Alltmer FOMO: varför är vi så rädda för att gå miste om något och vad är poängen med sociala nätverk?

Då har du FOMO (rädsla för att gå miste om något). Enligt Goda Nausėdaitė, volontär på Youth Line och masterstudent i klinisk psykologi, kan den ständiga rädslan för att missa händelser leda till förhastade beslut och orsaka ångest och stress.

Justina Antropik, chef för sociala medier och digitalt innehåll på Tele2, tillägger att FOMO utlöses av det ständigt föränderliga flödet av sociala nätverk, där det är viktigt att hitta en balans.

Rädsla för att känna sig exkluderad

Under de senaste åren har akronymen FOMO (Fear of missing out) blivit allt vanligare i den offentliga debatten. Begreppet definieras som en ihållande rädsla för att gå miste om trevliga upplevelser tillsammans med andra människor.

”Nyckelordet här är ’andra’. FOMO kännetecknas av en önskan att få vara med om det som andra människor gör. Vi människor har ett medfött behov av att höra till.

När vårt behov av social samhörighet inte tillgodoses upplever vi ensamhet, sorg, känslor av underlägsenhet, hopplöshet och ångest.

Vid FOMO upplever en person hotet om social kontakt, vilket utlöser det sympatiska nervsystemet, även känt som ”fight or flight”-reaktionen, och börjar sedan leta efter sätt att känna lättnad”, förklarar G. Nausėdaitė.

Enligt henne kan FOMO kännas i de enklaste av livssituationer. Tänk dig till exempel att du har fått en inbjudan till en fest.

Även om du kanske inte är så sugen på att delta går du ändå dit eftersom du vet att dina vänner kommer att prata om det senare och du inte vill känna dig utestängd från den gemensamma upplevelsen eller gå miste om något roligt.

”Ett annat exempel är när en person hör talas om andras yrkesmässiga framgångar och känner sig pressad att delta i ytterligare kurser eller seminarier för att inte känna sig eftersatt eller gå miste om en möjlighet att förbättra sig”, säger hon.

Internet har drivit på spridningen

G. Nausėdaitė konstaterar att även om känslan av rädsla för att gå miste om något fanns tidigare, så var den inte lika allmänt diskuterad.

Tillkomsten av sociala nätverk har ökat tillgången till information, och människor har blivit mer medvetna om andras liv.

”Sociala nätverk och teknik har i grunden förändrat hur vi uppfattar andra människors upplevelser, vilket i sig har ökat känslan av FOMO i samhället.

Globalisering och enklare tillgång till information har också gjort oss mer medvetna om olika möjligheter. Detta kan få oss att känna att vi går miste om något som kan förbättra vår livskvalitet”, säger hon.

Sociala nätverk gör det möjligt att se vad vänner, familjemedlemmar eller till och med främlingar gör runt om i världen, säger hon, vilket kan ge ett falskt intryck av att alla alltid upplever något spännande, och människor börjar jämföra olika delar av sina liv med andra.

”Sociala nätverk kan också uppmuntra till att delta i olika aktiviteter bara för att ladda upp ett foto och ge intryck av att vara aktiv.

I det här fallet fattar människor beslut utifrån sin sociala image snarare än utifrån sina faktiska behov eller önskningar”, säger Nausėdaitė.

Chefen för sociala nätverk och digitalt innehåll på Tele2 håller med. Enligt Antropik kan FOMO på sociala nätverk manifestera sig som ”doom scrolling” – när vi inte kan titta bort från skärmen för att vi är rädda att missa något viktigt.

”Sociala nätverk ger oss ett sätt att hålla kontakten, vara informerade och uppkopplade.

Men det är viktigt att vara kritisk i överflödet av innehåll – att inse att du inte behöver delta i alla evenemang eller diskussioner som publiceras här, och att du inte heller behöver följa den ständigt föränderliga strömmen av trafik eller kommentarer varje minut.

Forskning har redan visat att sociala nätverk kan ha en inverkan på det känslomässiga välbefinnandet, så det är bäst att hitta en balans och använda dem med måtta.

Du missar egentligen ingenting om du inte tittar på ett Reels-inlägg till innan du går och lägger dig”, säger Antropik.

”Tele2:s chef för sociala medier och digitalt innehåll råder dig att använda dig av några av inställningarna för sociala nätverk.

Ställ till exempel in en tidsgräns för sociala nätverk per dag – när du når gränsen får du en varning när det är dags att lägga ifrån dig telefonen.

Antropik föreslår också att du stänger av aviseringar från sociala nätverk och ändrar placeringen av appikoner på skärmen för att göra det svårare att öppna dem av gammal vana.

Konsekvenserna kan vara långvariga

Enligt Nausėdaitė kan rädslan för att missa en viktig händelse störa förmågan att bedöma situationen på ett adekvat sätt och göra de val man vill eller behöver göra, eftersom människor fattar förhastade beslut baserade på andras åsikter. FOMO kan också få långsiktiga konsekvenser.

”De långsiktiga konsekvenserna kan kännas när det börjar störa vårt dagliga liv. Forskning visar att FOMO har en direkt inverkan på depression, ångest och stress.

Det kan åtföljas av minskad tillfredsställelse med kvaliteten på ens liv, känslor av bristande självförtroende och svårigheter att fokusera på nuet, eftersom man börjar leva med framtidsprojektioner och vad som skulle kunna göras istället för att fokusera på här och nu”, säger experten.

Ett av de mest effektiva sätten att minska FOMO, menar hon, är att minska den tid man tillbringar på sociala nätverk.

Att utöva mindfulness och andra former av meditation kan öka din förmåga att fokusera på nuet i stället för att tänka på vad du saknar.

”Det är viktigt att lära sig att känna igen när beslut fattas på grund av FOMO. Det kan man göra genom att fråga sig själv: är det här verkligen vad jag behöver, uppfyller det här mina behov?

Genom att tydligt definiera vad som är viktigt blir det lättare att motstå impulsen att göra något bara för att andra gör det.

Och om du inte kan hjälpa dig själv bör du söka hjälp hos psykologer eller psykoterapeuter”, råder G. Nausėdaitė.