Alla artiklar

En litauisk man gör en otrolig upptäckt på Mars

50views

– Berätta lite om dig själv, hur såg vägen till professionella höjder ut? ”Vakaro žinios” frågade Dr. Adamas VALANTINOS.

– När jag studerade vid Žvėrynas Gymnasium blev jag intresserad av fysik. Senare studerade jag och tog examen från fysikfakulteten vid Vilnius universitet med en kandidatexamen i fysik. Jag bestämde mig för att fortsätta och fördjupa min specialisering inom detta område utomlands, så jag tog en masterexamen i astrofysik vid Köpenhamns universitet och en doktorsexamen vid Berns universitet i Schweiz. Jag bedriver för närvarande min postdoktorala forskning vid Brown University, Rhode Island, USA.

– Hur väcktes ditt intresse för Mars-forskning i synnerhet? Du upptäckte att vatten fryser nära Mars ekvator (på toppen av vulkaner). Vad betyder den här upptäckten och hur kan den bidra till ytterligare vetenskaplig forskning?

– När jag studerade vid Žvėrynas Gymnasium i Vilnius blev jag intresserad av rymdforskning genom att läsa vetenskapstidningar. Senare, vid Vilnius universitet, valde jag att specialisera mig på geologi för månytor. Jag började arbeta med Marsforskning under mina masterstudier, då jag anslöt mig till forskare som arbetade med utvecklingen av NASA:s Marsrover Perseverance.

Jag började bli mycket mer seriös inom detta område under mina doktorandstudier i Bern. En grupp forskare vid universitetet i Bern utvecklade CaSSIS-kameran (Colour and Stereo Surface Imaging System), som hade börjat ta bilder av Mars yta bara några månader innan jag påbörjade mina doktorandstudier. Det var därför mycket spännande att analysera helt nya data.

Vår publicerade upptäckt visar att Mars är en dynamisk planet med ett klimat och en atmosfär i ständig förändring, precis som på jorden. Hittills har man trott att Mars yta vid planetens ekvator (i motsats till vid polerna) var torr och ogynnsam för förekomsten av vattenis, men vi har funnit att cirka 150 000 ton vattenis bildas på de fyra topparna av Tarsi-vulkanerna varje vintermorgon. Detta förändrar forskarsamhällets förståelse av de nuvarande processerna i Mars atmosfär och bidrar till att modellera Mars klimat och vattencykel på ett mer exakt sätt.

För att förstå om det kan finnas liv på Mars måste vi först få en bättre förståelse för både Marsklimatet och dess vattencykel. Upptäckten av vattenis på toppen av vulkaner visar att även om vi verkar veta en hel del om Mars finns det fortfarande utrymme för oväntade upptäckter som kan komma i framtiden. Av denna anledning är forskningen om Mars fortfarande viktig och mycket spännande.

USA (NASA) och Europeiska rymdorganisationen (ESA) bedriver mycket forskning och skickar obemannade farkoster till Mars, som förmodligen är en av de mest utforskade planeterna i solsystemet hittills. Men mänsklighetens strävan efter att ta reda på om det finns liv bortom jorden kommer att fortsätta att ta oss till Mars.

– Hur mycket arbete krävdes för att göra den här upptäckten? Vad var reaktionen när du såg att det fanns fruset vatten där det inte verkade finnas något?

– Upptäckten gjordes 6 månader innan min doktorsavhandling skulle försvaras, så det var mycket glädjande att avsluta mina studier med en så viktig upptäckt. Forskarnas diskussioner publiceras i relevanta vetenskapliga tidskrifter, och ibland tar det flera år att skriva dem.

Så vår artikel, som publicerades för drygt en vecka sedan, har ännu inte fått någon reaktion från forskarsamhället, men både granskarna av vår artikel och forskarna på konferenserna var mycket intresserade. Det bör noteras att publicerade resultat ständigt är föremål för peer review, peer review och peer review för att säkerställa giltigheten av nya resultat.

