Vi ser ofta hundar som oavbrutet jagar sina svansar.
Enligt Live Science finns det flera möjliga orsaker till detta beteende.
Valpar kan till exempel vifta på svansen bara för att leka. I den åldern inser de ännu inte att svansen är en del av kroppen.
En annan orsak kan vara tristess, särskilt när hundar lämnas ensamma under långa perioder.
I det här fallet är en enkel lösning att leka med honom under promenaderna. De flesta hundar vill hellre fånga en boll än sin svans.
Hundar kan också fånga svansen för att dra uppmärksamhet till sig själva.
Om ägaren uppmuntrar detta beteende med skratt eller fraser som ”duktig pojke” eller ”duktig flicka” kan det förstärka det.
Även utskällningar kan bidra till att förstärka beteendet, enligt experter.
Därför är det bäst att ignorera svansen som viftar och helt enkelt uppmärksamma hunden.
Vissa hundraser, t.ex. bullterrier och schäfer, är mer benägna att vifta på svansen på grund av sitt störande beteende.
Denna vana kan dock leda till olika fysiska problem och åkommor.
Enligt Schertz Animal Hospital Veterinary Clinic kan en hund börja slicka, bita eller vifta på svansen på grund av en svansskada, klåda på grund av tarmparasiter eller loppor, blockerade analkörtlar eller matallergier.
Om en hund plötsligt börjar bete sig på det här sättet rekommenderas ägaren att uppsöka veterinär så snart som möjligt.
Slutligen kan svansviftning vara förknippat med neurologiska störningar.
I en studie från 2012 av genetikern Hannes Lohi vid Helsingfors universitet analyserades svansviftningsbeteendet hos 368 hundar av fyra olika raser.
Resultaten visade att hundar som fick vitaminer och mineraler var mindre benägna att visa intresse för sina svansar än de som inte tog tillskott.
Dessutom var det mindre troligt att kastrerade tikar viftade på svansen, vilket tyder på att äggstockshormoner påverkar.
Om hunden är frisk tror experter att svansviftning kan stoppas genom träning och aktivt deltagande i de mentala och känslomässiga aspekterna av livet.
