Aurelijus Rimas, sjöfartsdirektör vid Inland Waterways Authority, säger att situationen när det gäller den mer aktiva förbättringen av Vilhelmkanalen inte har förändrats i år – Klaipėda City Municipality fortsätter att förbereda en genomförbarhetsstudie för utvecklingen av Stariškės-kvarteret.
”Vi har lämnat in en begäran om att i dessa planeringsdokument inkludera utgrävningen av en kanal till marinan som ska byggas i den södra delen av hamnen, dvs. förbindelsen mellan King William-kanalen och den Kuriska lagunen. Det finns ingen ytterligare ny utveckling.
Frågan om den tredje vattenpunkten är nu avslutad. Den kommer inte att diskuteras under de kommande åren.
Frågan om omlokalisering av den tredje vattenpunkten är nu avslutad. Den kommer inte att diskuteras under de kommande åren.
Enligt experter från miljöministeriet skulle den sanitära zonen vid den tredje vattenpunkten kunna utvidgas till Wilhelmskanalens strandlinje, och då skulle det inte vara förbjudet att segla längs den tre kilometer långa kanalen nära Klaipėda. Detta bör göras av Klaipėda kommun, eftersom skyddszonerna godkänns av förvaltningschefen”, säger A. Rimas till ”Western Express”.
Nu gör direktoratet i praktiken ingenting mer förrän studien är klar. Enligt Rimas är det fortfarande möjligt att segla längs Wilhelmskanalen mot Klaipėda; det finns inga förbud, bara att man måste vända i själva kanalen, nära hamnen i Klaipėda, och återvända till Dreverna eller någon annanstans.
Enligt sjöfartsdirektören A. Rimas har frågan om att öppna floden Dreverna nu fastnat i Klaipėda distriktskommun. Direktoratet för inre vattenvägar har utarbetat ett tekniskt projekt för byggandet av en sex meter bred sluss, ett bygglov har erhållits och dokumenten har donerats till Klaipėda distriktskommun.
”Det fanns ett alternativ som övervägdes, att vi kanske skulle gräva en kanal och tillfälligt skjuta upp byggandet av slussen. Men frågan om saltvatten från den kuriska lagunen som kommer in i Klaipėda vattenpunkt uppstod. Av den anledningen övergavs detta alternativ”, sade han.
Klaipėda District Municipalitys största bekymmer är att finansiera byggandet av Dreverna-slussen.
Anslutning till lagunen – bland uppgifterna i studien
Enligt Klaipėdas borgmästare Arvydas Vaitkus har det första steget i den urbana genomförbarhetsstudien av Stariškės subcentrum slutförts och en analys av området har gjorts på flera nivåer.
Den andra fasen av studien är inriktad på områdets ambitioner, möjliga scenarier för volymetrisk och rumslig utveckling med ett funktionellt program för dess förbättring. ”Vi räknar med att publicera och diskutera resultaten av denna fas i mitten av december i år”, säger Vaitkus till Vakarų ekspres.
Stariškė är en by mellan den Kuriska lagunen och Wilhelmskanalen, mellan Klaipėda och Kairiiai. Enligt borgmästaren är en av de mycket viktiga uppgifterna i genomförbarhetsstudien att studera förbättringen av Wilhelmskanalen för både navigering och anslutning till Kuriska lagunen.
Den kuriska lagunen genom Stariškės-området
I slutet av sommaren i år cyklade Klaipėdas borgmästare och borgmästaren i Klaipėda-distriktet, Bronis Markauskas, från Kairiiai-polygonen från Klaipėdas södra gräns till hamnen i Dreverna.
”Vi tittade på Drevernas hamn, möjligheten att gå in i Wilhelmskanalen och vi diskuterade hur farligt det är för hamnens vattendelare, där den största vattenvolymen för staden Klaipėda bereds. När vi körde längs hela kanalens längd såg vi hur vackert och attraktivt området är.
När jag arbetade som chef för Klaipėda State Seaport Authority uttryckte jag på ritningar min vision om att Wilhelmskanalen skulle kunna ledas i en viss vinkel genom Stariškės-området in i Kuriska lagunen. Anledningen till vinkeln är att vattnet skulle injiceras något, dras ut ur Wilhelmskanalen, så att själva kanalen inte skulle bli igenvuxen.