Några av studierna i denna studie är observationer med hjälp av satelliter som skickats upp i omloppsbana runt Mars. Dessa satelliter har ett brett utbud av instrument för att både observera ytan och studera sammansättningen av Mars atmosfär. För vår studie använde vi CaSSIS-kameran (Colour and Stereo Surface Imaging System) och NOMAD-spektrometern (Nadir and Occultation for Mars Discovery) ombord på Trace Gas Orbiter-satelliten, samt HRSC-kameran (High Resolution Stereo Camera) ombord på Mars Express-satelliten. Kamerorna hjälper till att studera Mars geologi, medan spektrometrarna ger information om sammansättningen av ytan och atmosfären.

Alla dessa satelliter tillhör Europeiska rymdorganisationen. Vi har också använt sofistikerade datormodeller av Marsklimatet för att bestämma temperaturen på Mars ekvatorialyta och det unika mikroklimatet på toppen av Marsvulkanerna.

– Hur länge har Mars som planet utforskats i allmänhet, och vad var orsakerna till svårigheten att upptäcka vatten som fryser på Mars (nära ekvatorn)?

– Mars har utforskats sedan renässansen, av tidiga astronomer som Galileo. Men man har lärt sig mycket om Mars sedan rymdåldern 1975, under uppdrag som NASA:s Viking. Detta följdes av en rad uppdrag som sträckte sig från artificiella satelliter och landare till robotstyrda Marsrovers. I dag finns det t.ex. 7 aktiva satelliter i omloppsbana runt Mars och 2 Marsrovers på ytan.

Det finns flera skäl till detta: För det första behöver vi en särskild omloppsbana för att observera Mars yta under de tidiga morgontimmarna. De två satelliterna från Europeiska rymdorganisationen – Mars Express och Trace Gas Orbiter – befinner sig i en omloppsbana som möjliggör observationer när som helst på dygnet. För det andra observeras frostbildning på vulkanernas toppar endast under Marsvintrarna, så möjligheten att observera detta är sällsynt. Kort sagt måste vi veta var och när vi ska leta efter kortvarig frost.

– Berätta lite om Mars, vad är det som gör den speciell?

– Mars är speciell eftersom den i sitt djupa förflutna, för 3 miljarder år sedan, hade flytande vatten och en mycket tätare atmosfär. Detta framgår av de flodbäddar, sjösediment och lerstenar som finns bevarade på Mars yta. Vid den tiden var miljöförhållandena på planeten potentiellt gynnsamma för liv (t.ex. bakterier), och därför är geologiska studier på Mars avgörande för att ta reda på om det någonsin har funnits liv på Mars.

Mars är för närvarande torr och det finns inget flytande vatten på dess yta. Stora fyndigheter av vatten och koldioxidis har dock upptäckts vid dess poler.

Det finns också vattenis i Mars jord på mellersta latituder. Mars atmosfär är mycket torr och tunn, med mindre än 1% av planetens atmosfär. Jordens atmosfär har en densitet på mindre än 1,5 %. Den domineras av koldioxid, men innehåller också en liten mängd vattenånga. Källan till både koldioxid och vattenånga är Mars polarisar, som delvis avdunstar varje sommar.

Intressant nog kondenseras vattenångan i Mars atmosfär till moln av vatten- och iskristaller som täcker vulkanområdet Tarsi. Dessa regioner har också observerats ha högre koncentrationer av vattenånga. Vi har därför antagit att den topografiska formen på Tarsi-vulkanens raviner ger ett gynnsamt mikroklimat för bildandet av vattenfrost.

– Vad har du för framtidsplaner som forskare och återvänder du ofta till Litauen? Upplever du att det finns ett växande intresse för rymden bland allmänheten?

– För närvarande forskar jag vid Brown University i USA. Framtidsplanerna beror på finansieringen, men starka rymdprogram innebär att jag kan arbeta i både USA och Europa. För närvarande återvänder jag bara till Litauen under semestrarna för att besöka familj och vänner.

Vetenskapliga upptäckter är viktiga inte bara för att de ökar vår kunskap om naturen, utan också för att de intresserar och lockar yngre generationer. Spridningen av vetenskapen är till stor nytta för samhället.

Leave a Response