Detta beror på att landets nuvarande transportflotta är mycket förorenande. Och om vi inte saktar ner kommer vi om sex år att behöva betala böter på cirka 1,5 miljarder euro till EU.
Mot bakgrund av en sådan utmanande situation har Autoplius.lt beslutat att analysera förarnas bränsleval under första kvartalet i år och hur det har förändrats jämfört med samma period 2023. Det vill säga om exakt ett år.
Låt oss börja med statistiken över begagnade bilar som kommer in i landet. Under de första tre månaderna 2023 kom 17 794 bilar in i Litauen. Under samma period i år var siffran 21.399 enheter. Detta är en ökning med 20%, vilket återspeglar en växande köparmarknad. Detta är dock bara en sida av myntet.
Den andra sidan är valmöjligheten. Samma andel av köparna valde bensin som för ett år sedan. Av alla bilar som importeras till landet står de senare för 18% både för 12 månader sedan och nu.
Dieslar, i listan över alla begagnade fordon som importerades under kvartalet, stod för 72,4% för ett år sedan och 69% i år. Även om andelen verkar ha minskat, kom det i själva verket in så många som 14% fler dieslar i landet än under de tre första månaderna 2023. Detta är en stark indikation på köparnas ovilja att byta.
Andelen hybridbilar har ökat. Om man tittar på statistiken verkar det vara på bekostnad av bensinbilar snarare än dieslar. Om bensinbilarna valdes av 747 färre förare än för ett år sedan, såldes 805 fler hybridbilar.
Deras andel har ökat med 69% på årsbasis och under första kvartalet i år stod de för 6,6% av all import av begagnade bilar.
Siffrorna för andelen elbilar ser dystra ut, även om andelen ökar varje kvartal.
Under det första kvartalet 2024 importerades 84% fler begagnade elbilar till Litauen än ett år tidigare. Det rör sig dock bara om 424 bilar, vilket fortfarande bara motsvarar 2 % av kvartalsimporten.
Nybilsköparnas val skiljer sig mycket från begagnatköparnas. Dieseldrivna bilar är inte längre den största delen av kakan, utan bara den tredje största. Av alla förare som köpte en ny bil under det första kvartalet 2024 valde endast 21,2% dieslar.
Faktum är att deras andel också har ökat under året. Under första kvartalet 2023 såldes 1.306 nya dieslar, jämfört med 1.555 i år.
Valet av bensinbilar i nybilssegmentet var under kvartalet betydligt lägre än för ett år sedan. Under första kvartalet förra året såldes 2.805 bensinbilar, jämfört med endast 2.052 i år. Andelen sjönk med 27%.
Hybridbilarna i nybilssegmentet stjäl köpare från bensinbilarna, precis som i begagnatsegmentet. Medan 753 färre bensinbilar köptes under kvartalet såldes 680 fler hybrider.
Under första kvartalet i år såldes 3.361 nya hybrider, en ökning med 25% jämfört med samma kvartal 2023.
Elbilar har alltid varit mer populära bland nybilsköpare än bland förare av begagnade bilar. Och deras andel har ökat, om än något, under en längre tid.
Detta kvartal ser Autoplius.lt dock en försämring i statistiken. Under första kvartalet i år såldes 365 helelektriska bilar. Detta motsvarar 5% av den totala försäljningen under kvartalet.
Under tiden, för ett år sedan, köpte 436 köpare rena elbilar under kvartalet, vilket motsvarar 6% av den totala försäljningen under kvartalet. Den negativa förändringen uppgår till 16%.
Slutsats
Hur gärna vi än skulle vilja andas renare luft och öka antalet elbilar, verkar det som om de subventioner som regeringen erbjuder inte är så attraktiva för elbilsköpare som man ursprungligen hoppades.
De 5 000 euro som man får för att köpa en ny elbil har inte varit något stort incitament för förarna. Detta är helt förståeligt. Om en förare kör en dieselbil som kostar lika mycket som en genomsnittlig begagnad bil i landet (8 500 euro), kan köra 800 kilometer på en full tank och behöver byta till en elbil, vill han eller hon åtminstone ha en som kan köra 500 kilometer på en enda laddning.
En sådan ny elbil behöver kosta minst 40 000 euro. Om föraren lyckas sälja sin bil och får ett statligt bidrag kommer han att få in 15 000 euro.
Men ytterligare 25 000 euro måste komma någonstans ifrån. Det är en mycket stor summa för en genomsnittlig löntagare.
Antalet laddningsstationer är också otillräckligt. Nu finns det många utmaningar för människor som inte har någonstans att ladda sin elbil hemma eller på jobbet. Det pågår dock arbete på detta område.
Ignitis Group planerar att ha 3.000 laddningsstationer i de baltiska staterna i slutet av 2026. Och Litauen har en plan för att ha minst 5.000 offentliga laddningsstationer 2030.
Redan nu finns det betydligt fler laddningsstationer för elbilar i Litauen än i de baltiska grannländerna.
Lettland har cirka 550 laddningsstationer, Estland har cirka 330 och Litauen har mer än 1.000 laddningsstationer för elbilar. Men även detta verkar vara en underskattning när man tittar på statistiken.
Momsavdraget på 12% för företag är ett riktigt bra incitament för att köpa elfordon.
Och de kommande kvartalen bör visa en ökning av försäljningen av dessa fordon.
Denna förmån är dock endast tillgänglig för juridiska personer, så genombrottet på marknaden för privata köpare kommer endast att komma med ytterligare förmåner och en ytterligare ökning av laddningsinfrastrukturen.