Då skulle det vara möjligt att ha en cirkulär turistväg för fartyg och båtar från Klaipėda till Nida, och på vägen tillbaka till Dreverna, och sedan genom Wilhelmskanalen till Klaipėda.
Dessutom skulle det rörliga vattnet också göra det möjligt att använda kanalen på ett bättre sätt. Vi i kommunen pratar om möjligheten att skapa en träningsbas för roddare. Kanalen skulle kunna användas för vattenturism”, förklarar Vaitkus för Vakarų ekspres.
Detta är en uppgift för regeringen
Enligt Klaipėdas borgmästare A. Vaitkus bör en mer intensiv förbättring av Vilhelms kanal vara en uppgift för regeringen.
”Om detta inte sker kan vi försöka hur mycket vi vill, antingen enskilt eller tillsammans med Klaipėda-distriktet och Neringa kommun, men vi kommer inte att lyckas göra någonting. Miljöaktivister i allmänhet ser inte en sådan möjlighet och vill inte ens prata om det.
När allt kommer omkring måste vi alla vara på det klara med att det finns en Klaipėda-vattenpunkt vid Wilhelmskanalen, vars kostnad skulle uppgå till tiotals miljoner.
Om staten har ett intresse, har vi som stad ett mycket starkt intresse av att Wilhelmskanalen de facto förbättras. För mer än tio år sedan talade jag om detta när jag var chef för hamnmyndigheten”, minns Vaitkus.
Om staten har ett intresse så har vi som stad ett starkt intresse av att Wilhelmskanalen de facto överbryggas.
Vem ska betala för det?
Borgmästaren i Klaipėda påminde om att han, när han arbetade för hamnmyndigheten, lyckades övertyga transport- och kommunikationsministeriet, och med hjälp av myndighetens finansiering utarbetades en ganska seriös studie som analyserade vad som skulle behövas för att bygga en tredje vattenpunkt.
”Vattenkällor hittades från djupa akviferer, dvs. från borrhål, som eventuellt skulle kunna ge vatten av ännu högre kvalitet än idag. Från djupa brunnar kunde man få upp till 18.000 kubikmeter vatten per dag till staden Klaipėda.
Vi fick en enkel och rättvis fråga från de dåvarande stadsmyndigheterna – vem skulle betala för allt detta?
Idag, som stadsdirektör, ställer jag samma fråga, och jag anser att den är en av de viktigaste. Om en vattenpost ska höjas måste den åtföljas av en bättre vattenförsörjning än den hade. Det skulle kräva en investering på tiotals miljoner euro”, sade Vaitkus.
Allt vi kommer att få är tomt prat
”Om staten inte deltar i projektet med att höja vattentornet, jag menar hamnmyndigheten, myndigheten för inre vattenvägar, som drömmer om containerfrakt på Nemunas och Kuriska lagunen, kommer vi inte att uppnå någonting.
Om Vägdirektoratets resurser skulle riktas mot ett projekt för att förbinda Wilhelmskanalen med Kuriska lagunen tror jag att det skulle vara en mycket förnuftig investering, både när det gäller rekreation och turism.
Naturligtvis bör miljöministeriet och alla kommuner i regionen involveras. Utan denna sammanlänkande enhet, som naturligtvis inte bör ledas av en kommun utan av ett organ som utsetts av regeringen, blir det bara tomt prat”, sade Vaitkus.
Algis Latakas, generaldirektör för hamnmyndigheten, svarade lakoniskt på frågan om något hade gjorts i år i fråga om Wilhelmkanalen: ”Frågor som rör Wilhelmkanalen har diskuterats i diskussionsformat vid de interna arbetsmötena.
På frågan om vad han ansåg om idén att Wilhelmkanalen vid Klaipėda skulle kunna anslutas till lagunen utan att den tredje vattenpunkten höjs, men endast genom att dess skyddszon minskas, svarade borgmästaren i Klaipėda ”Klaipėdos vanduo har undersökt situationen. Den säger att vattenflödet inte ens från hamnen i Dreverna i riktning mot Wilhelmskanalen kan ökas avsevärt, eftersom detta innebär en motsvarande risk för dricksvattnets kvalitet. Man bör undersöka situationen innan man uttalar sig.”
