På torsdagen röstade 67 ledamöter av Seimas för det dokument som justitieminister Ewelina Dobrowolska lagt fram, ingen röstade emot och 4 ledamöter avstod från att rösta.
Det avgående Seimas lyckades fylla ett rättsligt tomrum som funnits i nästan ett par decennier genom att anta en lag om nationella minoriteter, som handlar om deras rätt att bevara och utveckla sin kultur, sina traditioner, seder och sitt språk.
LLRA-KŠS representant: det finns inget att vara glad över här
Rita Tamašunienė, ledamot av Seimas och representant för LLRA-KŠS (Union of Lithuanian Poles’ Electoral Action-Christian Families), dolde inte sin besvikelse över antagandet av denna lag.
Hon beklagade att Seimas hade antagit en lag som enligt hennes mening var tom och inte löste någonting.
”Det finns inget att vara glad över här, för den här lagen är bara en folder och har inget innehåll. Det är en lag som bara täcker ett koncept”, sade parlamentsledamoten efter omröstningen.
Hon menade att det nya parlamentet måste förbättra lagen för att möta de nationella minoriteternas förväntningar. Tamashunienė lovade att ändringar av lagen definitivt skulle komma inom sex månader.
Parlamentarikern Agnė Širinskienė höll också med.
”Uppenbarligen finns det fortfarande ett åtagande att ändra den här lagen under nästa mandatperiod”, sade Širinskienė.
G. Landsbergis: Polen är intresserat av denna lag
Före omröstningen uttryckte utrikesminister Gabriel Landsbergis sin förhoppning om att det avgående parlamentet skulle anta en ny lag om nationella minoriteter.
”Den bör antas och jag skulle bli glad om det avgående Seimas gjorde det. Vi har påbörjat det arbetet”, sade Gabriel Landsbergis till journalister i parlamentet på torsdagen.
Han noterade att det finns ett intresse för denna lag i Polen.
”Det finns intresse på alla nivåer för den här lagen. Det är uppenbart att den är relevant”, sade utrikesministern.
Han betonade att detta aldrig har setts som ”någon form av belöning”.
”Detta är vår suveräna rättighet och vår skyldighet gentemot våra nationella minoriteter”, sade ministern.
Förseningen av antagandet av den frågan, sade han, ”skulle vara en smärta”.
Lagen föreskriver att varje person som tillhör en nationell minoritet har rätt att använda sitt språk fritt och utan inskränkningar, privat och offentligt, muntligt och skriftligt.
Det nya dokumentet föreskriver att ingen får tvingas att bevisa sin tillhörighet till en nationell minoritet, att offentligt avslöja sin nationella identitet eller att avsäga sig sin tillhörighet till en nationell minoritet.
Lagen ger de nationella minoriteterna rätt att få undervisning på det egna språket eller på den nationella minoritetens språk i skolor för allmän utbildning och icke-formell utbildning.
Det nya dokumentet tar också upp de nationella minoriteternas utövande av medborgerliga och politiska fri- och rättigheter. Lagen ger personer som tillhör de nationella minoriteterna rätt att organisera sig, bilda föreningar och politiska organisationer.
Lagen föreskriver också inrättandet av ett råd för nationella minoriteter. Detta kommer att vara ett kollegialt rådgivande organ som agerar på offentlig basis och som kommer att lägga fram förslag till det statliga organ som ansvarar för genomförandet av politiken för de nationella minoriteterna samt till statliga och kommunala myndigheter. Rådet för nationella minoriteter kommer att bestå av företrädare för organisationer som samlar nationella minoriteter och icke-statliga organisationer.
Lagen uppmärksammar också de historiska nationella minoriteterna, som ”är hotade och inte har något historiskt hemland”. Historiska nationella minoriteter har enligt dokumentet rätt att överleva och bevara sin kultur, sina traditioner, seder och sitt språk.
Den nya lagen om nationella minoriteter kommer att träda i kraft den 1 januari 2025.
ELTA erinrar om att lagen om nationella minoriteter, som antogs den 23 november 1989 och ändrades och kompletterades av Högsta rådet – konstituerande Seimas den 29 januari 1991, har upphävts sedan 2010.
