Måste vi verkligen anklaga alla 20 politiker som valts in i Seimas med Nemuno Ausra för antisemitism, skämma ut dem, skrika åt dem och angripa dem moraliskt?
Innan vi ens har hunnit komma ihåg namnen på dessa människor har vi redan förklarat dem vara antisemiter.
– Är det rätt att tänka och agera på det här sättet? – frågade vi Misha Yacob, tidigare mångårig rektor för Vilnius Sholom Aleichem Orth Jewish Gymnasium och hedersmedborgare i Telšiai.
– Enligt min mening absolut inte. De, medlemmarna i gruppen ”Nemunas Aušra” i Seimas, är valda av folket. Det är vad dessa väljare beslutade.
Jag vet inte vad som motiverade dem att rösta för Nemunas Aušra, för Žemaitaitis. Det vet vi inte.
Men dessa medlemmar av Seimas är valda till Seimas. De bör respekteras som medlemmar av Seimas och kommer att vara ansvariga för vårt Litauens framtid i 4 år.
Dessa människor har inte ens börjat arbeta än. Kanske finns det alla möjliga människor bland dem – och mycket begåvade människor – som kan tillföra något användbart till Litauen.
Jag tror att vi bara måste vänta. Oppositionen kommer trots allt att ha rätt att kritisera dem, att utvärdera dem och att uttrycka sin åsikt.
Låt oss låta parlamentet sätta igång med sitt arbete, för det som händer nu verkar inte särskilt rationellt. Det är min åsikt.
Vilken typ av människor som kommer dit – om de kommer att vara antisemitiska eller inte antisemitiska, det får vi se.
I allmänhet skulle jag som litauisk jude vilja säga att vi har gjort stora framsteg i säkerhetsfrågan.
Mina släktingar har beskrivit Litauen som ett säkert land, att man kan komma hit och att ingen påminner en om vem man är och var man kommer ifrån.
Du kan gå fritt på gatorna i Druskininkai. De är till och med mycket glada över att ha israeliska semesterfirare.
Och Tel Aviv-laget kom för att spela i Kaunas och kände sig trygga här.
Och det finns mycket antisemitism i världen.
Finns det inte i Tyskland?
Nej i Nederländerna?
Det finns alla möjliga människor överallt som, kanske efter att ha läst väldigt få böcker, lever i vissa stereotyper.
Det är synd, för sanningen är vad den är, historien är vad den är.
Men jag skulle inte våga säga att de 200 000 människor som röstade på Žemaitaitis är antisemiter.
Det finns många goda människor i Samogitia, och jag känner dem alla ganska väl, eftersom jag själv kommer från Telšiai, och jag känner till mentaliteten hos dessa människor.
Jag vet att samogitierna alltid kommer att finnas där för mig, att de alltid kommer att hjälpa mig. Jag har bott i den miljön, jag har arbetat i den miljön i tre år, och jag kan inte säga att jag har blivit förolämpad av någon på ett mycket illa sätt.
Naturligtvis finns det inhemsk antisemitism…
Vi har fortfarande mycket att säga om vår gemensamma historia, och det finns fortfarande många stängda sidor som måste öppnas på ett eller annat sätt.
För att inte tala om stereotyperna. Jag brukar alltid skämta om att en person med svart hår och bruna ögon inte behöver vara jude.
R. Žemaitaitis har trots allt också svart hår och bruna ögon.
– Det kan inte uteslutas att Žemaitaitis helt enkelt säger något offentligt först och sedan tänker på vad han har sagt. Det är bara det att tungan springer fortare än huvudet.
– Jag har råd att säga, och jag vågar säga det (eftersom jag har kommit långt i mitt liv och har upplevt allt), att det är hög tid för en politiker i den här åldern att mogna.
I den åldern var vi efterkrigsbarn lite annorlunda.
De människor som var med när Litauens självständighet utropades var annorlunda, kanske mer mogna än dagens ungdomar.
En politiker behöver mycket diplomati, och ibland kanske tystnad. Om du inte vet något kanske du ska läsa något, kanske du ska fråga något, kanske du ska be ambassadörerna att förklara vad som händer i Israel, till exempel.
Han var trots allt inte den förste som startade det kriget.
Vi kanske borde ta reda på vad Hizbollah gör i Libanon, vad Hamas gör i Gaza.
Här skulle du bara behöva vara villig och hitta tid att läsa.
Jag tror inte att herr Žemaitaitis är så upptagen att han inte tänker på det och läser något.
Krig är som krig, och man kan inte göra något åt det, för det är alltid den som anfaller först som är värdelös.
När nazisterna anföll Sovjetunionen slog Sovjetunionen också tillbaka med all sin kraft, människor av alla nationaliteter offrade sina liv för att besegra nazisterna.
Precis som ukrainarna nu offrar sina liv för att undvika att bli ockuperade av Ryssland, försvarar sig Israel också, offrar sina unga soldaters liv, nära tusen döda soldater redan, men kämpar för att inte bli fördrivna ”från floden till havet” (från Jordanfloden till Döda havet – reds anm), som Hamas proklamerar.
Har vi rätt att kalla dem det judiska folkets makthavare?
Jag skulle inte våga komma till Seimas, samla de tjugo politiker som tillhör Nemunas Aušra-gruppen och säga ”försvinn härifrån så snart som möjligt”, eller kasta något annat på dem.
Detta är min personliga åsikt, ingen står bakom mig, men jag har min egen åsikt, för jag vet mycket i mitt liv och jag kan säga mycket.
Politikerna måste vara nöjda med vad de har vunnit, och om fyra år kommer det att finnas en annan regering. Vem kan förutsäga det?
Eller kommer det att bli värre än det är nu med Nemunas gryning? Hör vi rop på ”Judar, ut härifrån!” i Litauen? Nej, det gör vi inte.
– Kanske överdriver de konservativa, som nu är i opposition, den påstådda antisemitismen i ”Nemunas Aušros”, med dess tysta aktioner, ljus och tal om den bruna stanken?
– Det är naturligt att oppositionen går till angrepp. Är inte Donald Trump under attack? Det är alltid smärtsamt för oppositionen att förlora.
Det är mycket smärtsamt att förlora en match, det är mycket smärtsamt att förlora i en tävlingsinriktad kamp.
Du tänker – varför förlorade jag, så smart, så bra? Men det finns inget du kan göra. Lägg ner ögonen, lägg ner näsan och gör dig redo för nästa val. Och allt kommer att bli bra.
Och på min nuvarande arbetsplats, trots att jag är den enda juden, behandlar alla mig mycket respektfullt. Det har aldrig hänt att någon har sagt något otrevligt.
Och kan jag säga att Seimas president Saulius Skvernelis är antisemit? Nej, absolut inte. Och vi pratar trevligt när vi träffas.
Kan jag säga att president Gitanas Nausėda är antisemit? Nej, det kan jag inte. Jag har ingen grund för att säga det.