Bland de långtidsarbetslösa är 51% kvinnor, 55% är över 50 år och 4% är under 24 år.
Långtidsarbetslösa är personer under 25 år med mer än 6 månaders arbetslöshet och personer över 25 år med mer än 12 månaders arbetslöshet från och med inskrivningsdatumet på arbetsförmedlingen.
Enligt arbetsförmedlingen var andelen långtidsarbetslösa av det totala antalet arbetslösa högst i kommunerna Lazdijai r. (36% av det totala antalet arbetslösa), Ignalina r. (31%) och Anykščiai r. (30%). Lägst var andelen i kommunerna Neringa (7%) och Skuodas (9%).
”Många kommuner över hela landet har svarat på våra uppmaningar om att minska långtidsarbetslösheten och erbjuda specialiserat stöd under de senaste åren. År 2022 erbjöd 40 kommuner sådana tjänster och år 2023 kommer 56 kommuner att erbjuda dem. Förra året började 5 400 personer delta i särskilda program, främst de som förbereder sig för arbetsmarknaden.
Dessa program bygger på tjänster från psykologer, jurister eller socialarbetare och tillfällig anställning.
I år räknar man med att 6,5 tusen personer kommer att ingå i program för att förbättra sysselsättningen”, säger Inga VEGYTĖ, representant för arbetsförmedlingen.
Hon säger att en del av dessa kunder undviker att arbeta eftersom de har skulder, missbruk, tar hand om barn eller föräldrar, inte har möjlighet att ta sig till arbetsplatsen eller arbetar illegalt.
Andra saknar motivation och handlingskraft när det gäller att söka jobb eller en ny karriär, eller har inte längre någon social kompetens eftersom de har varit arbetslösa under lång tid.
Dessa program ger dem utbildning i krishantering, hälsosam livsstil, ekonomi och datakunskap samt missbruksförebyggande åtgärder.
Juridisk rådgivning, psykologisk rådgivning, karriärrådgivning, transport och andra sociala tjänster, krishanteringsspecialister.
Stor vikt läggs vid utbildning av handläggare och utveckling av deras kompetens. För närvarande arbetar 115 handläggare på arbetsförmedlingen.
Framgångsberättelser och exempel från verkligheten (namn ändrade):
– Tjänstemottagaren John hade 36 pågående ärenden med 7 kronofogdar. Detta minskade personens vilja att skaffa ett jobb. Resultatet av den individuella juridiska rådgivningen var att de 14 ärendena, efter tillämpning av preskriptionstiden för indrivning av administrativa överträdelser, resulterade i en minskning på 718,11 euro av de ekonomiska förpliktelserna för tjänstemottagaren John.
Det är inte bara Johns skulder som har minskat, utan även hans motivation för sysselsättning har ökat. John började arbeta som packare på ett tillverkningsföretag. Nästan två månader senare har John en positiv syn på jobbet och teamet.
– Yurga är inskriven i ett program för att förbättra sysselsättningen på grund av sin hälsa och sina rörelseproblem. Kvinnan anlände till intervjun med en speciell lukt, hon hade inte ätit och var kraftigt berusad.
Jurga uppgav att hon har druckit alkohol i många år och medgav att hon ständigt misshandlas i hemmet.
Kvinnan fick hjälp med personlig hygien under flera dagar. Jurga registrerades hos en familjeläkare och en psykiatriker och fick matransoner. När kvinnan uttryckte sin önskan om behandling skrevs hon in på ett rehabiliteringscenter för beroendesjukdomar.
Kvinnan besökte läkare, fick remiss till psykiatrisk konsultation och behandling för alkoholberoende.
Jurgas ekonomiska situation var svår, så man ordnade med nödvändiga papper för socialbidrag och färdtjänst. Jurga fick ett jobb och har arbetat på samma företag i mer än ett år.
– Algė skrevs in i ett program för att förbättra sysselsättningen eftersom hon hade dåliga sociala färdigheter och saknade motivation att återvända till arbetsmarknaden.
Algė har arbetat på 12 företag, men hennes anställningar har varat mellan 1 och 6 månader. Hon erkände att hon har känslomässiga problem, hon blir irriterad på regler och människor och börjar skrika när hon blir frustrerad.
Alge fick hjälp av en psykolog och en karriärvägledare med det pappersarbete som krävdes för att fastställa hennes arbetsförmåga.
Psykologen påpekade att Algė överreagerar på buller, vissa lukter och ofta missförstår vissa situationer, vilket leder till hysteri och okontrollerbar ilska.
Efter att alla nödvändiga åtgärder vidtagits konstaterades att kvinnan hade en arbetsförmåga på 50 % på grund av sina psykiska problem. Under våren började Algė tillsammans med en vän att arbeta som egenföretagare inom miljöområdet och har gjort det sedan dess.
– Darija, 34 år, med substansberoende, är inskriven på Arbetsförmedlingen sedan hösten 2020.
Två år senare fick hon status som en person som förbereder sig för arbetsmarknaden, efter att hennes substansberoende erkänts som en begränsande faktor för anställning.
Klienten hänvisades till en handläggare för arbetslösa och deltog i ett program för att förbättra sysselsättningen – hon fick hjälp av en missbruksrådgivare, en psykolog, motivationstjänster och språkutbildning i litauiska.
