Gintras Paulionis var en ensam resenär. Av de 49 år som han levde ägnades 25 åt resor. Han vandrade i Saiyanbergen, korsade Karakumöknen på motorcykel, tog många risker och hamnade i många svåra situationer, men han tog sig alltid ur dem. Han har själv sagt att han känner att han verkligen lever när han reser på gränsen till vad han kan klara av, att allt handlar om tro.
Under de första åren av Litauens självständighet var det en mycket viktig utmaning att föra ut budskapet om ett land som Litauen till världen, att berätta för världen att det är fritt.
Med denna idé i bakhuvudet gav sig G. Paulionis ut för att ensam korsa Östersjön i en roddbåt.
Som förberedelse för resan byggde Paulionis en roddbåt efter ritningar av den gamla Newfoundlandsfiskarens doris, som han döpte efter den danskfödde amerikanske resenären Alfred Jensen.
Denna berömda resenär lyckades 1874 korsa Atlanten i en roddbåt från Newfoundland, driven av den varma Golfströmmen.
Hans första försök att korsa Östersjön hösten 1993 misslyckades. Vindar och vågor pressade båten utanför Kaliningradregionens kust. Resenären tillbringade fem dagar i det rasande havet tills hans båt, som var sönderslagen av vågorna, upptäcktes av lokala fiskare nära Melnrage och bogserades tillbaka till Klaipėda.
Andra gången Paulionis gav sig ut på havet 1994 hade han redan en kompass, sjökort och en radiosändare som fungerade på 30 kilometers avstånd.
Före resan hade han varit i kontakt med yrkesseglare och havsseglare och var intresserad av deras erfarenheter.
Den 28 juni 1994 avseglade G. Paulionis från Klaipėda och den 14 juli nådde han Sveriges och senare Danmarks kuster.
Uppmuntrad av sin framgång seglade han tillbaka i september.
Den enorma storm som sänkte passagerarfärjan Estonia den 29 september 1994 skonade inte den ensamme resenären.
Den 5 oktober hittades Alfred Jensens båtvrak på stranden i Preila och den 15 oktober spolade vågorna bort G. Paulionis kropp.
Efter denna ensamma resenärs båtresa över Östersjön korsades den senare av kajaker, kanoter och till och med en segelbåt.
En av de tillfälliga kanotister som korsade havet 2010 var förresten Paulionis äldste son Paulius Paulionis.
Minnesfrimärken
En knechtag till minne av Gintaras Paulionis roddbåtsfärd över Östersjön är uppsatt i Klaipėda, på sjömännens kaj.
I Preila, vid havet, nära den centrala livräddningsstationen, finns ett stenmonument som föreställer åror till minne av resenären G. Paulionis. Monumentet skapades av Julius Narušis.
Nära Dreverna, i byn Piauliai, där resenären hade köpt en hydda och byggt en båt, avtäcktes en minnessten till minne av Paulionis och hans tragiska slut på Östersjööverfarten.
På Litauens sjöfartsmuseum finns Paulionis båt ”Alfred Jensen”.
