Enligt en undersökning som publicerades i veckan är ukrainare de mest positivt inställda migranterna jämfört med andra migranter som anländer till Litauen, enligt Eitvydas Bingelis, chef för IOM Litauen.
Deltagarna i undersökningen gav dem en poäng på nästan sju av tio.
Migranter från Vitryssland rankades som nummer två (5/10) och arbetskraftsmigranter från Centralasien som nummer tre (4,83/10). De näst mest populära är migranter från Mellanöstern (4,13/10) och migranter som kommer till Litauen via den litauisk-vitryska gränsen 2021 (3,73/10).
”Ukrainare ses fortfarande på ett annat sätt än migranter från andra länder. Även om attityderna till migranter generellt sett har försämrats är synen på ukrainare positiv”, säger Bingelis.
”Detta innebär att de senare integreras tillräckligt väl i det litauiska samhället, lär sig språket, arbetar som anställda eller skapar sina egna jobb”, säger han.
Undersökningen visade också att det främsta sättet att integrera ukrainare, enligt de svarande, är att organisera litauiska språkkurser (65%). Därefter följer hjälp med pappersarbete (40%), följt av integrationsåtgärder som att organisera barnutbildning och icke-formell utbildning (31%), arbetsmarknadstjänster, yrkesutbildning och kompetensbedömning (29%).
”Vi märker att allt fler litauer förväntar sig att ukrainare ska lära sig det litauiska språket, vilket ses som ett av de viktigaste villkoren för integration. Denna indikator har ökat med 8% från 57% till 65%”, säger Bingelis.
Även om mer än hälften av de tillfrågade stöder engångsstödet för bosättning, visade undersökningen också att vissa ukrainare anser att de missbrukar det stöd de får och borde få mindre.
På frågan om varför de inte håller med om det ekonomiska och sociala stöd som staten ger till ukrainska krigsflyktingar och deras levnadsvillkor i Litauen svarade 59% att staten har hjälpt ukrainarna tillräckligt, lika många anser att krigsflyktingarna får mer stöd än litauerna och 49% (upp från 36%) anser att ukrainarna borde ta hand om sig själva.
”Det är uppmuntrande att en absolut majoritet (91%) av landets befolkning anser att ukrainska krigsflyktingar ska ha samma rätt som litauiska medborgare till sjukvård, social trygghet och andra tjänster. Ukrainare betalar skatt på jobbet, så de borde ha lika tillgång till tjänster”, sade Bingelis.
Hälften av deltagarna i undersökningen anser att ukrainska krigsflyktingar som har lärt sig språket och fått jobb kan stanna i Litauen efter kriget. 34% av de tillfrågade har inget emot att ukrainska medborgare stannar om de så önskar. Samtidigt anser var tionde person att ukrainarna bör lämna Litauen efter kriget.
”Vi genomför en liknande undersökning för andra året i rad, så att vi kan jämföra hur litauernas attityder till migranter, och framför allt till ukrainare, förändras. De grundläggande attityderna är oförändrade, litauerna fortsätter att ha den mest positiva inställningen till ukrainare, men de skulle gärna se att ukrainarna integreras mer, lär sig språket och får ett jobb. De flesta ukrainare har bott i Litauen i tre år nu, så det är uppenbart att de förväntas vara mer delaktiga”, säger chefen för IOM Litauen.
Över 74 000 ukrainare bor för närvarande i Litauen. De flesta av dem kom hit efter att Ryssland invaderat deras land.
Opinions- och marknadsundersökningsföretaget Spinter Research genomförde i oktober en representativ undersökning med en felmarginal på 3,1 procent. Undersökningen omfattade 1 000 respondenter.