Byggandet av den nya slussen nästa år
”Vi har redan enats om att vi nästa år ska påbörja byggandet av en ny sluss i Dreverna, så att vi kan öppna inloppet till Wilhelmskanalen för större fartyg”, säger Klaipėda-regionens borgmästare B. Markauskas.
När borgmästaren påmindes om att slussen skulle byggas i år förklarade han: ”Projektet är redan klart, men slussen kommer inte att byggas så snart.
Inledningsvis sa Inland Waterways Authority att det skulle vara ett budgetprojekt på 200 000-300 000 euro, men när man räknade på det kostade det 2,4 miljoner euro. Det visar sig att projektet inte är så enkelt. Men nästa år har vi budgeterat pengarna och planerar att påbörja byggandet.”
Den senaste tiden har arbetet tillfälligt stoppats, men Jokšiai Bridge håller redan på att repareras. Reparationen kommer att kosta mer än en miljon euro. Enligt Markauskas är det inte bara själva bron som ska repareras, utan även tillfartsvägarna.
Lankupiai-slussen, som är av nationell betydelse och ingår i registret över kulturarv, öppnas före säsongens början och stängs i slutet av säsongen. Dess tekniska skick bedöms 2022.
Förra året genomfördes olika undersökningar och mätningar, och i år utarbetades på grundval av dessa undersökningar ett projekt för förvaltningen av Lankupiai-slussen. Den totala kostnaden för bygg- och installationsarbetena uppgår till 2,2 miljoner euro.
Med hänsyn till byggandet av den nya Dreverna-slussen, reparationen av Lankupiai-slussen och reparationen av Jokšiai-bron måste Klaipėda District Municipality hitta omkring 6 miljoner euro.
Möjligheter
Enligt borgmästaren i distriktet Klaipėda är det största hindret för en mer intensiv användning av Wilhelmkanalen dess anslutning till Klaipėda, en kanal som förbinder Kuriska lagunen och Wilhelmkanalen. Detta väcker frågan om den tredje vattenpunkten och dess buffertzon.
”Så länge det inte är möjligt att gå in i Wilhelmskanalen från Klaipėdas småbåtshamn via kanalen kommer den del av Wilhelmskanalen som går från Dreverna mot Klaipėda att vara svår att korsa. Detta är inte en enkel fråga.
Nu är den kanalen redan planerad för staden Klaipėda, som inte längre är ett distrikt. Vi har inte något inflytande.
Byggandet av Dreverna-slussen från Dreverna mot Minge till Minija kommer att öka möjligheterna för fritidsbåtar. Nästa år kommer området runt slussen att vara anlagd. Genom Fisheries Local Action Group planerar vi att bygga en slipway, toaletter och en parkeringsplats”, säger B. Markauskas.
Det största problemet för Klaipėda District Municipality är att finansiera byggandet av Dreverna-slussen. Enligt borgmästaren saknas det fortfarande kajplatser där småbåtar kan stanna och gå i land. Kommunen har dock ännu inte någon konkret plan för detta.
Stadsdelsdirektören informerade om att man tillsammans med utvecklarna av fastigheten ”Winds Town” i Svencelė har utarbetat ett projekt för en gång- och cykelväg längs Wilhelmskanalen från Svencelė till Klaipėda. Investeraren och stadsdelsförvaltningen försöker nu förhandla om hur projektet ska förverkligas.
B. Markauskas välkomnade det faktum att kanalens namn i år äntligen ändrades till det korrekta – Kung Wilhelms kanal. Enligt Daiva Bliūdžiuvienė, den äldre av Priekule, ändrades kanalens namn till Klaipėda-kanalen under sovjettiden. Fram till nu har det funnits sådana inskriptioner överallt.
”Historiskt sett är det riktiga namnet Kung Wilhelms kanal. I år har vi beställt informationstavlor med detta namn och ersatt de gamla skyltarna”, säger den äldre.
Foto av Vita JUREVIČIENĖ och Egidijus JANKAUSKAS
