Enligt domstolen har det fastställts att den tilltalade, Svajūnas V., som var upptagen på listan över värnpliktiga och som tre gånger hade straffats med administrativa påföljder för att inte ha fullgjort sina skyldigheter som värnpliktig, undandrog sig obligatorisk militärtjänstgöring. Personen, som var skyldig att inställa sig, meddela sig och lämna in nödvändiga handlingar för administrationen av värnplikten, undvek uppropet utan något berättigat skäl.
Under rättegången uppgav den tilltalade att han är medlem av det religiösa samfundet Gaudiya Vaishnava och att hans religiösa övertygelse inte tillåter honom att göra militärtjänst.
Domstolen noterade att det i artikel 27 i konstitutionen föreskrivs att en persons övertygelse, religionsutövning eller tro inte får utgöra en ursäkt för brott eller olydnad mot lagen.
Det framgår av handlingarna att den tilltalade blev medlem i det religiösa samfundet Gaudiya Vaishnava först den 3 januari 2024 och därför var påståendena från den tilltalades advokat om att den tilltalades religiösa övertygelse hade formats för länge sedan inte bevisade.
Domstolen fann också att den bevisning som samlats in och granskats i målet otvetydigt bekräftar att den tilltalade delgavs kallelserna till obligatorisk militärtjänstgöring i enlighet med det förfarande som föreskrivs i lagen, genom publicering på webbplatser och genom personlig e-post.
Även om den tilltalade S.V. under rättegången förklarade sig icke skyldig och begärde att bli frikänd, erkände han sig skyldig under sitt vittnesmål i förundersökningen, medgav att han inte hade inställt sig till mönstringen, att han medvetet hade undvikit att bli inkallad och att han var medveten om mönstringen.
”Efter att ha bedömt motsägelserna och påståendena i S.V.:s vittnesmål beslutade domstolen att den direkta avsikten att undvika att utföra en värnpliktigs plikter hade fastställts i personens handlingar. Det bör påpekas att S.V. i det aktuella fallet inte uppgav för värnplikts- och urvalsmyndigheten att han inte kunde fullgöra sin tjänstgöring på grund av sin religiösa övertygelse och inte heller begärde att bli befriad från tjänstgöring av det skälet och att sådana argument inte heller bedömdes i enlighet därmed och att ett beslut fattades som han kunde ha överklagat i enlighet med det förfarande som föreskrivs bl.a.
Detta skäl angavs endast under förundersökningen och under rättegången, vilket är att betrakta som ett försvar som personen själv har valt. Den samlade bevisningen som granskats och bedömts av domstolen leder domstolen till slutsatsen att den tilltalade S.V.:s skuld till den brottsliga gärningen är fullständigt bevisad och vederbörligen kvalificerad.” – lyder domen från domare Inga Ambrulevičiūtė-Januškevičė.
Denna dom är fortfarande föremål för överklagande.
Žilvinas Užkuraitis, ledare för det religiösa samfundet Gaudiya Vaishnava, berättade för domstolen att det inte är förbjudet för medlemmar av samfundet att göra militärtjänst eller delta i politiken, men att en person har rätt att vägra att tjänstgöra i armén på grund av sin religiösa eller pacifistiska övertygelse, som hindrar honom från att göra militärtjänst med ett vapen.
Enligt honom anslöt sig Svajūnas V. till det religiösa samfundet i januari i år och han hittade sina medarbetare på egen hand, vilket är anledningen till att åklagaren Evaldas Tarasevičius påpekade att han blev medlem när han var inkallad för att bli soldat.
”Det finns inga förbud mot att tjänstgöra, han valde fredens väg, utan våld. Det finns inga individer hos oss, det finns människor, det är upp till individen att bestämma”, sa Ž. Užkuraitis.
Han försäkrade att samhället följer lagen.
