Sedan flera år tillbaka samlar Lithuanian Association of Shipping Agents and Freight Forwarders 12 företag. Enligt dess ordförande A. Armonaitis finns det många agentföretag i Klaipėda – cirka 40. Vissa företag är bara agenter, andra bara speditörer, men många gör båda jobben, de är både agenter och speditörer.
Vad är den största skillnaden mellan fartygsagenter och speditörer?
Agenter betjänar fartyg och företräder deras ägare och befälhavare i hamnen när det gäller att hantera dess tjänster, tull och att förse fartyget med allt det behöver. Speditörer tar hand om själva lasten: de har kontakt med tulltjänstemän, järnvägsmän och andra organ som är inblandade i transporten av lasten.
Vad har varit speciellt i år för skeppsmäklare och speditörer?
Jag skulle inte säga att det har varit exceptionellt. Vi har redan kommit in i rytmen efter störningarna i samband med geopolitiska händelser, kriget i Ukraina. Även om man inte kan vänja sig vid krig så har våra arbetsförhållanden blivit som vanligt – vi har anpassat oss.
Vad har förändrats i Klaipėdas hamn på senare tid?
Före kriget i Ukraina anlände gödningsmedel främst med järnväg, men nu anländer de med fartyg. Numera har vi mer kontakt med västländerna.
Våra företag undviker nu att arbeta med Ryssland och Vitryssland. Vi försöker arbeta med Ukraina, men det är svårt. Det finns logistiska problem med att flytta lasten dit utan att gå via Vitryssland.
Järnvägstransporter genom Polen innebär mellanliggande omlastningar och är dyrare på väg än på järnväg. Kostnaderna för godstransporter ökar.
En del av det gods som potentiellt skulle kunna gå till Litauen plockas upp av letter. Konkurrens kommer från polska hamnar som tar emot gods från Ukraina. För ukrainarna ligger de polska hamnarna närmare än Klaipėda. En liten del, men en del, går till vår hamn. Tidigare skeppades ukrainskt gods via Vitryssland till Klaipėda. Nu är vi något isolerade som land.
Vi tittar på vilken last som transporteras, sanktionerad eller inte, vilka som är fartygens ägare, om de är godtagbara för EU eller inte.
Vem fokuserar fartygsagenterna på just nu?
Hamnsäkerhet får mer och mer uppmärksamhet. Vi tittar på vilken last som transporteras, om den är sanktionerad eller inte, vilka redarna är och om de är godtagbara för EU eller inte. Tidigare brukade vi betjäna alla fartyg, men nu tittar vi på att inte sanktionera fartyg, fartygsägare och last.
Har sanktionerna mot vissa länder ökat arbetsbelastningen för fartygsagenterna?
Kanske lite mer, men det är en vanlig praxis, så att säga. Vi får hjälp av Klaipėda State Seaport Authority, som har en databas. Den statliga gränsbevakningen övervakar hela situationen. Listor över sjöfolk på fartyg som anländer till hamnen i Klaipėda tillhandahålls.
Personer som kan utgöra ett hot mot rikets säkerhet tillåts inte komma in i hamnområdet utan stannar ombord. Det finns enstaka fall. Jag skulle inte säga att de här sakerna orsakar oss några större ytterligare problem. Det är vårt jobb. Vi måste vara försiktiga och respektera lagen.
Ni är varken ytliga eller några slags utredare. Hur försäkrar ni er om att en last eller ett fartyg inte tillhör en fientlig part? Var får du din information ifrån?
Från hamnmyndigheten. Vi rådgör med dem. Vi tittar verkligen mycket noggrant. Sanktioner är sanktioner och när det väl sker en överträdelse skulle det få allvarliga konsekvenser. Det finns databaser över både fartyg och laster, och vi tittar noga, det här är inget spel.
Europaparlamentet antar en resolution om ryska skuggfartyg som transporterar oljeprodukter. Har ni intresserat er för denna fråga?
Vi har fått den här informationen från pressen. Jag vet att det finns en rysk flotta. Den är billig, fartygen har ingen försäkring. Jag har inte någon mer information om det. Vi har ännu inte stött på ett sådant problem och vi hoppas att vi inte kommer att göra det. Förebyggande arbete utförs av den statliga gränsbevakningen, säkerhetstjänsterna och hamnmyndigheten. De övervakar och kontrollerar sådana saker.
Har ni några problem med att låta sjöfolk från tredje land komma in i staden?
Nej, inte ännu. Jag är medveten om frågan och den diskuterades vid ett möte på hamnmyndigheten. Jag kommer att kunna kommentera mer i detalj i början av nästa år, när ändringarna av förfarandet görs.
Syftet är att stärka övervakningen av sådana sjömän. Inte bara deras pappersdokument kommer att kontrolleras, utan de kommer också att övervakas när de lämnar och när de återvänder, och realtid kommer att registreras. Vi samarbetar med den statliga gränsbevakningen och hamnmyndigheten i den här frågan.
Vi arbetar för närvarande med de tekniska frågorna om hur vi ska kunna göra allt detta utan att bryta mot den litauiska lagen om rättsligt skydd för personuppgifter. Fartygen bemannas inte bara av tredjelandsmedborgare, utan även av EU-medborgare. Det är en känslig fråga; man kan inte övervaka alla och samtidigt kränka de mänskliga rättigheterna.
Vi är bara de som verkställer. När ett fartyg seglar in i hamnen i Klaipėda förser en agent myndigheterna med en lista över besättningen. De utfärdar tillstånd och anger vilka personer som inte får gå i land.
Vår största gåta är hur vi ska få mer arbete, dvs. konkurrens.
Vad är det största bekymret för skeppsagenter just nu?
Vårt största bekymmer är hur vi ska få mer arbete, dvs. konkurrens. Det finns inte så mycket last att vi kan slappna av. Vår största konkurrens kommer från de polska och lettiska hamnarna.
Klaipėda hamn har sett en betydande minskning av gödselmedel och oljeprodukter, med 47,7 miljoner ton gods som hanterades 2020, 45,6 miljoner ton 2021, 36 miljoner ton 2022 och 32,7 miljoner ton 2023. Antalet fartyg som anlöper hamnen har också minskat.
Vilka är dina förväntningar på nästa år?
Inget krig och inget värre. Det finns redan en liten gnutta optimism. Hamnens resultat i år kommer att bli något bättre än förra året.
