Enligt jordbruksministeriet måste växtskyddsmedel användas endast när det behövs och endast i den utsträckning som krävs för att skydda växter för att förbli konkurrenskraftiga.
”Idag begränsar bristen på alternativ i Litauen allvarligt möjligheterna att överge de växtskyddsmedel som används för närvarande eller att ersätta dem med mindre riskfyllda produkter, vilket också saknas på EU-nivå”, säger jordbruksministeriet.
Kartor över gödsling
Ledamot av rådet för Litauens spannmålsodlares förening Jan Udo SPARENBORGsom sedan 12 år tillbaka driver en stor gård på 3500 hektar i Šiauliai-regionen, mot Naujoji Akmene, säger att vetenskapen inte står stilla och att jordbruket kommer att bli mer ändamålsenligt inom en snar framtid.
Maskintillverkarna arbetar med att ta fram teknik för att minska användningen av växtskyddsmedel, säger han.
Det finns kameror som kan skilja mellan ogräs och bara bespruta ett specifikt område där det finns ogräs. Drönare kan användas för att flyga runt ett fält, ta bilder och bedöma situationen för en mer målinriktad användning av kemikalier.
”Jag tror att tekniken kommer inom några år och att lantbrukarna kommer att odla på det här sättet. Vi arbetar redan med kartor över gödselmedel.
Vi gör den huvudsakliga gödslingen och de andra gödslingarna baseras på potentialkartan. Med andra ord tittar vi på satellitbilder från de senaste 10 åren och ser vilken avkastningspotential som finns.
Vi gödslar bara där den potentiella avkastningen är högre”, säger Sparenborg. Detta minskar insatsvarorna, sparar pengar och skonar miljön.
Om någon tror att bönderna besprutar sina åkrar på något sätt, i stora mängder, så är det en myt, säger han.
Jordbrukarna beräknar sina kostnader och växtskyddsmedel är mycket dyra, beroende på år och väderförhållanden kan kostnaden för växtskyddsmedel ligga på mellan 80 och 120 euro per hektar.
”Och om vi använder hela systemet kan det bli 200 euro per hektar. Vi har inte för avsikt att använda en massa kemikalier.
De baltiska länderna, inklusive Litauen, använder minst växtskyddsmedel”, säger en representant för Litauens spannmålsodlarförening. Tyskland, England och Frankrike har t.ex. ett helt annat ogrässpektrum.
Där finns askskottsjukan, som snabbt blir resistent mot de aktiva substanserna.” I Tyskland och England, där marken har 90 poäng och veteavkastningen per hektar är två till tre gånger högre än i Litauen, är det enligt Sparenborg inte möjligt att odla grödor. För det finns ett mögel som härskar och kemikalierna fungerar inte längre.
Faktum är att detta ogräs redan har dykt upp i Litauen, och det har redan påträffats i södra Litauen, runt Marijampolė och Joniškis. Jordbrukarna uppmanas därför att vara vaksamma och övervaka sina fält.
”Om ett gräs som pygmégräset skulle dyka upp på min gård skulle jag själv gå ut på fältet och dra upp det”, säger han.
Besprutning sker mestadels på natten
Jordbrukarna i vårt land har ett nära samarbete med biodlare, som är skyldiga att informera biodlarna 48 timmar före besprutningen. Biodlarna kan sedan stänga in bina över natten medan fälten besprutas.
Sparenborg förklarade att besprutningen av åkrarna är kontrollerad, med strikta regler som ska följas och avstånd som ska hållas från diken och vattendrag.
”Det finns en vindmätare på själva sprutan och vi kan övervaka vindhastigheten. Vi sprutar vanligtvis på natten, då avdunstar växtskyddsmedlet mindre, bina flyger inte på natten och det är vanligtvis vindstilla på natten. Och det är mindre stress på växterna. På sommaren sprutar vi på natten. Det är inte för att vi gör något förbjudet”, säger han.
Sparenborg undrade faktiskt varför EU förbjöd neonikotinoider. Förr kunde lantbrukarna använda beitz, vilket var det enda sättet att skydda höstrapsen på hösten mot skadegöraren snytbaggen.
Eftersom det inte längre är möjligt att använda beitz tvingas lantbrukarna att bespruta rapsen med insektsmedel mot bladstekeln. ”Bladloppan lägger sina larver i rapsens rotsystem och förstör den.
Och när vi använde beitz brukade bladlössen äta upp den aktiva ingrediensen och så var det med det”, säger han.
Kommentar från ordföranden för Litauens förening för allmänpraktiserande läkare (familjeläkare) Julius KALIBATAS:
Jag förstår att där det finns hundratals hektar, där det finns jordbruk, där man beräknar exakt hur mycket som behövs, vad som behövs, när det behövs – det är en annan sak.
Jag har själv en gård, jag bor på landsbygden, och mina grannar har besprutat sin jordbruksmark med bekämpningsmedel, och det har blåst ganska mycket, och jag går upp på morgonen och ser fiskarna i min damm simma med magen uppåt. Jag talade med grannarna efteråt.
De förgiftade bara fiskarna och så var det med det. Jag var tvungen att skrapa ut all fisk och städa upp det. Jag bad mina grannar att inte göra så dumma saker igen.
Gräset måste klippas hela tiden, det kommer att bli en fin äng och det kommer inte att finnas något behov av att spruta något, eftersom människor förgiftar sig själva också. De här människorna har också förgiftat sina bin på det här sättet, de hade många bin och varje år blev de mindre.
Av 11 bikupor finns ingenting kvar. Eftersom de besprutade gräset, äppelträden, päronträden, allt de kunde, besprutade de hela området… Jag säger, var förnuftig, gör inte det här …
Jag är för ekologiska gårdar, där spannmål och frukt odlas ekologiskt, och jag tror att det är vår framtid. Jag hoppas att bekämpningsmedel förr eller senare kommer att avskaffas, eftersom de har visat sig vara skadliga för människokroppen.
Vissa skriver att man misstänker cancerframkallande effekter. Som läkare är jag kategoriskt emot bekämpningsmedel.
Det finns kollektiva trädgårdar på 6 tunnland vardera, tomterna är små. Människor jag känner rycker upp maskrosorna på sina tomter och ängen är vacker, utan att behöva hälla något gift på ogräset.
Siffror
Under Q1 2024 exporterades 155.761 kg herbicider medan 1.031.012 kg importerades; under 2023 exporterades 651.167 kg herbicider medan 4.095.024,2 kg importerades; under 2022 exporterades 768.720,7 kg herbicider medan 5.171.994 kg importerades.
År 2018 var t.ex. arealen höstvete som behandlades med växtskyddsmedel 385 748,5 ha och 468 054,2 kg växtskyddsmedel (100 % aktiv substans) användes. År 2014 var motsvarande siffror 338 932,9 ha och 436 849,31 kg.
Till exempel år 2018. Arealen höstraps som behandlades med PPE var 127 835,6 ha och 135 121,82 kg PPE applicerades. 2014 var arealen 97 241,1 ha och 99 449,53 kg PPE applicerades.
