I världen

Litauiska är inte ondska

6views

”Om jag tänker på dig som en empatisk person, så tror jag att vi kan hitta lösningar i den här situationen.

Och min fråga handlar om den helt otillräckliga organisationen av 4:e klassens Primary Education Concentration Achievement Test.

Processen med att organisera och förbereda matematik och modersmål har ägt rum och utbildningssamhället har inga frågor, men för icke-litauiska skolor kom kunskapsprovet i litauiska språket och litteraturen i slutet av oktober och samhället har nu insett att deras barn i årskurs 4 kommer att ha ytterligare ett prov i januari, närmare bestämt den 21 januari – ett obligatoriskt prov, ett nödvändigt prov, med alla de konsekvenser som detta medför.

Jag undrar om ni har tittat på den processen och om ni inser att den minst sagt har chockat lärarna, eleverna och föräldrarna, som redan gör många förfrågningar om provet.

Kommer ni att ställa in det, åtminstone för det här året, det vill säga 2025?” – R. Tamashunienė, parlamentsledamot, frågade R. Morkūnaitė-Mikulėnienė.

”Jag kan verkligen höra vad du säger, men jag tror att alla vi i det här rummet och medborgarna i den litauiska staten i allmänhet förmodligen förstår att det är en fördel för alla som kan statens språk väl.

Vi ser en föga inspirerande situation i de nationella minoriteternas skolor när det gäller barnens kunskaper i det nationella språket.

Ja, detta kräver också lämpliga särskilda läroplaner, eftersom barnen kommer från blandade språkliga bakgrunder.

Dessa läroplaner har för övrigt utarbetats i samråd med och med deltagande av lärare från skolor för de nationella minoriteterna.

Det behövs också andra åtgärder och ytterligare vägledning för dem som har de största svårigheterna.

När vi nu talar om de yngsta eleverna ser vi ofta att de klyftor som uppstår senare i livet är sådana som grundläggs i tidig ålder.

Så för att se till att kunskaperna i det litauiska språket, statsspråket, utan att förneka modersmålet, kulturen, traditionerna och alla andra saker som nationella minoriteter värnar om, ja, då måste vi se dessa problem så tidigt som möjligt.

När det gäller den fråga som du nämnde, screening, kommer det inte att ha någon inverkan på barnens vidareutbildning.

Jag hör till exempel en oro för att om någon misslyckas med något i årskurs 4 kommer de inte att kunna gå i årskurs 5.

Nej, det här testet är avsett, om jag får säga så, för att få en bild, en allmän bild av hur situationen ser ut.

Låt oss säga att om ett barn har stora svårigheter i årskurs 4 och inte ens klarar det litauiska språket, och det finns sådana fall och det kommer att finnas sådana fall, och det är naturligt och förståeligt att de i årskurs 5 kan få extra rådgivningstimmar. Ministeriet har avsatt resurser och medel för detta.

Jag tror att detta är rätt riktning och jag skulle verkligen vilja be både utbildningsväsendet och skolväsendet att påpeka att detta inte på något sätt kommer att påverka det fortsatta lärandet.

Testet kommer bara att vara ett tillfälle att förstärka och ge ytterligare instrument för att lära sig det nationella språket.

Det enda jag kan hålla med om är att kanske på grund av kommunikationen, på grund av andra saker, kan föräldrar, skolsamhällen få intrycket att detta är något speciellt, att det kanske är en extra stress.

Men jag vill verkligen försäkra att situationen för barn och särskilt för elever från nationella minoritetsskolor idag är sådan att de naturligt visar sina förmågor, att staten kan hjälpa dem att lära sig det statliga språket på ett mer adekvat sätt och därmed säkerställa en mer framgångsrik vidareutbildning och yrkesval”, sade ministern.

Leave a Response