EU misslyckas med att anpassa sig till klimatförändringarna: europeiska revisorer eniga
EU:s politik för anpassning till klimatförändringarna kanske inte håller jämna steg med klimatförändringarna. Samtidigt blir värmeböljor, torka och översvämningar allt allvarligare och vanligare, vilket får stora ekonomiska konsekvenser. I kölvattnet av onsdagens rapport från Europeiska revisionsrätten (ECA) rapporterar TASR.
Revisorerna drog slutsatsen att EU visserligen har ett robust ramverk för att hantera effekterna av klimatförändringarna, men att det finns problem med att omsätta anpassningspolitiken i praktiken.
Under de senaste två decennierna har antalet klimatrelaterade katastrofer i EU och omfattningen av de skador som orsakats ökat kraftigt. Detta har bekräftats fram till 2024. De ekonomiska förlusterna till följd av extrema väderhändelser i EU har i genomsnitt uppgått till mer än 26 miljarder euro per år.
Enligt ECA är dagens EU-ekonomi utsatt för en global uppvärmning på mellan 1,5°C och 3°C jämfört med förindustriella nivåer, skulle leda till årliga ekonomiska förluster på mellan 42 miljarder euro och 175 miljarder euro.
”Vi har undersökt hur EU hanterar behovet av att anpassa sig till återkommande extrema väderhändelser. Vi fann problem med hur politiken genomförs i praktiken. Om genomförandet av EU:s åtgärder inte förbättras är det inte säkert att EU:s anpassningspolitik håller jämna steg med klimatförändringarna”, säger Klaus-Heiner Lehne, den ledamot av revisionsrätten som ansvarar för granskningen, i ett pressmeddelande.
Revisorerna granskade den nationella anpassningspolitiken i Frankrike, Estland, Österrike och Polen och drog slutsatsen att den ligger i linje med EU:s strategi, De fann dock också exempel på föråldrade vetenskapliga uppgifter, underskattning eller utelämnande av anpassningskostnader i de nationella anpassningsstrategidokumenten.
ECA:s undersökning genomfördes i 400 kommuner i de undersökta medlemsländerna och visade att respondenterna i stort sett inte kände till några strategier och planer för anpassning till klimatförändringarna. Revisorerna fann till exempel granskade projekt som avsåg behovet av ökad bevattning med risk för ökad total vattenförbrukning, eller ett projekt för översvämningsskydd, samtidigt som bygglov fortfarande utfärdades för hus i samma riskområde.
Exempel på missanpassning kan vara att främja bevattning av vattenintensiva grödor istället för att byta till mindre vattenintensiva grödor, eller att investera i konstsnötillverkning istället för att fokusera på turism året runt. Andra projekt, som t.ex. sandning av stränder, erbjuder endast en kortsiktig anpassningslösning.
När det gäller finansiering kommer medel för anpassning till klimatförändringarna från ett antal EU-källor, t.ex. jordbruk, sammanhållning och forskning. Rapporteringen om anpassning behöver förbättras, enligt revisorerna, eftersom den för närvarande inte gör det möjligt att bedöma framstegen på detta område – den är till stor del beskrivande och saknar kvantifierbara uppgifter.