Kvinnan tog bort hinder och närmade sig sysselsättning i små steg. I år, sedan början av mars, har hon deltagit i ett subventionerat anställningsprogram på ett djurhem.
källa.
Arbetslöshetsförmånerna i Litauen är inte de sämsta
Forskningsavdelningen vid Seimas kansli har analyserat arbetslöshetsförsäkringen i EU. Vi konstaterar att situationen är dålig i Litauen, men att den är mycket värre på vissa ställen.
Utbetalningen av arbetslöshetsförsäkringsförmåner – i synnerhet utbetalningens varaktighet – beror på de anställningsperioder under vilka arbetslöshetsförsäkringsavgifter har betalats.
I vissa länder beror ersättningens längd även på den arbetslöses ålder (Österrike, Kroatien, Tjeckien, Finland, Frankrike, Tyskland, Ungern, Litauen, Portugal, Slovenien, Spanien). Detta är vanligtvis fallet för arbetslösa personer över 50 år eller cirka 5 år före pensionsåldern.
I vissa länder är ett av villkoren för att få arbetslöshetsförsäkring att uppsägningen inte beror på den anställdes vilja eller fel (delvis i Bulgarien, Tjeckien, Italien, Kroatien, Portugal). I vissa länder minskar ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen med tiden (Belgien, Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen).
Med några få undantag (t.ex. Kroatien och Slovenien) betalas arbetslöshetsersättning i de flesta länder som har gått med i EU sedan 2004 vanligtvis ut i upp till ett år.
I vissa av de ”gamla” medlemsländerna som gick med i EU före 1995 kan dock arbetslöshetsförsäkringen också vara begränsad till ett år (Irland, Österrike, Grekland).
I många länder kan utbetalningen av arbetslöshetsersättning stoppas om den arbetslöse inte söker arbete.
Enligt den litauiska lagen om socialförsäkring vid arbetslöshet betalas arbetslöshetsersättning ut under 9 månader.
För arbetslösa personer som, den dag då utbetalningsperioden för den beviljade eller förnyade arbetslöshetsförsäkringsersättningen löper ut, inte har mer än 5 år kvar till pensionsåldern, ska utbetalningen av arbetslöshetsförsäkringsersättningen dessutom förlängas med ytterligare 2 månader, förutsatt att personen inte har beviljats förtida ålderspension.
Ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen beräknas som summan av den fasta och den rörliga delen. Den fasta delen av arbetslöshetsförsäkringsersättningen består av 23,27% av den tillämpliga minimimånadslönen under den månad för vilken arbetslöshetsförsäkringsersättningen betalas ut.
Den rörliga delen av arbetslöshetsersättningen beräknas enligt följande: under månad 1-3 då arbetslöshetsersättningen betalas ut – 38,79% av den försäkrades genomsnittliga försäkringsgrundande månadsinkomst; under månad 4-6 då arbetslöshetsersättningen betalas ut – 31,03% av den försäkrades genomsnittliga försäkringsgrundande månadsinkomst; under månad 7-9 då arbetslöshetsersättningen betalas ut – 23,27% av den försäkrades genomsnittliga försäkringsgrundande månadsinkomst.
Mini-intervju med borgmästaren i Joniškis-distriktet, som var i tjänst fram till den 14 november. Vitalijs GAILIS:
– Vi har hört att det är er kommun som framgångsrikt löser problemet med långtidsarbetslösa, hur går det?
– Först och främst måste man erkänna att det finns människor i 40- och 50-årsåldern som aldrig har arbetat. För det andra måste vi erkänna att det finns människor som av olika skäl avsiktligt undviker att arbeta lagligt, lagligt.
De flesta av dem kännetecknas av oansvarig ekonomisk förvaltning, undvikande av underhållsbidrag, oansvariga lån, administrativa påföljder.
Den viktigaste lösningen är att sluta dra röda linjer och hitta en lösning för alla. Vi har nått en överenskommelse med Arbetsförmedlingen, vi har hjälpt människor med juridiska tjänster, med behandlingstjänster när en person har skadliga vanor, och vi har arbetat med varje person individuellt.
Vi hade regelbundna möten på avdelningarna, med representanter från kommunen, arbetsförmedlingen, arbetsgivare och vi talade med alla individuellt. Vi tog också upp transportfrågan så att det inte skulle finnas några skäl – ibland konstlade – att inte arbeta.
Människor i små samhällen känner varandra, de ser varandra i hallen, de säger, du jobbar där och du jobbar där.
Och i en avdelning sa en äldre att de flesta av dem (de arbetslösa – författarens anmärkning) arbetar någonstans.
Så först och främst eliminerade vi skuggan. Inom jordbrukssektorn, när det gäller tjänsteintäkter, är det också en del av skuggan.
Människor som inte är vana vid att arbeta kommer inte att komma och leta efter lösningar på egen hand; vi involverar dessa människor och arbetar med dem. Det fortsätter vi att göra.
– Allt börjar med familjen, och det gäller även arbetslöshetsproblemet.
– Ett barn som vaknar på morgonen och ser sina föräldrar inte gå till jobbet kommer, enligt min mening, att göra detsamma.
