätt” saker.
Kanske är det därför vi är så välutbildade och ”höginkomsttagare”.
Detta inlägg publicerades först på författarens personliga Facebook-konto
